Börje Carlsson

Polisens galjonsfigur

Så har då återigen polisens ”galjonsfigur” framträtt i TV och kommit med just inget nytt. I Aktuellt har under några dagar en granskning genomförts om polisens dåliga utredningsresultat. Kvällens program handlar om en taxichaufför som blivit blåst på sin körlega. Trots att polisen fick både personnummer och namn på minst två av fyra som åkt med i taxin så lades ärendet ner.

   Därefter intervjuas en Christoffer Rosenhall som tydligen tjänstgör som förundersökningsledare. Sällan har väl någon, som sett allt så svart, framträtt som polisiär talesman. Med sin nattsvarta syn på polisarbete och alla de besvär och svårigheter som han såg framför sig så borde han kanske inte lämnat sängen den dagen.

   Sedan var det dags för Mats Löfving. Han börjar med att berätta om hur han genomgick polisskolan när han var 20 år och hans drivkraft att hjälpa utsatta människor och brottsoffer. Han säger sig bli besviken när han ser inslaget om taxichauffören.

   Han får frågan om hur illa han tycker att det är och svarar att 2016 inte var något bra år för polisen när det gäller uppklarning av brott. Men tillägger han att polisen har vänt denna trend under januari och februari i år om man jämför med 2016. De är fortfarande dock ej nöjda.

   Löfving får därefter frågan, om alla de problem som Rosenhall sett i taxichaufförens ärende, om det skall se ut så. Är det verkligen någon idé att göra en polisanmälan?

– Det är absolut idé, säger Löfving, men den här fu-ledaren beskriver ju bara lagstiftarens intentioner om vad som skall utredas och till vilka resurser. Här handlar det om bötesbrott med lägre straffvärde.

   Löfving blir tillfrågad om situationen är som den borde vara? Löfving svarar att i ett kort perspektiv så har i Sverige skett 99 skjutningar sedan 1 november, 20 människor har dödats och 37 har skadats. Och 9 av 10 skjutningar har skett i region Stockholm eller Malmö.

– Därför är det stora skillnader i brottuppklaringen i olika regioner. Beroende på dessa skjutningar i Stockholm och Malmö kommer dessa två regioner inte att bli duktiga på att klara upp mängdbrott. Det är väldigt mycket resurser som förs till de här väldigt allvarliga brotten med anledning av de prioriteringar som görs.

   Reportern drar då slutsatsen att man som medborgare får finna sig i att denna typ av brott inte kommer att klaras upp och det är nästan ingen idé att anmäla brotten. Det är dock enligt Löfving absolut idé att polisanmäla men polisen är väldigt öppna med att säga att i Stockholm och Malmö är poliserna hårt ansatta av den kriminalitet som försiggår i 14 av de mest utsatta områdena och av de dödsskjutningar som pågår.

   Reportern påminner om två ärenden, i Karlstad och Landskrona där poliser i samband med att anmälan upprättas identifierat gärningsmän på foton från övervakningskameror. Trots det läggs ärendet ner. Löfving säger att polisen måste bli bättre och att det i jan-feb 2017 ses en bättring jämfört med samma månader 2016.

   Löfving berättar därefter om nyanställningar och tekniska utvecklingar för att avhjälpa situationen. De har ett helt beslutspaket på 20 beslut som skall sjösättas för att polisen skall bli bättre.

   Reportern frågar vad detta paket innehåller. Löfving svarar då att polisen bland annat skall bli bättre på att informera anmälaren som i samband med anmälan ska få omedelbar muntlig återkoppling på vad som kommer att hända i ärendet.

   Anmälaren skall således direkt vid anmälningstillfället omedelbart få reda på att anmälan läggs ner?

– Nej anmälaren ska omgående få reda på om ärendet kommer att läggas ner eller vad som kommer att ske i ärendet. Det är viktigt för polisen att detta ska ske muntligen, inte på brev, säger Löfving.

   Ett beslut handlar om att polisen skall bli rappare och kvickare på att gripa utländska gäng och ligor som åker runt i Sverige och begår brott. Ett beslut handlar om återfallsförbrytarna som skall vara inlåsta hela tiden. Dessa tre saker är väldigt viktiga och exempel på vad som finns i beslutspaketet.

   På frågan om när medborgarna kommer att märka någon skillnad påstår Löfving att skillnaden redan har märkts eftersom jan-feb -17 är starkare än jan-feb 2016. Stockholm och Malmö är hårt ansatta och kommer inte att märka några skillnader.

   När kommer det då att vända? undrar reporten.

– Det har vänt i ett nationellt perspektiv och vi förstärker just nu både Malmö och Stockholm. Det är viktigt att polisen får vara med och förklara hur det ser ut för att vidmakthålla det goda förtroende som polisen har i alla mätningar. Förtroendet för polis är väldigt högt. När Löfving berättar för medborgarna förstår dessa att de grova brottslingarna i Malmö och Stockholm måste utredas och mindre brottslingar går fria.

   Jag blir nästan förbannad när jag hör och ser Mats Löfving gång på gång säga att polisens utredningsresultat har vänt. Trots stora insatser mot alla dessa gängskjutningar utreder polisen fler brott i jan-feb 2017 än under samma tid 2016.

   Trots alla de resurser som sätts in mot det gängrelaterade brotten och mot de 14 hårdast belastade områdena har polisen lyckats utreda fler brott och detta är en vändning för polisverksamheten. Allt enligt Löfving.

   Löfving är en stor bluff och han friserar siffror och använder dessa precis som det passar honom. Nationellt har utredningsresultaten vänt uppåt hävdar han.

   När Löfving påstår att kurvan har vänt blir jag nyfiken. Jag lusläser därför polisens interna statistik och vad finner jag.

Nationellt:

våldsbrott som redovisats till åklagare                                      –   17 st

övriga brott mot person                                                               –     4 st

tillgreppsbrott                                                                                – 183 st

tillgreppsbrott i butik                                                                    –   90 st

bedrägeribrott                                                                               –     2 st

övriga brottsbalksbrott                                                                –    53 st
Summa redovisade brott:                                                         –  349 st

skadegörelsebrott                                                                       +      19 st

narkotikabrott                                                                              +    718 st

trafikbrott                                                                                      + 1494 st
Summa redovisade brott:                                                        + 2231 st

   Här ser det alltså ut som om polisen gjort 1882 fler utredningar än förra året och som redovisats till åklagare (2231-349).

   Detta styrker vad jag under lång tid hävdat. Polisen har en strategi för att dölja sina tillkortakommanden genom att koncentrera sig på de brottstyper som ger bra statistik. Alla de brott som ligger på plus är ärenden som knappast kräver någon större utredningsinsats utan brotten är klara i och med att de upptäcks och rapporteras. Vad jag inte vet men befarar är att fartkamerorna står för en stor del av trafikbrotten.

   Detta är inte vad jag kallar för en kriminalpolisiär succé och att utredningsresultatet vänt. Polisen tycks jaga lättköpta poäng på brottsoffrens bekostnad. De som blir lagförda är hyggliga skötsamma människor som kört någon kilometer för fort eller som glömt blinka sig ur en rondell.

 

   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.