Bengt Sändh

Människor jag mött, del 4 – Olof Palme

Av Bengt Sändh 2022-03-15

Så var det dags för allmänna val igen med allt vad det innebar. Finn Zetterholm och jag for först på en femdagars turné i Värmland med Socialdemokraternas partisekreterare Sten Andersson samt Camilla Odhnoff och Kjell-Olof Feldt. Därpå blev vi kontrakterade för en valturné genom hela Norrland med utbildningsminister Olof Palme med flera.

Dessutom medverkade Monica Nielsen ackompanjerad av trion Claes Lindroth på bas, Egil Johansen på trummor och Lasse Bagge på piano.

Eftersom sossarna detta år kände ett stort behov av en martyr hade man dammat av svenskättlingen och syndikalisten Joe Hill vars svenska namn var Joel Emanuel Hägglund. Att Joe Hill var syndikalist saknade betydelse då det är väldigt glest mellan socialdemokratiska martyrer som kan generera röster. Monica framförde ett litet program om honom.

Monica och orkestern for i en turnébuss. Palme, Finn och jag åkte i en Volvo med Maj-Britt Theorins make Rolf som chaufför. Vårt tredje fordon var en stor och sprillans ny Scania vars flak fungerade som scen vid våra torgmöten.

Olof Palme var alls icke så arrogant som då man såg honom på scen och i TV. Han var vänlig och ibland nästan försynt och vi fann varandra ganska snabbt. Han tyckte det var roligt att munhuggas och jag tror han fick sitt lystmäte.

Jag som just då hade bostadsproblem bråkade på honom om bostadspolitiken. Finn hade fått tag på en kåserisamling av redaktören Dr Gormander som säger sig vara den ende som fått sparken från Aftonbladet fyra gånger.

Denne redaktör älskade att gissla sitt parti och dess ledare. Palme tyckte inte om honom varför vi turades om att läsa högt ur boken tills Palme bad oss hålla käften.

Så gott som varje dag besökte vi ett stort ålderdomshem för ett kortare valmöte och en dag, när det varit två ålderdomshem, vände sig Finn till Palme med frågan:
– De andra partierna satsar på förstagångsväljarna, har du gått in för sistagångsväljarna.
Palme skrattade gott.

Vi hade planerat att vi en kväll, efter torgmötet, skulle ha surströmmingsfest i en hälsingegård hos riksspelemannen Björn Ståbi där vi också skulle sova över. Jag hade plockat Johannesört som jag hade i en flaska brännvin som låg på kryddning.

Kalaset skulle äga rum den 21 augusti men Olof Palme fick förhinder i sista stund. Just denna dag invaderade Warszawapaktens trupper Tjeckoslovakien för att slå ner den reformvänliga fraktion som försökte genomföra måttliga reformer under den så kallade Pragvåren.

Vårt statsråd tvingades klamra sig fast på första bästa flygplan för att i ilfart ta sig till Stockholm och konselj med anledning av det som senare kom att kallas Tjeckkrisen.

Vi reparerade skadan genom att senare ordna ett andra surströmmingskalas i Sollefteå och denna gång stod de lokala partifunktionärerna för arrangemanget.

Hösten var mycket brittsommar detta år och luftkonditionering i bilar hade ännu ingen hört talas om. Vi stannade ofta vid små sjöar för ett snabbt dopp.

En dag när vi färdats långt, utan dopp och framträtt på flera plaster, anlände vi till Stora torget i Östersund där vi skulle hålla dagens stora valmöte.

Scenen stod klar med högtalaranläggning men vindarna från Storsjön började en lustiger lek med våra mikrofoner så det dånade i högtalarna. Läsaren har säkert sett i TV att mikrofoner brukar skyddas med stora bollar av skumplast för att förhindra dessa ljudfenomen. Vi hade inga så kallade puffskydd men jag fann på råd.

Jag fick av mig båda mina strumpor som jag trädde dubbla över mikrofonen. Det fungerade. Denna kväll talade Palme bara i 20 minuter i stället för vanliga 40. När jag frågade honom svarade han:
– Det ska fan stå och lukta på dina strumpor i 40 minuter.

Två år senare spelade vi in Lars Molins debutpjäs Badjävlar. Finn och jag hade skrivit ett tiotal korta visor till dramat och medverkade dessutom som några slags hippies.

Den spelades in i Östhammar/Öregrund. En kväll kom regissören Kristian Lund och sa att Olof Palme skulle tala i Hallstavik dagen därpå.

Baddjävlar handlar om att fattiga glesbygdskommuner får ta emot massor med turister som de förlorar på. De bekostar massor av turistattraktioner som badplatser, båtbryggor och sophämtning men turisterna skattar bara i sina hemkommuner.

Nu ville Kristian Lund att jag skulle skriva en visa till Palme om saken. Jag skrev den och nästa dag for vi till Hallstavik. Där stod den lokala sosseeliten uppställd och bildade mottagningskommitte i nypressade kostymer och med sina allra rödaste slipsar. När Palme anlände banade han sig väg genom sossehögen och sa:
– Nämen hej Bengt. Vad gör du här?

Jag svarade att jag hade skrivit en liten visa till honom som jag bad att få framföra. Vi satte oss på en bänk och strax var kamera och mikrofon på plats. Jag sjöng min smått kritiska visa som börjar: ”Herr statsminister det är många brister i er politik”. Som avslutning plutade jag sött med läpparna och pussade emot honom.

Palme kunde ta sånt men när pjäsen senare gick på norsk teve protesterade norska partivänner och undrade hur en socialdemokratisk statsminister kunde låta sig behandlas så?

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Bengt Sändh var ett av de omskrivna barnhemsbarnen. Han blev med tiden smed. Men enligt polisen hann Bengt innan dess, i unga år, sätta ett informellt svenskt rekord i bilstölder genom att stjäla 46 bilar under tio dygn.
Med tiden blev han trubadur och har sjungit in 21 LP- och CD-skivor. 1993 startade han Bengt Sändhs snusfabrique. Han spetsade sitt snus med lite konjak och det blev en succé.
Sex år senare sålde han snusfabriken till Swedish Match och flyttade till spanska Costa del Sol. Där lever han nu med hustru och hundar.
Bengt Sändh skriver böcker i skilda ämnen och är hängiven naturfotograf. https://www.bengtsandh.se/

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.