Det här med misstänkta personer

Av Börje R P Carlsson 2021-08-28

Jag har i dagarna följt den debatt som Brå:s senaste rapport skapat. Rapporten visar i hur stor utsträckning människor med invandrarbakgrund är överrepresenterade bland de brottsmisstänkta. Misstänkta för brott är en luddig beskrivning och kanske borde dömda för brott ge en sannare bild.

Misstankegraderna är luddiga och sättet misstankarna skapas gör det inte klarare.

Lägsta misstankegrad är ”kan misstänkas” och här handlar det om att egentligen vem som helst kan misstänkas men träffprecisionen hamnar nog omkring 1–5%.

Skälig misstanke är nästa misstankegrad och här hamnar träffprocenten på omkring 51%.

Härefter följer sannolika skäl och nu är träffsäkerheten ungefär 75–80% på att misstankarna är riktiga.

Nästa steg är ”tillräckliga skäl för åtal” och nu är sannolikheten för en fällande dom omkring 95–98 %. Alltså inte hundra procent utan bevisningen visar ”bortom rimliga tvivel” att misstankarna är riktiga.

När en anmälan görs, i varje fall förr, fanns en ruta för misstänkt eller berörd person men jag tror att idag finns ett fält för utpekad misstänkt gärningsman.

Oavsett vad som står eller hur en misstänkt hamnar som misstänkt i en anmälan har jag en känsla av att den polis som utses som FU-ledare inte gör någon egen bedömning om misstankegraden.

Därför anser jag att misstankarnas styrka växlar och även om skälig misstanke krävs för de flesta tvångsmedel, som polisen har tillgång till, så anar jag att ”skälig misstanke” många gånger inte når så väldigt högt över ”kan misstänkas”.

Det är därför jag anar att det finns många dolda fel med att räkna misstankar som bakgrund och bas för denna statistik.

Med rätt bakgrund är nog steget inte långt till skälig misstanke och det vore intressant att få klarlagt om verkligen hälften av de misstänkta blir åtalade och fällda. Min känsla är att långt fler än hälften av de skäligen misstänkta blir avskrivna i ett tidigt skede.

Det vore därför intressantare att klargöra hur många som döms för brott samt deras etniska hemvist.

Nu kommer säkerligen vän av ordning att ifrågasätta mina uppgifter och med all rätt eftersom det hela handlar om magkänslor, i varje fall för min del och eftersom jag inte har möjligheter att ta fram någon statistik på vad jag anar.

Kanske kunde polisen ta fram statistik på hur många skäligen misstänkta som lagförs respektive skrivs av?

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


     Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.