Ett vidlyftigt sexualliv kontra rättssäkerheten

Av Carin Åberg 2021-05-12

Det här med att alla ska ha samma rättigheter och samma möjligheter inom rättsväsendet – oavsett kön, trosbekännelse, härkomst och inkomstklass – ligger mig varmt om hjärtat. Det är grunden i det som kallas en rättsstat i mina ögon.

Om jag tar det kronologiskt. Från sent 1800-tal till tidigt 1930-tal florerade tankar och hypoteser om olika raser. Även om att det fanns genetiskt undermåliga människor.

I och med nazismens intåg och följande folkmord under andra världskriget blev tankarna till vedervärdiga handlingar.

I Sverige taxerades olika personer (kriminella, romer, samer, resande, handikappade, socioekonomiskt utsatta) till längd, bredd, tyngd, ögonfärg, profil, hårfärg och vissa ansåg att det var möjligt att rensa de bra från de dåliga – rashygien.

Tankar som väl till viss del lever kvar och har upprepats senare också?  Samma rättigheter och samma möjligheter inom rättsväsendet – oavsett kön, härkomst, trosföreställningar och inkomstklass? Rättssäkerhet?

Maija Runcis (docent i historia) hävdar att flera av de kvinnor som tvångssteriliserades på den tiden inte fick veta det: man talade om ”blindtarmsoperationer”.

Det var ju kvinnor med ett ”vidlyftigt sexualliv” som det gällde och ifall de fick reda på att de inte kunde bli med barn så skulle ju tanken på att risken med att ”knulla runt” vara obefintlig.

En del av dem som steriliserades (även män) bedömdes bara leva ett ”dåligt liv” eller i värsta fall ha ”dåliga gener”. Man trodde på den tiden att man kunde avläsa genetisk status från socialekonomiskt läge och social vandel. Rättssäkerhet?

Jag lyssnar (kanske för mycket) på krimpoddar. Ta det här med att ta livet av någon med hjälp av gift. Några poddar handlar om kvinnor som giftmördat män (våld i nära relationer): ”Giftkvinnan” i Piteå var misstänkt för giftmord men fälldes endast för mordbrand, bedrägeri och urkundsförfalskning; Barbara Jarl misstänktes för giftmord och fälldes för mord, grov stöld och bedrägeri.

Det här med giftmord har hamnat på agendan några gånger de senaste åren: hur stor är risken/chansen för att ett giftmord upptäcks under rådande rutiner vid obduktion? Hur många dödsfall blir ens objekt för rättsmedicinsk undersökning? Toppen av ett isberg? Rättssäkerhet för offret?

Successivt har misshandel av kvinnor i hemmet uppmärksammats under de senaste decennierna och till slut hamnat under rubriken allmänt åtal (1981) – det vill säga, det var inte längre en privat angelägenhet såvida inte misshandeln var att bedöma som grov.

Det krävdes en trägen kamp av dem som såg/upplevde detta på nära håll. En kamp som i mina ögon föll väl ut – även misshandel inom hemmets väggar är att bedöma som åtalbar misshandel.

Numer har misshandel av kvinnor blivit till ”mäns våld mot kvinnor” eller mer onyanserat generaliserat till våld i nära relationer – vilket inte är samma sak. Men vem bryr sig i kölvattnet av #metoo?

Det reses krav på extra straff ifall en åtalad (man) kan förknippas med våld i nära relationer. Lagligt sanktionerat straff i form av minuspoäng i vårdnadstvister. Vad händer i ett fall – om än kanske sällsynt – där kvinnan varit våldsam? Ska hon ha extrastraff? Rättssäkerhet för den dömde?

Under den andra hälften av 1990-talet benämndes Borlänge som ”Sveriges Chicago” i medier och det skedde skjutningar bland ungdomar – ibland veckovis. Och det handlade om täta formeringar – ”gängkriminalitet” – bland annat ”Familjen”.

Men detta ledde inte till debatter om gängkriminalitet och det förekom inte krav på att ”ungdomsrabatten” skulle tas bort, höjda straff eller framförallt inga krav på att politiker skulle agera. Varför? En annan tidsanda? Varierande rättssäkerhet över tid? Vet vi bättre nu?

Det talas mycket om yttrande- och tryckfrihet bland journalister. Nu har Donald Trump belagts med munkavle på de mest citerade/bevakade sociala medierna: Twitter och Facebook.

Ska stora vinstdrivna företag avgöra vem som ska få yttra sig? Jag delar på intet sätt Trumps åsikter men anser att även han har rätt att yttra sig – precis som Jimmie Åkesson.

Dessutom ska vissa åsikter om vad som hände i Tyskland under andra världskriget kriminaliseras. Hur tänker man då? Vilka åsikter ska kriminaliseras härnäst? I morgon – om tio år? Rättssäkerhet?

En kurskamrat, när jag läste på Kulturvetarlinjen, berättade om en psykolog som hävdade att intelligent var den person som fick höga poäng på hans intelligenstest. Vi skrattade artigt och insatt naturligtvis, men rent logiskt – det är nog så psykologiska tester fungerar.

Vilken är den vetenskapliga och empiriskt evidenta grunden för att besluta om en människas mentala status genom ganska godtyckliga tester? Rättssäkerhet?

De senaste åren har det förekommit debatter om ifall personer – kvinnor och män – som rest till kalifatet  ska få kunna komma tillbaka till Sverige. En del säger nej.

Hur tänker man då? Är man svensk medborgare så är man, det finns inga ytterligare kvalifikationer, även om vissa partier vill införa språk- och kunskapstester för vissa aspiranter – inte andra. De som säger nej till återkomst, menar ofta att har man valt att åka till kalifatet så har man inga rättigheter längre.

Har de helt och hållet glömt alla frivilliga svenskar i Finland – ”Finlands sak var vår” – och i Spanien? Förlorar man sitt medborgarskap i och med sina val? Rättssäkerhet?

Det blåste upp en liten debatt häromsistens i Studio ett om ”polyamori” – med anledning av en psykologs (Anna Bennich) svar på några föräldrars bryderi när deras son meddelat att han tänkte ta med flera ”fruar” till familjehögtider (2021-05-07).

En debattör drog parallellen mellan att å ena sidan godkänna polyamori, men å den andra lagstifta mot månggifte. Där håller jag med, men fortsättningen ballade ur fullständigt: att godkänna polyamori skulle i längden leda till att incest och barnäktenskap skulle legaliseras menade debattören (Ivar Arpi).

Hur den tankekedjan ser ut utvecklades inte. Att undlåta att beivra nedskräpning leder väl inte till att legalisera mord?

Jag kan inte låta bli att försöka projicera erfarenheter – förkastade fördomar, exempelvis om rashygien: tvångssteriliseringar (lagen upphörde 1975 och Marianne Faithful förfasade sig på 1980-talet) – på dagens Zeitgeist.

Det är så lätt att förkasta och fördöma tankegångar i det förgångna – men vilka, kanske i framtiden förkastliga och fördomsfulla trosföreställningar har vi idag?

DNA och neuropsykiatriska bokstavskombinationer? Min enda rekommendation är: mittåt – lär av historien.

Sedan har vi det där med att det inte räcker med att bara stifta lagar – man måste se till att de följs också. Men det återkommer jag till…

Ta rättssäkerhet på allvar. Alla ska ha samma rättigheter och samma möjligheter inom rättsväsendet – oavsett kön, härkomst, trosbekännelse och inkomstklass.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Carin Åberg är pensionär. Har en bakgrund som bland annat filosofie doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, filosofie kandidat i teoretisk filosofi, databasmodulator, ljudtekniker, författare, pottkusk och städerska.
Kan som pensionär skriva om vad som helst, när som helst. Född på landet i Åmot, Gästrikland.
Carin är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.