Våldtäkt på barn prioriteras inte

Vad hade högre prioritet än sexmordet på en ung kvinna? Frågan ställdes av Dick Sundevall för en tid sedan i Magasinet Paragraf. Den 12 september 2017, fick vi svaret på SVT Nyheter. Svaret blev, egentligen föga överraskande, att det mesta prioriteras före grova brott mot kvinnor och barn.

   I ett nyhetsinslag berättades om en 12-årig flicka som blivit våldtagen av en man/yngling. Här fanns alla de uppgifter som krävdes för att kunna påbörja, fullfölja och avsluta en utredning.

   Gärningsmannen var känd och det borde egentligen inte finnas några som helst problem. Men 6-8 veckor senare var varken offer eller gärningsman ens förhörda och eftersom ingen förundersökning inleddes omgående finns ingen teknisk undersökning gjord, ingen läkarundersökning varken av offer eller gärningsman.

   Nu är det knappast ens lönt att försöka utreda brottet. Allt talar för att ord kommer att stå mot ord vid en eventuell rättegång och vad är väl en tolvårig flickas ord värt när det vägs mot gärningsmannens?

   När en utredningschef, en kvinnlig sådan, konfronteras med uppgifterna kan hon bara beklaga men situationen är sådan att det inte finns personal att utreda just mer än alla de mord som inträffat. ”Det fanns till och med en våldtäkt på en treåring som tyvärr inte hunnits med att utredas”.

   Därefter följer ett inslag med en polischef från Stockholm som bekräftade vad som tidigare sagts om att skjutningar och mord tar de flesta/alla utredningsresurserna. Han var tydligt bekymrad över situationen men hade ingen lösning på problemet. Men av ”två onda ting var man tvungen att välja”.

   Sedan följde ett inslag med en kriminolog som bara såg en lösning, mer resurser. Det som krävdes var mer resurser. Mer resurser är den lösning som alltid dyker upp som den enda och saliggörande lösningen på detta problem.

   Det gör mig förvånad eftersom det finns ett talesätt, ”bättre en fågel i handen än tio i skogen”. Det betyder att mer resurser pekar bara flera år framåt i tiden. Det är nu lösningen måste till.

   Vi kan inte låta den nu pågående situationen eskalera i ytterligare flera år innan lösningen är här. Att bli mordutredare, sexbrottsutredare eller utredare av alla grova brott kräver ”sin man”.

   Man blir varken det ena eller det andra i en handvändning eller för att man placeras på en rotel för grova brott.

   Det finns dock en stor mängd fantastiskt kompetenta utredare av grova brott i Sverige så det handlar egentligen bara om prioriteringar och organisation.

   Det låter och känns som om jag skrivit detta förr, men trots det, det är den polisiära organisationen som är fel. Det handlar om hur alla kompetenta utredare används och var de finns och vad de gör i den nya organisationen.

   Om skjutningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö tillåts ta alla utredningsresurser i anspråk kommer med nödvändighet allmänhetens förtroende för rättsväsendet att ytterligare urholkas och till slut finns inget kvar och då är Sveriges medborgare och rättsväsende riktigt illa ute.

   Det måste föreligga ett fundamentalt fel i hela upplägget om gängbrottsligheten tar alla resurser från polisen.

   Det måste handla om ett felaktigt upplägg och en prioritering som inte är genomtänkt. Medborgaren vill ha den nära brottsligheten utredd. Om det sker genom en viss nedprioritering av gängbrotten är det nog lättare att acceptera än tvärtom.

   Men det finns poliser till både och – om vi haft en kompetent ledning för myndigheten.

   En ledning som värnat om verksamhetens bästa och om medborgarens säkerhet. Nu har vi inte det och med det kommer verksamhetens kräftgång att fortsätta även om statistiken förmodligen kommer att förbättras genom de självuppklarade och självutredda brotten som ett antal poliser med jämna mellanrum måste prioritera.

 

   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.