Börje Carlsson

Förvanskar polischefer rapporterna?

I flera områden i polisens östra region har kriminella nätverk brett ut sig och tagit allt större makt. Det är inget unikt. Det finns områden med betydligt större problem runt om i landet. I östra regionen, läs Eskilstuna, är dock flera av problemen av den arten att de inte kräver några gigantiska polisinsatser för att komma tillrätta med. Fortfarande är problemet hanterbart och det är som alltid lättare att vidta åtgärder innan problemen blivit allt för stora eller för omfattande.

   Det ser för gemene man ut som om polisen inte försöker komma tillrätta med problemen, utan de eventuella insatser som görs utgör bara ett litet spel för galleriet för att försöka lugna de mest utsatta. Det ser ut som om det varken finns hjärta eller hjärna med i spelet. Detta trots att rikspolischefen själv, i egen hög person, besökte Eskilstuna och då utlovade fler poliser.

   Jag undrar ur vilken hatt dessa ska dras. Jag vill gärna veta om han med fler poliser avser en ökning av totalitären. Menar han att det totala antalet poliser i östra regionen skall öka går det åt många poliser, för även om inte rikspolischefen uppmärksammat det, står nu 50-talisternas stora kullar i kö för att börja pensionera sig.

   Polisernas valhänta försök att stävja problemområdena kan möjligen bero på den oerhört ogenomtänkta omorganisation som fördärvar svensk polis och som gör polisen handlingsförlamad.

   Omorganisationen har lett till att polisens kräftgång accentuerats och förmodligen kommer att medföra ett slutmål där polisstationer, med levande poliser, bara kommer att finnas på ett fåtal platser i riket eller på film.

   Jag blir inte förvånad om östra regionen om några år, om nuvarande rikspolischef med underställda härförare få råda, kommer att ha fyra polisstationer, i städerna Eskilstuna, Norrköping, Linköping och Jönköping. Denna slutsats kommer sannolikt att medföra ramaskri och olika invändningar från både riksledning och den regionala ledningen.

   Jag ser det dock inte som främmande med tanke på hur utvecklingen varit de sista 50 åren. Redan idag finns tätorter med mer än 50 tusen invånare som fråntagits sin polis (dock inte än i östra regionen). Men likafullt finns i regionen finns idag ett 20-tal tätorter med mellan 5 000 och 25 000 invånare som helt saknar närvarande polis.

   I det som idag utgör östra regionen har antalet bemannade stationer hela tiden minskat från som mest drygt 70 stationer till idag cirka 10 stationer. Att jag skriver cirka beror på den snabba utvecklingen (om nu en minskning är en utveckling).

   Jag har begärt en förteckning över antalet poliser, antalet administrativa, uppgift om hur många poliser som i sin arbetsbeskrivning inte har 100 % polisarbete samt antalet polisstationer med närvarande polis och som är öppna dagligen. Hittills är tystnad svaret på mina frågor. Jag har således varken fått något diarienummer eller bekräftelse på att min begäran mottagits. Jag har nu gjort en JO-anmälan om det här.

   Om jag ska måla fan på väggen tror jag att nästa station som står i tur för nedläggning/omläggning i Sörmland, är Strängnäs eller Katrineholm. Körtid mellan Eskilstuna och Strängnäs en knapp halvtimma. Därnäst kan nog Nyköping vara på tapeten eftersom närheten till Norrköping inte är alltför avskräckande. Körtid mellan Nyköping och Norrköping, i lagstadgad hastighet, 47 minuter vilket nog inte ska ses som något avskräckande.

   Det som är mest graverande är regeringens beslut om att verksamheten ska bedrivas närmare medborgarna och i samverkan med lokalsamhälle. Att de polisiära cheferna kan försvara alla nedlagda polisstationerna inför regering och riksdag visar bara att de är oerhört skickliga i att dupera eller förvanska fakta. Eller också är regering och riksdag ovanligt lättlurade.

   I regleringsbrevet står också:

   Polismyndigheten ska i förhållande till reformens övergripande mål löpande hålla Regeringskansliet (Justitiedepartementet) underrättat om det fortsatta genomförandearbetet.

   Här skulle jag vilja läsa de underrättelser som skett till Justitiedepartementet. Den som skrivit dessa och dessutom fått beslutsfattarnas godkännande kan omöjligen ha beskrivit utvecklingen på ett realistiskt sätt. Han måste ha målat med den grövsta penseln och med en färg som täckt allt det som borde ha gått att läsa mellan raderna.

   Vissa polischefer är oerhört skickliga på att förvanska sanningen till något fullständigt oigenkännligt. De har dessutom anlitat professionell hjälp för att använda rätt ord och rätt meningsbyggnad där rätt slutsats således blir en självklarhet. Eller kanske beslutsfattarna är dåliga på att läsa det som står mellan raderna eller kan det vara så enkelt att de ser det de vill se?

   Jag har via justitiedepartementen begärt att få ta del av dessa underrättelser. Hittills bara tystnad från departementet inte ens ett svar med diarienummer där min begäran bekräftats. Jag har gjort en JO-anmälan också om detta.

   På polisen.se kan man se att det finns cirka 400 polisstationer i Sverige. Enligt denna förteckning finns i östra regionen 27 stationer och det låter väl inte alltför illa. Tittar man på hur många stationer som har öppet dagligen måndag till fredag och är bemannade av polis blir det genast sämre. Då blir antalet cirka 10 stationer.

   Sett över hela riket torde antalet bemannande och dagligen öppna stationer således bli 120-130 stationer. Jag undrar just vilka siffror som politikerna matats med när det ska påvisas att polisverksamheten sker närmare medborgarna och i samverkan med lokalsamhället. Eller kan ”i samverkan med lokalsamhället” vara uppfyllt om några polisiära blanketter finns tillgängliga på kommunalkontoret?

   När den nya organisationen, någon gång i framtiden, äntligen blir klar så kommer också svensk polis att vara färdig. Totalt färdig.

   Då kommer nästa fas att ske med en ny omorganisation. Denna gång kommer det troligen inte att bero på ekonomiska skäl för då kommer sannolikt verksamheten kosta mellan 30-50 miljarder. Då kommer polisen att behöva en ny omorganisation för att äntligen börja leva upp till regeringens beslut om hur den nuvarande omorganisationen skulle ha sett ut:

   Ombildningen av polisen till en myndighet syftar till att skapa förutsättningar för att stärka polisens förmåga att bekämpa brott, bland annat genom tydligare ledning och styrning, större enhetlighet, ökad flexibilitet samt ett mer effektivt resursutnyttjande. Reformen syftar också till att verksamheten ska bedrivas närmare medborgarna och i samverkan med lokalsamhället. Polismyndigheten ska i förhållande till reformens övergripande mål löpande hålla Regeringskansliet (Justitiedepartementet) underrättat om det fortsatta genomförandearbetet.

   Om man kort analyserar detta mål så har polisens förmåga att bekämpa brott blivit allt sämre. Den tydligare ledningen och styrningen har blivit luddigare än någonsin. Större enhetlighet har tydligt tolkats som större enheter, flexibiliteten finns inte och bättre resursutnyttjande har missats helt. Resten av detta tydliga mål har också gått till spillo vilket framgår av vad jag tidigare uttryckt i denna lilla drapa.

   Tycker någon att jag är onödigt pessimistisk och målar fan på väggen? Jag skriver bara vad jag känner och vad jag tror (att tro är inte att veta) om framtiden och den ser inte ljus ut. Det enda positiva är alla de duktiga och ambitiösa poliser och administrativ personal som gör ett bra jobb trots de dåliga förutsättningar de får av beslutsfattarna.

   Vid nästa omorganisation hoppas jag att poliser och administrativa och deras respektive fackförbund får ett avgörande inflytande på hur det skall bli. Det går inte att organisera en polisiär verksamhet genom toppstyrning och definitivt inte om organisatören saknar de grundläggande polisiära kunskaperna. Jag avskyr att se hur något som jag arbetat med ett helt liv förstörs.

 


  Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.