Hur ska man kunna försvara sig mot sånt…

Av Börje R P Carlsson 2022-01-18

Brottsligheten i Sverige får myndigheterna att agera alltmer otydligt och med ett alltmer obefintligt lagstöd. När Polisen får in ett ärende börjar deras huggsexa där de i allt större omfattning agerar i strid med grundlagarna. De använder Rättegångsbalken och Förundersökningskungörelsen enligt en helt egen tolkning.

Olika tvångsmedel används på det sätt som passar utredarna bäst oaktat de inte uppfyller de minimikrav som lagens bokstav förespråkar.

När sedan ärendet hamnar hos åklagaren fortsättes den inslagna vägen med gärningsbeskrivningar som har så många alternativ att den misstänktes enda möjlighet är att tiga sig igenom hela utredningsförfarandet.

Det blir näst intill omöjligt att förklara och försvara alternativa gärningsbeskrivningar som innehåller massor av scenarier där det sägs att gärningsmannen ensam eller gemensamt i samförstånd med någon okänd gjort det eller det.

Redan i gärningsbeskrivningen inkluderar åklagaren en okänd gärningsman på sätt som skapar rimliga tvivel.

En Eskilstunakvinna misstänks för mord där dödsorsak inte kan anges och där hon tiger sig igenom hela utredningen. Att tiga är en rättighet som inte ska läggas den misstänkte till last utan hela bevisbördan åvilar polis och åklagare.

För att komma runt de besvärligaste bitarna författar åklagaren ett åtal:

”kvinnan har ensam eller tillsammans och i samförstånd med annan genom våld, kvävning, anläggande av brand, förgiftning och/eller på annat okänt vis tillfogat mannen kroppsskador i sådan omfattning att han berövats livet. Det hände någon gång mellan den 5 och 15 december 2018 i NN inom Eskilstuna kommun eller på annan okänd plats i Sverige. Kvinnan begick gärningen med uppsåt”.

Kan det bli så mycket mer heltäckande om man bortser från åklagarens möjlighet att hävda ”inom Eskilstuna kommun eller annan okänd plats i Sverige”. Här skulle hon ju kunnat påstå att det hänt på okänd plats i världen eller liknande.

Att försvara sig mot denna gärningsbeskrivning kräver tystnad. Inget annat försvar duger och denna tystnad får inte läggas den misstänkte till last.

Kvinnan friades vid Eskilstuna tingsrätt men dömdes till 16 års fängelse av hovrätten. Här skulle ju påföljden kunna ses som om viss tveksamhet förelåg för med den underförstådda grymhet som den misstänkta visat borde påföljden varit livstid.

Jag och många med mig tror nog att åklagaren har rätt när hon hävdar att kvinnan är gärningsman men åklagaren har hela bevisbördan och jag menar att hon inte lyckats styrka vad kvinnan gjort och bara den vidlyftiga gärningsbeskrivningen ger de rimliga tvivel som behövs och som hovrätten borde ha sett.

Nu talar väl mycket för att HD inte tar upp detta ärende och med detta blir det ju fortsättningsvis fritt fram för åklagare att åtala utan att konkretisera brottet/gärningen. Det räcker med förhållandevis vaga påståenden om det eller det.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


     Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.