Advokat Emilie Hillert

Ett system som ska avskräcka barn och föräldrar från att försöka leva ihop

Av Emilie Hillert 2021-05-08

Ett barn ansöker från hemlandet om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin förälder som är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Migrationsverkets handläggningstid är, enligt deras uppgift, 13-17 månader. Det är under förutsättning att man gjorde allt rätt i ansökan, och att Migrationsverket inte har behövt begära in mer information i ärendet. Annars ökar handläggningstiden.

Men även om man gjort allt rätt, så finns inga garantier för att man får ett beslut inom den aktuella tiden. Det är bara en uppskattad handläggningstid.

Migrationsverkets arbetsbelastning och arbetsfördelning, såväl som ambassaders öppettider och arbetsbelastning, är bara några av alla de faktorer som påverkar den faktiska handläggningstiden.

Gemensamt för dessa faktorer är att de ligger helt utanför sökandens kontroll. Handläggningstiderna är i praktiken många gånger ännu längre än vad Migrationsverkets information avslöjar.

Nu måste vi vara realistiska. 13-17 månader är en avsevärt lång tid för ett barn att leva frånskilt sin förälder. Mycket hinner hända i barnets liv under ett drygt års tid. Anknytningen till föräldern kommer naturligtvis försämras under samma tid.

Föräldern är inte närvarande i barnets vardag eller i samband med stora händelser. En förälder som man med modern teknik kan se i en telefon kan på inget sätt ersätta en närvarande förälder i det verkliga livet.

Barnet riskerar att känna sig bortvalt, övergivet, bortglömt och oälskat. 13-17 månaders separation orsakar många gånger irreparabla skador i form av avbruten anknytningsprocess, avsaknad av tillit och ärret från en enorm saknad.

En förälder ansöker från hemlandet om att få uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till sitt barn som är svensk medborgare.

Migrationsverkets handläggningstid är, enligt deras uppgift, 16-19 månader. Med samma konsekvenser som nyss beskrivits, för barnet som väntar, och för föräldern.

En arbetstagare ansöker om uppehållstillstånd på grund av erbjudande om anställning i Sverige. Hen ska jobba i en bransch som Migrationsverket inte kontrollerar extra noggrant, vilket gör att handläggningstiden blir något kortare än annars.

Migrationsverkets handläggningstid är, enligt deras uppgift, 6-9 månader. Den kan bli längre.

En arbetstagare ansöker om uppehållstillstånd på grund av erbjudande om anställning i Sverige inom en bransch som Migrationsverket valt att kontrollera extra noggrant. Migrationsverkets handläggningstid är, enligt deras uppgift, 8-13 månader. Den kan bli längre.

Låt oss tala klarspråk. Det är ytterst få tjänster som frivilligt tillsätts med ett års framförhållning. Det är inte många svenska arbetsgivare som självmant väljer att rekrytera och tillsätta en tjänst över ett år i förväg.

Det är ytterst få svenska arbetsgivare som har verksamheter som kan fungera friktionsfritt under väntetiden, och sedan kan ställa om utan framförhållning, över en natt när uppehållstillståndet beviljas och börjar löpa samma dag som Migrationsverket väljer att fatta beslut.

En engagerad entreprenör önskar starta ett eget företag i Sverige och ansöker om uppehållstillstånd för detta. Migrationsverkets handläggningstid är, enligt deras uppgift, 14-22 månader. Många gånger är handläggningstiden ännu längre.

Det är viktigt att känna till att i princip måste kontrakt avseende lokal och leverantörer och dylikt ingås innan ansökan inges, för att man ska ha en chans att få den godkänd. Det innebär kostnader som tickar under de år som ansökan tar att handlägga.

En före detta asylsökande befinner sig i Sverige med ett ärende som Migrationsverket betraktar som avslutat. Hen önskar få en second opinion från en advokat och behöver därför få tillgång till sina handlingar.

Advokaten vänder sig till Migrationsverkets enhet som har hand om dessa förfrågningar och ber om att få kopior av akten. Handläggningstiden är över 4 månader. Det är fyra månader som den enskilde är förhindrad att få sina rättigheter tillvaratagna. Förhindrad att få de handlingar som behövs för att kunna t.ex. ansöka om verkställighetshinder eller göra en ansökan till Europadomstolen.

Ett offentligt biträde försöker hjälpa sina asylsökande i pågående ärenden. För det erfordras information från Migrationsverket, att handlingar kommuniceras, att löften om tidsfrister hålls från Migrationsverkets sida mm. Ofta brister det i flera delar.

”Ber återigen om ursäkt för dröjsmålet”, används allt mer frenetiskt av Migrationsverkets handläggare i korrespondensen med det offentliga biträdet.

Det råder hög arbetsbelastning, de har för mycket att göra ”just nu”, handläggarna sitter upptagna i utredningar hela dagarna, andra är sjuka, ingen hinner svara i telefon eller återkomma per mail, ärenden hinns helt enkelt inte med som de ska.

Den rådande situationen är ett faktum. Något som inte går att blunda för. Något som inte går att bortförklara. Det är så här verkligheten ser ut.

Så vad gör politikerna? Ingenting. De är tysta. De politiska utspelen på migrationsrättens område har duggat allt tätare under de senaste åren, men inget av dem har handlat om kortare väntetider, mer humana handläggningsprocesser eller om hur vi i onödan skapar omänskligt lidande.

För låt mig vara tydlig; Handläggningstiderna är inte den tid som Migrationsverket behöver för att kunna arbeta aktivt med ärendet för att fatta beslut. Det är rena väntetider. Många gånger tar det ungefär den uppskattade handläggningstiden innan det ens tillsätts någon handläggare i ärendet.

Ärendet ligger helt sonika och väntar i en kö. När handläggare väl utses går det många gånger fort till beslut. Problemet är att man måste vänta i många månader, vissa gånger år, innan någon handläggare utses och faktiskt börjar just handlägga ärendet.

Politikerna är tysta. Omedvetna? Nej, det tror jag tyvärr inte. Jag använder ordet tyvärr, eftersom om problemet var att de inte visste, så skulle de nu kunna bli medvetna och verka för att åstadkomma en förändring. Men jag befarar att så inte kommer att bli fallet. Jag tror inte att detta är någon nyhet för dem. Jag tror att de redan vet.

Så vad gör Migrationsverket då? Som verkligen har insyn i handläggningstiderna. Som verkligen har makten att kunna förändra verksamheten, omfördela resurser, åstadkomma förändring. Gör Migrationsverket något?

Nej, inte direkt. Tvärtom ber de staten om mindre pengar inför kommande år. Mindre pengar innebär mindre resurser, mindre personal, mindre arbetstid. Det innebär mycket annat också, men vad det inte innebär är kortare handläggningstider.

Missförstå mig inte, det är naturligtvis bra att Migrationsverket vill kunna utföra sitt uppdrag med mindre pengar. Men vad sägs om att först avgöra alla de ärenden som väntat för länge på beslut, få ner väntetiderna, och ro det projektet i hamn, och därefter be om minskade resurser.

Istället för att strama åt på ett sätt som motiverar ytterligare handläggare att skylla på hög arbetsbelastning när väntetiderna fortsätter vara för långa.

Det största problemet är inte stundtals långa handläggningstider. Det hade varit överkomligt om det var en begränsad period, en övergångsfas, ett resultat av en extrem situation och att ett virus har intagit världen med sjukdomar, stängda ambassader och flygplatser, och distansarbete som följd. Men det är det inte. Handläggningstiderna var ungefär densamma redan innan. Det har varit så här i flera års tid. Det är inget nytt.

Men det största problemet är inte handläggningstiderna i den givna stunden, utan att ingen är villig att göra något åt dem. Det verkar inte bättre än att det är ett medvetet val från makthavarna. Ett medvetet val om att skapa ett system som avskräcker. Ett system som skapar klyftor mellan barn och föräldrar.

Ett system som gör att förhållanden mellan makar tar slut under de år som de tvingas leva separerade från varandra. Ett system som gör att arbetsgivare tvingas anställa någon annan. Ett system som gör att man ska välja att söka asyl någon annanstans.

Systemet med långa handläggningstider är ytterligare ett sätt att göra livet odrägligt för de som av olika skäl söker uppehållstillstånd i Sverige, och alla i dess omgivning. Det är ett medvetet val. Tro inget annat.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


Advokat Emilie Hillert arbetar i lika mån med migrationsmål som med brottmål. Hon är en av Sveriges mest framträdande migrationsrättsadvokater och företräder dagligen sina klienter mot Migrationsverket.
Hon har engagerat sig ideellt i migrationsfrågor för frivilligorganisationer. Hon ligger bakom JO-anmälningar som lett till att JO riktat allvarlig kritik mot Migrationsverket och hon har fått prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen för bristfällig handläggning i migrationsdomstolen.
Emilie Hillert söker minska den enskildes underläge vid Migrationsverkets myndighetsutövning och är öppen i sin kritik mot bristerna i systemet. På sin privata Fb-sida tar hon upp rättssäkerhetsfrågor. Mer information om henne finner ni på www.processadvokat.se.
Emilie Hillert är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.