Ricard Nilsson

Fångar straffas för svordom

Genom åren har jag bevittnat många personer hamna på isoleringsavdelningen för att de sagt något som en viss vakt ansett olämpligt. Ofta har jag funderat över hur rimligt det är att ord kan medföra att en fånge riskerar att isoleras och även få ett förlängt straff.

Ricard A R Nilsson har varit med från Para§rafs första dag, som skribent och bloggare. Han är dömd till livstids fängelse för mord och är inne på sitt femtonde år bakom murarna.

Under de här åren har han hunnit beta av ett antal fil kand och fil mag, och är idag kriminalvårdens högst utbildade, generaldirektören inräknad.

Därtill har han skrivit två deckare ihop med författarkollegan Pierre Larancuent, Män utan nåd och Med döden som skugga. I februari släpper han boken En livstidsdömds dagbok, där han berättar om det hårda livet i fängelse.

Han bloggar numer här:
www.nilsson-larancuent.com

Ett av Para§rafs honnörsord är inifrån. Vi ska så långt det är möjligt rapportera inifrån. Komma in under ytan. Ricard A R Nilsson skriver sina krönikor inifrån fängelsevärlden.

Förstå mig rätt, jag talar inte om hot eller liknande, utan om yttranden som kan komma när man har en dålig dag eller i en laddad situation, exempelvis: ”idiot”, ”kuksugare” eller ”jävla åsna” (samtliga är exempel på ord som fångar har isolerats och/eller rapporterats för). Det handlar alltså om uttryck som aldrig skulle kunna medföra någon sanktion ute i samhället. Är det då verkligen rimligt att straff kan utmätas bara för att man sitter i fängelse?

   Vid ett tillfälle, för några år sedan, var personal provocerande, ändå var det den intagne som allt skylldes på. Denna gång gällde det avdelningsstädaren. Varje avdelning har nämligen en egen städare vars anvisade sysselsättning är att hålla rent i de allmänna utrymmena. I detta fall hade städaren, som jag kallar för Mikael, precis kört över avdelningen med dammsugare och mopp. Då kom en vakt inklampandes och från skorna släppte jord och annan skit. Jag satt och läste dagstidningen när jag hörde Mikael på ett korrekt sätt förklara att han nyss städat och att det vore bra om vakten kunde städa upp efter sig. I detta läge förväntade jag mig en ursäkt eller liknande från vakten, men istället blev han irriterad.

   Till saken hör att liknande problem med personal tidigare hade diskuterats och då kom alla överens om att i de fall för mycket smuts släpas in så skulle ansvarig vakt städa upp det, vilket jag tycker är fullt rimligt. Den nu aktuelle ”vårdaren” började tjafsa, vilket av naturliga skäl fick Mikael att tjafsa tillbaka, han sa bland annat ”plitjävel” och ”respektlösa idiot”. Hårda ord utbyttes tills den andre vakten som var med, tog tag i sin kollega och fick iväg honom. Inom kort kom även den andra vakten tillbaka och skakade på huvudet samtidigt som han städade upp kollegans indragna smuts. Detta fick den skyldige att börja skälla på sin kollega framför mig och Mikael. Hela scenariot var absurt. Nu var det i alla fall städat och här borde det hela rimligen ha slutat, men icke!

   Efter en knapp timme kom personal och sa att vi skulle låsas in i våra celler. Då var det inte svårt att räkna ut vad som skulle komma härnäst. Och mycket riktigt, snart hörde jag fullt med personal i korridoren som öppnade städarens cell och tog med honom till isoleringsavdelningen. Strax därefter släpptes vi ut igen. Då var jag riktigt irriterad och gick för att prata med vakten som städat upp efter sin kollega. Men han bad mig avvakta, det var inte lägre att prata om det just då. Då skrev jag till Mikael och bad honom sända mig kopior på rapporten och annat som hade med incidenten att göra, därefter väntade jag.

   Inom några dagar fick jag ett brev från städaren innehållandes all dokumentering som hade med hans isolering att göra. I rapporten stod inget om att vakten känt sig hotad, utan bara att Mikael genom att höja rösten och sina ordval betett sig olämpligt. Där stod naturligtvis inget om vaktens del i det hela. Det mest besynnerliga var att kollegan som varit med inte hade skrivit någon rapport i ärendet, något som är standardförfarande. Att en annan närvarande vakt ska dokumentera hur denne upplevt situationen och vad denne hört eller sett borde rimligen vara ett krav ur ett rättssäkerhetsperspektiv. När jag senare frågade varför han inte skrivit något, så sa han i förtroende att cheferna sagt att det inte behövdes och att han skulle ligga lågt med sin version av händelserna. Något som gjorde mig så in i helvete förbannad. Jag försökte prata med cheferna om det inträffade eftersom jag sett hur olämpligt vakten betett sig, men fick kalla handen från alla.

   Vad hände då med Mikael? Jo, han fick en varning för sitt ”olämpliga uppträdande”, vilket innebär att han riskerar att få sin villkorliga frigivning uppskjuten. Naturligtvis hjälpte jag till att överklaga, men det gjorde ingen nytta. Varje instans fastställde anstaltens beslut, de trodde helt enkelt inte på sanningen. Till sist fanns ingen annan utväg än att ge upp. Ibland måste man inse när ett slag är förlorat.

   Att sitta på en anstalt är påfrestande och ibland har man dåliga dagar, att man skulle vara förbjuden att höja rösten mot personal kan inte anses skäligt. Att svära kan rimligen inte heller vara förbjudet, även om en del kriminalvårdsanställda tycker att så borde vara fallet. Skulle en fri person i samhället ha höjt rösten och yttrat sig på ett liknande sätt som Mikael gjorde hade inget hänt, inget lagbrott har ju begåtts. Jag efterlyser konsekvens inom Kriminalvården. Om man ute i den fria världen inte kan straffas för att ha svurit eller höjt rösten mot någon, då bör rimligen vi som sitter i fängelse inte kunna få våra straff förlängda för samma beteende.

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev

Där får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar inte ditt namn eller adress och än mindre ditt personnummer. Utan bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till. Du prenumererar här.

 


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.