Börje Carlsson

Statlig pyttipanna

Nu är det klart, nu skall det återigen bildas nya regioner. Den här gången är det landstingen som skall delas in i regioner. Förslaget om de nya regionerna är jättebra och ligger helt i linje med de riktlinjer som också saknats vid tidigare tillskapade regioner (obs ironi).

   Är det ingen som ser problem med att landstinget får sex nya regioner som inte alls stämmer med tidigare skapade regioner. Alla dessa olika regioner innebär att inga regionala enheter har några gemensamma gränser.

   De som ligger bakom denna regionindelning säger att det finns inte ens längre några förutsättningar att diskutera till vilken region vilket län skall höra. Dessa ord retar mig något alldeles oerhört. Vem är dom att besluta detta över huvudet på medborgarna? Har dom fått något allsmäktigt fördrag att besluta detta?

   Som medborgare och skattebetalare i demokratins hemvist måste denna fråga vara av den digniteten att medborgarna borde tillfrågas för jag tror inte de beslutande inser vilken ogärning de håller på med. Om deras enda alternativ är den (från 1600-talet) nuvarande länsindelningen så anser jag förslagsställarna vara alltför trångsynta. Det finns fler och alternativa indelningar som skulle ge bättre ekonomiska- och samarbets-effekter.

   Indelningar som dessutom skulle kunna bli miljösmartare och inledning till en ny regionalisering där regionernas gränser kunde justeras till att bli mer enhetliga. Någon, vi medborgare, måste reagera på alla dessa regionaliseringar som verkar ske utan eftertanke och sunt förnuft.

   När regioner bildas måste det finnas en tanke bakom. Det är orimligt att varje region inom de olika myndigheterna och verken har olika regionala gränser. Eller är det så att regionerna skapas för att göra det svårare för medborgaren att ha insyn och kunna kontrollera verksamheten.

   Regering och riksdag borde ha ett övergripande ansvar för vad som sker och de måste dessutom kunna ge anvisningar som leder till regioner där det finns någon idé och tanke bakom skapandet.

   Om vi nöjer oss med att titta på rättsapparaten. Polisen har nu sju regioner där de naturliga kontaktvägarna skurits av och där regionerna skapats utan eftertanke eller strategi. Här har funnits väl inarbetade rutiner över distriktsgränser men detta var de ingen som ens tittade på. Åklagarna har sina regioner som inte heller dessa har skapats med någon eftertanke eller strategi. Domstolsväsendet har sina helt unika gränser och så har också Kriminalvården.

   Polisens växlar har helt egna områden att betjäna, de sammanfaller delvis med de regionala gränserna. Nu ska polis kunna få militär hjälp i vissa situationer men inte heller militärområdena liknar de olika rättsregionerna. Till detta kommer sjöräddningen som också har helt egna regioner och gränser.

   Så här ser det ut på område efter område och det säger väl sig självt att några ekonomiska vinster inte står att finna i regionaliseringssystemet. Kan någon förklara för mig vilka samordningsvinster och rationaliseringsvinster som görs med alla dessa olika gränser.

   Ibland tror jag att alla olika regioner tillskapats för att något ska ändras, skit samma vad effekterna blir. Någon vill bli odödlig genom att få äran för tillskapandet av de nya regioner. De olika regionerna får inte, som hittills, skapas av hugskott och tokerier. Eller är hela detta omdanande skapat för att ge utrymme åt olika ärenden att hamna mellan stolarna?

 

   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Framöver är det bara prenumeranterna som kommer åt att läsa samtliga artiklar.

I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.