Det här med rösträtt och demokrati

Av Carin Åberg 2021-04-07

I Sveriges Radios program ”Konflikt” (2021-04-04) adresseras barnkonventionen i termer av till vilken grad barnen kommer till tals. Redan i konventionen slås fast att barn är man ifall man inte fyllt 18. Efter att ha tagit avstamp i eventuella effekter av stängningar av skolor i coronapandemins namn och Gretas synpunkter på det, så hamnade det hela i en diskussion om rösträtt: hur kommer barn till tals?

I sin valkampanj 2010 föreslog Miljöpartiet att rösträttsåldern skulle sänkas till 16 år med motiveringen att ungdomar ju numer visste så mycket om omvärlden i och med internet (enligt en (mp)-representant i en valstuga på stora torget i Uppsala, samma år).

Nu är det 2021 – snart valår 2022 – och även småbarn använder internet med stor skicklighet, så varför stoppa vid en åldersgräns på 16? Varför inte gå på, dåvarande (fp):s linje att föräldrar skulle få utökad rösträtt relativt hur många barn de hade (ungefär som att de som ägde mer, hade mer pengar, hade fler röster före 1918?),  jag tror att det var samma valår.

Det skulle ju kunna avlasta föräldrarna deras ansvar för att hindra barnen att ta nakenbilder på sig själva. Döm dom jävla pedofilerna som fiskar efter dessa nakenbilder, bara – det är statens och kommunernas ansvar. Möjligtvis även vissa företags – Facebook, Twitter, Instagram och så vidare…

Vad kvalificerar till rösträtt? Kunskap? Ansvar? Ålder? Vissa partier tycker att det ska krävas ett test med godkänt resultat, för att få svenskt medborgarskap.

Där föreslås frågor om grundläggande kunskaper om hur Sverige är organiserat, bland annat det här med  kommuner, regioner och riksdag. Förutom kunskap om ”svenska värderingar” – vad det nu är?

Jag har tjänstgjort som förtidsröstmottagare i flera val. En uppgift är att berätta om de olika färgerna på röstsedlarna – ljusgul, vit och ljusblå. Färg relativt nivå.

Och hur röstsedlarna är organiserade: riksdagspartier i ett ställ, i alfabetisk ordning och icke riksdagspartier i ett annat. Likaledes i bokstavsordning. Vid flera tillfällen har unga personer (röstberättigade) ifrågasatt min information – det räcker väl med en röstsedel? Varför ha tre val?

Där trädde min inneboende föreläsare in och höll en miniföreläsning om vad de olika nivåerna har att styra över: riksdag, bland annat lagar, skatter och utrikespolitik; region, bland annat länstrafik och sjukvård; kommun, bland annat stadsplanering och barn- & åldringsvård.

Man kan faktiskt hålla med olika partier på olika nivåer. Den reaktion jag oftast fick var;

– Åhh, det visste jag inte.

Min fundering: hej, vad lärde ni er i grundskolan?

Hjälper det att ”unga” har tillgång till och brukar internet? Bör man inte ha lite grundläggande kunskaper om Sveriges konstitution för att kunna rösta på ett informerat sätt? Det handlar ju trots allt om hur vi ska ha det i Sverige.

Frågan är komplicerad. Det finns 14-åringar som har saker och ting helt klart för sig vad gäller hur beslutsordning och jurisdiktion är fördelad i Sverige. Samtidigt finns det de som är 25+ som inte har en aaaning. Så är ålder en relevant gräns för rösträtt?

Om man sätter den frågan i samband med det där med kunskapsprov för medborgarskap blir frågan än mer komplicerad – ska det krävas mer för svenskt medborgarskap än för redan svenska medborgare för att få rösta?

Bör vi kanske införa ett kunskapsprov för att få rösta över huvud taget?

I programmet ”Konflikt” ställs frågan: vad innebär rösträtt? Vem kan få sin röst hörd? En aspekt är att de som berörs av ett beslut ska kunna ge sin röst i frågan – därav den debatt som utbröt när jag var ung: skolan angår mig, därför ska jag vara med och bestämma i skolan.

Vi lyckades tillskansa oss rökruta och uppehållsrum att vistas i under håltimmarna.

Men även den frågan är komplicerad. När jag var lärare på universitetet kom krav på att studenter skulle kunna ifrågasätta och motsätta sig satta betyg. Men om studenter ska kunna motsätta sig satta betyg – varför då ha examinationer? Vem vet bättre?

På upplysningens tid räknades inte proletariatet in bland dem som skulle kunna få rösta – bara de ”upplysta” skulle få rösta. Så fortsatte det – pengar, titel, vandel och ägande räknades in i en eventuell ”upplysthet” ända fram till 1918 i Sverige. Eller om man ska vara noggrann, fram till 1989.

I programmet ”Konflikt” ses det hela som en ”ungdomsfråga”: unga (typ Greta), utan rösträtt, som styrs i kontrast till de styrande: ”unga” måste få komma till tals – det är deras framtid det gäller. Att inte alla har rösträtt – är det ett problem?

Men på det hela taget: hur genomförs den västerländska demokratins ideal i praktiken? Genom att låta de redan röststarka, icke-röstberättigade, få sin röst hörd i offentligheten (typ Greta)?

Eller genom att låta de röstberättigade men icke röststarka, få sin beskärda del av offentligheten? Är demokratisk rösträtt enbart en fråga om ålder? Jag vet inte…

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Carin Åberg är pensionär. Har en bakgrund som bland annat filosofie doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, filosofie kandidat i teoretisk filosofi, databasmodulator, ljudtekniker, författare, pottkusk och städerska.
Kan som pensionär skriva om vad som helst, när som helst. Född på landet i Åmot, Gästrikland.
Carin är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.