Att skaka hand kan betyda så mycket

Av Michael Pålsson 2021-02-22

Häromveckan beslutade Trelleborgs kommunfullmäktige på förslag av SD och med stöd av M att införa ett handskakningstvång för den som vill söka arbete i kommunen. Mot bakgrund av covid-19 är beslutet nästan komiskt dåligt tajmat eftersom få av oss tagit i hand med varandra det senaste året.

Snarare har minskat antal förkylningar, minskad vanlig influensa och minskat antal fall av kräksjuka fått många av oss att ifrågasätta om vi ens efter covid-19 ska återuppta handskakningen som koncept för att hälsa. Kanske finns det bättre sätt att hälsa än att skaka hand?

Med detta sagt kanske man ändå inte vare sig ska skratta bort beslutet som ovanligt dumt, eller välkomna det som fantastiskt bra, utan att först tänka efter.

Som jag uppfattat M och SD menar företrädare för dessa partier att handskakningstvång behövs dels för att de som flyttar hit ska ta seden dit de kommer och att handhälsa är att bevara en tradition, dels att det kan upplevas som kränkande och diskriminerande för kvinnor som inte får ta i hand med män.

Jag har också från vissa hört mummel om att vi minsann inte hade fått bete oss hur som helst om vi flyttat till andra länder, exempelvis Iran.

Förvisso är det korrekt att den som flyttar från ett land till ett annat oftast gör bäst i att ta seden dit hen kommer. Att följa det främmande landets lagar är en självklarhet, att lära sig språket likaså – men måste man i varje detalj följa landets seder och traditioner? För egen del tycker jag inte att det finns något självklart rätt eller fel i frågan.

Förmodligen gör den som inte följer det nya landets vardagliga traditioner sig själv en otjänst eftersom hen riskerar att uppfattas som lite konstig. Eftersom vi är sociala varelser är det därför oftast bäst att smälta in och göra som alla andra. Men ska vi bara för det tvinga människor att göra exakt som vi brukar göra?

För egen del menar jag att handskakningstvång är att gå för långt. Om en person av ett eller annat skäl vill hälsa på mig på ett annat sätt än att skaka min hand är det för min del helt i sin ordning. Det viktiga är att personen hälsar.

För mig är själva hälsningen viktig som ett tecken på ömsesidig respekt, inte exakt hur hälsningen görs. Sedan snart ett år tillbaka vill jag inte ens skaka hand med andra eftersom jag vare sig vill smitta eller bli smittad av covid-19.

Jag har faktiskt också lite svårt att se att en kvinna skulle känna sig kränkt av att en man inte vill skaka hand utan att istället bocka eller hälsa på annat sätt. Det viktiga måste rimligen vara att hälsa med respekt på alla, inte exakt hur det görs.

För egen del kan jag bli betydligt mer irriterad över människor som vägrar att se mig i ögonen när jag pratar med dem. Men det innebär knappast att jag vill införa ett titta-mig-i-ögonen-tvång. Den som vägrar se andra i ögonen när hen pratar har oftast mest problem med det själv.

Jag har avsiktligt inte dragit kortet om religionsfrihet i frågan eftersom det argumentet inte ens behövs. Istället borde det räcka att titta tillbaka på 1930-talets Tyskland då folk efter Hitlers maktövertagande tvingades att höja höger arm som hälsning.

Är det någon som tycker det var bra? Skulle inte tro det och handskakningstvång är bara en annan form av hälsningstvång.

Argumentet att vi minsann inte fått välja om vi flyttat till exempelvis Iran är om möjligt ännu mindre genomtänkt. Jämför vi verkligen Sverige med den religiöst fanatiska och totalitära regimen i Iran? Själv hoppas jag att vi inte ens är på samma planhalva som regimen i Iran.

Det som inte skadar någon annan och inte inskränker någon annans frihet bör också vara tillåtet. Visserligen är det svårt att i Sverige komma närmre Iran än i Trelleborg – men vill politikerna i Trelleborg verkligen vara på samma planhalva, fast möjligen i en lägre division, som ayatollorna i Iran?

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Michael Pålsson är advokat på Juhlin & Partners, med expertis inom avtalsrätt och arbetsrätt. Han har ett stort intresse för rättsfilosofi och är bland annat författare till boken ”Om frihet i vår tid”.
Läs mer på www.michaelpalsson.se
Michael är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.