Det är nu vi skapar framtidens brottslingar

Av Andreas Magnusson 2021-06-15

Det kom en rapport från SCB som borde sända en chockvåg genom landet. För första gången sedan 1975 är det mer än 15% av befolkningen som lever med låg ekonomisk standard. Bland utrikesfödda barn lever mer än 50% med låg ekonomisk standard och i vissa kommuner handlar det om upp mot 90%.

Definitionen på låg ekonomisk standard är en disponibel inkomst på 13 000 i månaden för en ensamstående person. För ett hushåll med två vuxna och två barn ligger gränsen på 32 000 i månaden.

Eftersom man genom forskningen vet att det finns tre faktorer som mer än något annat påverkar om människor hamnar i kriminalitet är det här mycket allvarligt.

Forskningen visar att i familjer där man lever med försörjningsstöd är det 6,1 gånger större risk att någon hamnar i brottslighet. Den visar också att personer med en förvärvsinkomst under ett basbelopp löper 5,3 gånger större risk att hamna i kriminalitet. Människor som endast har grundskoleutbildning är överrepresenterade i brottsligheten med 5,7 gånger.

Den faktor som oftast nämns i samband med den politiska debatten om brottslighet är invandring. Där handlar det om en överrepresentation på 2,5 gånger, vilket tydligt visar att om vi vill skapa ett samhälle med låg brottslighet så har det större effekt att sätta människor i arbete, ge dem ordentliga löner och att ge dem ordentlig utbildning än det har att stänga våra gränser.

Det är faktiskt till och med mer effektivt ur brottsbekämpningssynpunkt att bekämpa inkomstklyftor än det är att slänga ut alla män ur landet. Mäns överrepresentation i brottsligheten ligger på ungefär 3,5 gånger.

Förutom den del av det politiska etablissemanget som livnär sig på att gnälla om att det daltas med brottslingar och att rättsväsendet är en slags fabrik för tillverkning av saft och bullar, så var glädjen stor över framgången med Operation Trojan Shield.

Det är den största enskilda framgången för polisväsendet mot den organiserade brottsligheten eftersom man över en natt lyckades gripa många nyckelspelare.

Vi som varken är guldfiskar eller högerpopulistiska politiker förstår att det nu är ett fantastiskt tillfälle att satsa stora resurser på brottsförebyggande arbete. Det är nu vi måste se till att förhindra nyrekryteringen till gängen. Så vad behöver göras?

Det första som behöver göras handlar om sysselsättningspolitik. Den som har ett arbete som ger ordentligt betalt har svårare att lockas in i kriminalitet. Särskilt fokus måste ligga på att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten.

Det andra som behöver göras handlar om bostadspolitik. SCB:s senaste siffror visar att bostadsbyggandet i landet har ökat kraftigt på sista tiden, vilket är bra. Nu behöver marknadskrafterna hållas borta från hyressättningen så att boendekostnaderna inte går upp för vanligt folk. I de segregerade förortsområden där man har lyckats vända den negativa utvecklingen har allmännyttan ansvarat för en huvuddel av hyreslägenhetsbeståndet.

Det tredje som behöver göras handlar om att öka resurserna till utbildningsväsendet. Människor med utbildning har lättare att få jobb och därmed lättare att få en ordentlig inkomst.

Det fjärde som behöver göras är ett hårdare arbete mot diskriminering. EU:s stora diskrimineringsenkät från 2019 visar att man i inget annat europeiskt land fäster större vikt vid en arbetssökandes etnicitet, religion och hudfärg än i Sverige.

Det som inte behöver göras är att skrika om att vi har tagit emot alldeles för många invandrare eller att alla straff måste bli hårdare eller att brottslingar ska kunna dömas på lösare grunder.

Man minskar inte heller den framtida brottsligheten genom att göra inskränkningar i religionsfriheten eller genom att på andra sätt jävlas med utsatta minoriteter.

Vi behöver fokusera på de faktorer som vi vet minskar brottsligheten i landet, inte på de faktorer som får människor att rösta på människofientlig högerpolitik som får klyftorna att öka ännu mer, vilket i förlängningen leder till högre kriminalitet.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver You Tube kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.