Almedalen bör definieras som ett särskilt utsatt område

Vi har många exempel på särskilt utsatta områden i Sverige och de är i allmänhet förbundna med ett namn: Vivalla, Rinkeby, Hammarkullen, Bergsjön, Fittja, Rosengård, Nydala, Karlsund och Alby etcetera. Där har våldet triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden: Almedalen, sommaren 2017.

   Det kan tyckas magstarkt att använda ett fyrtiofem år gammalt tal, av Olof Palme, om bombningarna av Hanoi, för att prata om särskilt utsatta områden och en klämkäck mingelfest på Gotland där rosévinet är den nya tidens napalm – men jag tror att det behövs för att poängen ska bli tydlig. Dessutom finns det en nära koppling mellan talets upphovsman och Almedalsveckan.

   Ursprunget till Almedalsveckan är de tal som Olof Palme regelbundet höll i Almedalsparken i Visby. Det blev med tiden en vecka där samtliga riksdagspartier fick en chans att visa upp sig. Efter Palme-mordet 1986 var traditionen på väg att dö. Många kände att det var respektlöst mot Palme att fortsätta med Almedals-grejen och de flesta partier valde det året att avstå från medverkan.

   Idag skulle politiska partier endast i undantagsfall missa ett PR-tillfälle och Almedalen handlar om PR. Lågmäld analys, respekt och hårt gräsrotsarbete är inget hett politiskt arbetssätt år 2017. Istället minglar man som aldrig förr med partivänner, journalister, företagsledare, intresseorganisationer, lobbygrupper och andra som säger sig veta vad vanligt folk tycker. Almedalsveckan som demokrati-plattform fungerar lite som att stänga av teven under fotbollsmatchens halvlekar för att istället bara lyssna på försnacket, halvtidsanalysen och eftersnacket.

   Som om världsfrånvändhet inte vore ett tillräckligt stort problem har polisen nu börjat reagera över den alltmer omfattande kriminaliteten. Almedalen är inte längre ett tryggt ställe att mingla på. Det lugna Sverige har förändrats – så också denna plats.

   I den senaste bedömningen räknas 23 områden i Sverige som särskilt utsatta (Almedalen borträknat). För att en plats i Sverige ska definieras av polisens nationella operativa avdelning (NOA) som särskilt utsatt krävs följande:

  • Det finns parallella samhällsstrukturer
  • Svårigheter för polisen att fullfölja sitt uppdrag
  • Obenägenhet hos befolkningen att delta i rättsprocesser
  • Närhet till andra utsatta områden
  • Förekomst av våldsbejakande extremism

   Så, hur är det då med de fem kriterierna för särskilt utsatta områden – finns det till exempel parallella samhällsstrukturer under Almedalsveckan? Tveklöst är det så. Arrangören Region Gotland uttrycker det själva på följande vis på hemsidan:

”Öppenheten och tillgängligheten under Almedalsveckan är unik både för Sverige och övriga världen. Alla är välkomna och ordet är fritt!”

   Man menar alltså att det råder total yttrandefrihet och att det är en annan ordning än den vanliga i Sverige, där till exempel hets mot folkgrupp är olagligt. Det blir alltså en så kallad parallell samhällsstruktur. Att alla är välkomna manifesteras kanske tydligast av att också nazister tas emot med öppen famn. En politisk frizon för extremister av olika falanger alltså.

   SÄPO säger att det finns 3000 våldsbejakande extremister i Sverige som utgör ett potentiellt terrorhot. Samtliga dessa är förbehållslöst välkomna till Almedalen. I resten av landet försöker vi hålla dem på mattan. Men här får man vara med även om man är nazist eller våldsbejakande islamist.

   Är det svårigheter för polisen att utföra sitt uppdrag i Almedalen? Så är det definitivt. Prostitutionen är omfattande. Narkotikan flödar och trots enorma extraresurser vittnar polisen om att det är svårt att klara av det samhällsskyddande ansvaret i detta område.

   Finns det en obenägenhet hos de som nu anlänt till Visby att delta i rättsprocesser under Almedalsveckan? Troligen är det så. I alla nätverkssammanhang är det viktigt med informell dialog och att inte stöta sig med viktiga personer. Det är lätt att tänka sig att det finns PR-mässiga fördelar med att lösa konflikter och övergrepp på ett mer informellt vis än vad rättsväsendet har att erbjuda.

   Närhet till andra utsatta områden? Absolut. Visby tillhör samma polisregion som Alby, Fittja, Hallunda, Norsborg, Husby, Rinkeby och Ronna.

   Så hur är det då med förekomsten av våldsbejakande extremism? De våldsbejakande extremisterna har funnits på plats i Almedalen sedan många år tillbaka även om det aldrig tidigare sanktionerats lika tydligt av kommunen som i år. Med Nordiska motståndsrörelsens formella deltagande i år behöver vi inte tveka på svaret.

   Som du ser uppfyller Almedalen samtliga kriterier för att platsen, åtminstone under politikerveckan, bör definieras som ett särskilt utsatt område. Det innebär att alla samhällsaktörer nu måste hjälpas åt för att få området på rätt köl.

   En del av dem som skålar i rosévin just nu har föreslagit att polisen bör få befogenhet att skjuta med gummikulor eller använda elpistol. Det kanske är att ta i, men nog krävs det krafttag mot gängbildningarna i Almedalen vilken väg man än väljer att ta.

   I samband med att rikspolischef Dan Eliasson presenterade situationen i Sverige med utsatta områden sa han ordagrant: ”Hjälp oss! Hjälp oss!”

   Det är något som har blivit bakvänt där. Förr ropade man på hjälp från polisen. Nu är det polisen som ropar på hjälp från oss. Rent språkligt är det också intressant eftersom ett ”Hjälp oss!” hade fått det att framstå som en vanlig vädjan om samarbete medan ett dubbelt ”Hjälp oss! Hjälp oss!” signalerar att vi har att göra med en desperat polisledning som fullständigt har tappat greppet – vare sig vi talar om politisk extremism och knarkförsäljning i Biskopsgården eller politisk extremism och knarkförsäljning i Almedalen.

 

   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Nu är Andreas även en av Para§rafs krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.