Dick Sundevall

Höga polischefer har fått frikort att bryta mot lagen

Fem av de högsta cheferna hos Säkerhetspolisen hade systematiskt brutit mot lagen år efter år. Men chefsåklagaren ansåg att de inte kunde förstå det, då de inte var jurister. Vad de inte kunde förstå var direkta, enkla och tydliga direktiv från andra åklagare.

Dick Sundevall är Para§rafs chefredaktör men hans krönikor är inga ledare, utan högst privata tankar och funderingar.

I drygt 30 år har han arbetat med rätts- och kriminalfrågor. Det har blivit många tv-program och dokumentärfilmer. Åtta böcker, senast Det farliga Sverige, och några tusen artiklar genom åren.

Dick är mångfalt prisbelönt som journalist och författare med Guldspaden och annat men är mest stolt över Ordfronts Demokratipris, ”för då tävlar man ju mot hela svenska folket”.
På frågan om vad han tycker är det bästa han har gjort, svarar han:
– Mina tre barn.

Hans dryga 200 blogginlägg på Para§raf, finns att läsa här.

    Det var när Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden genomförde en inspektion som det uppdagades att Säpo hade satt i system att bryta mot lagen vid bland annat hemlig avlyssning.

    Vid en närmare kontroll av Säpos datasystem visade det sig att de sparade inspelningarna kontinuerligt därefter hade använts av Säpo, och att det alltså inte handlade om något förbiseende där materialet hade ”glömts bort” i systemet. Det här hade därtill enligt Per Lind, chefsåklagare vid Polisenheten för polismål, pågått ”systematiskt och i betydande omfattning i minst fem – men sannolikt tio – år”. Och detta trots att det fanns klara och tydliga åklagarbeslut på att materialet skulle förstöras.

    Det var inte vilka som helst som hade ansvaret för det här, utan polisintendenter och polisöverintendenter inom Säpo, som bland annat var enhetschefer för terroristbekämpning, kontraspionage och författningsskydd.

    Så vad blev de då åtalade för, grovt tjänstefel eller bara tjänstefel? De blev inte alls åtalade, för de anförde att de inte var jurister i grunden och därför ”saknade erforderlig kompetens och relevant utbildning i hantering av hemliga tvångsmedel”. Vilken domstol skulle köpa det argumentet? Alltså att chefer för terroristbekämpning, kontraspionage och författningsskydd inte kan förstå ett direkt direktiv från åklagare om att förstöra visst material, eftersom det är olagligt att fortsätta att behålla det – och använda det. Sannolikt skulle ingen domstol acceptera det argumentet. Men nu behövde ingen domstol ta ställning till det, för chefsåklagaren Per Lind köpte det rakt av, och åtalade därmed inte dessa höga polischefer.

    Var leder då det här till? Innebär det att de dryga 99 procent av svenska folket som inte är jurister, kan bryta mot olika lagar och hänvisa till att de ”saknade erforderlig kompetens och relevant utbildning” för att kunna förstå att de begick ett lagbrott – och därmed inte ska åtalas? Nej, för när folk i allmänhet begår lagbrott hamnar inte förundersökningen hos Riksenheten för polismål, i dagligt tal bland poliser benämnd ”nedläggningsenheten”, för att den enheten lägger ner 97-98 procent av alla anmälningar som kommer in mot poliser. Utan förundersökningarna avseende våra brott hamnar hos andra åklagarenheter. Och då gäller andra lagar och regler. Närmare bestämt Sveriges rikes lag.

    Då handlar det om att man som vuxen medborgare ska agera utifrån landets lagar. Bryter man grovt mot dessa så blir det polissak och man åtalas oavsett utbildning. Men höga polischefer som inte i grunden är jurister, även om de på vägen fått viss juristutbildning, de kommer alltså undan med att de ”saknade erforderlig kompetens och relevant utbildning”.

    När jag läser om sånt här, och det händer alltför ofta, går mina tankar till fallet med den tidigare länspolismästaren i Uppsala, Göran ”Kapten klänning” Lindberg. Han var en väldigt impopulär polischef långt innan det avslöjades att han våldtog småflickor under tortyrliknande förhållanden. Hade han avslöjats, åtalats och dömts, om han varit mer populär i polisleden? Eller hade han fortfarande varvat sina föredrag om jämställdhet med sexuella övergrepp på småflickor?

 

I övrigt tycker jag:

    Att det är konstigt med uppståndelsen över att en påve inser att det är dags att sluta när han inte längre kan gå och stå. Hans besked om att han avgår var väl bland det klokaste han har kläckt ur sig.

    Att det är utmärkt att brottningen utesluts från OS. I ett blogginlägg i samband med sommar-OS hävdade jag bland annat att brottningen så som reglerna är utformade, borde kastas ut. Det är inte ofta man blir bönhörd – men ibland händer det. Blogginlägget finns här.

Bifogade filer:
Skarpt sexualbrott.pdf

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.