Emilie Hillert

Migrationsverket – låt mig hjälpa er! Jag har gjort jobbet åt er

Det är hög tid för Migrationsverket att erkänna att det är krig i Afghanistan. Det enda som krävs är att i ett rättsligt ställningstagande uttala de efterlängtade orden: "Det rådande säkerhetsläget är så extremt och präglat av generellt och urskillningslöst våld att alla som återvänder till Afghanistan löper en individuell risk att utsättas för sådan behandling som anges i artikel 3 Europakonventionen."

   Att det juridiskt finns utrymme för att göra den aktuella bedömningen är uppenbart. Att det rådande säkerhetsläget i Afghanistan är tillräckligt allvarligt likaså. Alla verktyg finns. Det enda som saknas är viljan…

   Eller kanske tiden? Jag har hört att det råder hög arbetsbelastning på Migrationsverket, att 80-talisterna inte lever upp till kraven på anställda och att budgeten sätter gränser. Det finns tydligen ingen hejd på ursäkterna. Samtidigt dör våra medmänniskor.

   Så låt mig hjälpa er, Migrationsverket. Jag har gjort en sammanställning över era senaste rapporter och ställningstaganden. Om ni bara använder era egna, sedan tidigare skrivna, ord så är motiveringen för det nya rättsliga ställningstagandet redan klar. 

   Här kommer den:
   Redan i Migrationsverkets rättsliga ställningstagande angående säkerhetsläget i Afghanistan från december 2016 konstaterades:

– Att det generella säkerhetsläget i Afghanistan ytterligare hade försämrats under år 2015 och 2016.
– Att antalet civila offer för konflikten under 2015 var högre än något tidigare år sedan 2009.
– Att under första halvåret 2016 ökade antalet civila offer med flera procentenheter.
– Att talibanrörelsen alltmer har övergått från att bedriva gerillakrigföring till konventionell krigföring med markstrider i syfte att vinna territorium.
– Att fler än 20 distrikt stod under allvarliga säkerhetshot och att flera låg bortom den afghanska regeringens kontroll.
– Att även regeringsvänliga styrkor var ansvariga för en del riktade angrepp mot civila.
– Att den rådande situationen av generellt våld i en provins var så allvarlig att var och en bedömdes vara utsatt för behandling i strid med artikel 3 i Europakonventionen.
– Att säkerhetsläget i övriga delar av Afghanistan, utom i tre provinser, nådde upp till kravet för inre väpnad konflikt.
– Att det i de sista tre provinserna rådde andra svåra motsättningarna.
– Att rättsskyddet i Afghanistan innehöll sådana brister att det i normalfallet inte gick att hänvisa någon till myndighetsskydd.
– Att säkerhetssituationen i Afghanistan hade försämrats under senare tid.

   I Lifos (Migrationsverkets rätts- och landinformationssystem) senaste rapport om Afghanistan, daterad den 16 juni 2017, beskrivs konfliktläget som ett eskalerande dödläge där konfliktaktivitet och stridigheter intensifieras utan att det sker någon avgörande förändring på slagfältet eller i den rådande maktbalansen mellan konfliktparterna.

   Den intensifierade konflikten med en allt mer offensiv och rörlig väpnad opposition har medfört att amerikanska styrkor återigen utökat sin medverkan i olika stridsoperationer. En förhandlingslösning ter sig i nuläget mycket avlägsen.

   Talibanrörelsen torde inte ha något större intresse av att inleda seriösa förhandlingar så länge som de ser en möjlighet att successivt utöka sin territoriella kontroll på landsbygden samt erövra nya distriktcenter. Konfliktaktivitet, säkerhetsincidentnivåer och antalet civila offer för konflikten kommer möjligen att nå nya rekordsiffror under 2017, eller i vart fall kvarstanna på samma nivåer som tidigare.

   Sannolikt kommer vi också, enligt rapporten, under det närmsta året att se en fortsatt successiv försämring av läget i Afghanistan eller i vart fall en fortsättning av rådande nuläge. Det finns dock ett antal osäkerhetsfaktorer som medför att läget är svårbedömt och att situationen snabbt skulle kunna förvärras. Det troligaste scenariot är dock, enligt Lifos bedömning, i nuläget en fortsatt succesiv försämring av situationen i landet.

   Enligt min mening är det med beaktande av rapporten tydligt att situationen i Afghanistan har försämrats sedan det senaste rättsliga ställningstagandet. Även om säkerhetsläget varierar mellan olika provinser är samtliga provinser och de flesta befolkade distrikt i landet drabbade. Konfliktens inverkan på civilbefolkningen har varit och är fortsatt enorm. Sedan konfliktens utbrott har hundratusentals människor dödats.

   Det föreligger numera en än större risk för att civila drabbas och situationen för mänskliga rättigheter är undermålig. Allvarliga brott mot internationell humanitär rätt begås av samtliga inblandade aktörer i konflikten, vilket medför att situationen för civila i landet är mycket dålig. Utsikterna för en dämpning av konfliktnivån och en snar förbättring av säkerhetsläget i Afghanistan får för närvarande anses små.

   Med beaktande av det svåra säkerhetsläget och den mycket dåliga situationen för mänskliga rättigheter i landet, bör Migrationsverket göra bedömningen att i huvudsak alla och envar som återvänder till Afghanistan löper en individuell risk att utsättas för sådan behandling som anges i artikel 3 Europakonventionen och artikel 15 b i skyddsgrundsdirektivet. Kriterierna för alternativt skyddsbehov enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 p. första ledet utlänningslagen är därför uppfyllda. Därmed ska de beviljas uppehållstillstånd.

   Migrationsverket kan, likt jag, i denna del använda sig av de ord som skrevs i samband med erkännandet av kriget i Syrien. Även de är således Migrationsverkets egna, redan skrivna ord.

   Sådärja. Det var väl inte så svårt. Det krävs ingen lagändring. Det behövs inga politiska beslut. Det enda som krävs är att Migrationsverket tillämpar det lagutrymme som redan finns, och applicerar den fakta som redan är erkänd. Nu när allt redan är skrivet är inte heller tidsnöd något att skylla på. Så då återstår bara det där med viljan…

 

   Advokat Emilie Hillert arbetar i lika mån med migrationsmål som med brottmål. Hon är en av Sveriges främsta migrationsrättsadvokater och företräder dagligen sina klienter mot Migrationsverket.

   Hon har engagerat sig ideellt i migrationsfrågor för frivilligorganisationer. Idag är hon ansvarig för advokatjouren på Kungsholmens bibliotek.

   Emilie Hillert ligger även bakom JO-anmälningar som lett till att JO riktat allvarlig kritik mot Migrationsverket och hon har fått prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen för bristfällig handläggning i Migrationsdomstolen.

   Hon söker minska den enskildes underläge vid Migrationsverkets myndighetsutövning och är öppen i sin kritik mot bristerna i systemet. Mer information om Emilie Hillert finner ni på www.processadvokat.se. På sin privata Fb-sida tar hon upp rättssäkerhetsfrågor

   Nu är även Emilie Hillert en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.