Domare som hatar

Under senare tid har jag vid några tillfällen fört på tal problemet med nämndemän som uttalar sig i generaliserande negativa ordalag om vissa folkgrupper, människor med viss hudfärg eller tillhörandes vissa religiösa samfund. Principproblemet är det samma för juristdomare men det har inte aktualiserats i praktiken.

Mårten Schultz är professor i civilrätt och har skrivit böckerna Kausalitet (akademisk avhandling 2007), Kränkning (2008), Adekvansläran (2010) och 69 tecken på att du är en rättshaverist (2013).

Han är engagerad i den juridiska debatten och har medverkat som skribent för bland annat Dagens Juridik och Affärsvärlden. Sedan 2011 är han krönikör i DN.

Han blev professor i civilrätt vid Uppsala universitet den 1 mars 2011. Den 1 november samma år blev han professor vid Stockholms universitet.

I unga år målade han en del graffiti här och där, men det är preskriberat.

Mårten utsågs 2012 till Årets Jurist.

Hans blogg som finns att läsa på Juristbloggen, presenterar han så här: ”Bloggen är privat och har ingen direkt relation till mitt arbete eller min arbetsgivare. (Annat än om ni vill kräva mig på skadestånd, då kommer jag hävda att jag gjort allt i jobbet.)”

Lyssna gärna på Juridikpodden med Mårten Schultz och Tove Lindgren. Väldigt kul och bitvis lärorikt. 

Det exempel som togs upp senast var den nämndeman vid Ystad tingsrätt som i offentliga sammanhang bland annat uttryckt att 100 % av alla romer är tjuvar. Nämndemannen insåg att det inte var läge att sitta kvar som domare efter dessa uttalanden och hoppade av sitt uppdrag. Men det finns andra.

   En nämndeman vid Malmö tingsrätt – en person som alltså har tilldelats makten att döma över andra människor – har enligt Expressen uttalat bland annat i kommentarsfält på internet:

Det enda sättet vi kan ta tillbaka Sverige på är nog med våld. En revolution helt enkelt, där vi tar avstånd ifrån och vill ha bort det mångkulturella samhället. Med vapenmakt. Då kan vi kanske kasta ut alla grottmänniskorna.

   Vidare har hans signatur använts för att beskriva människor med ord som ”slöddret”, ”negern”, ”avelskossorna” och ”bidragsparasiterna”. Nämndemannen blev känd för att han när han konfronterades med dessa yttranden föreslog att det istället varit hans 12-åriga dotter som låg bakom inläggen.

   Till skillnad från nämndemannen i Ystad sitter nämndemannen i Malmö kvar. Lagmannen vid Malmö tingsrätt anser inte att nämndemannen bör skiljas från, eller stängas av från, sitt uppdrag. Hon motiverar det med att nämndemannen gjort klart att han i sin gärning inte kommer att agera annat än neutralt och objektivt. Och det är ju bra. Bra att han säger det. Men det räcker ju inte.

   Ponera att du hör till en grupp som omfattas av nämndemannens omdömen om slödder, avelskossor eller bidragsparasiter. Eller kanske bara att du har din bakgrund i en annan kultur och bidrar till det mångkulturella samhället. Skulle du känna dig trygg med att du får en neutral och objektiv bedömning av lekmannadomaren? Eller – om du känner till detaljerna i hans offentligt uttryckta åsikter – skulle du kanske snarare känna att en av domarna där framme, en av de skrämmande personer som bakom den imponerande domarbänken som har makten att avgöra ditt livs framtid, i realiteten hatar dig för den du är och var du kommer från?

   Rättvisa handlar inte bara om att domstolen ska göra en neutral och objektiv bedömning. Det handlar också om att den som står anklagad för ett brott ska få intrycket av att hen får en neutral och objektiv bedömning. Jag tror inte den person med mörk hud, som går på bidrag eller en fattig rumän som är i Sverige för att tigga, närmar sig en domstol med denna nämndeman i sitsen med något större förtroende.

   En regel att titta på är rättegångsbalken 4 kap. 8 a §, p. 3:

Domstolen får stänga av en nämndeman från tjänstgöringen om han eller hon
i övrigt uppvisar ett beteende eller ett tillstånd som bedöms skada allmänhetens förtroende för rättskipningen. 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev

Där får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar inte ditt namn eller adress och än mindre ditt personnummer. Utan bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till. Du prenumererar här.

 


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.