Brottsligheten – ökar eller minskar den?

Vad är brottslighet? Enligt nationalencyklopedin är brottslighet, kriminalitet, en gemensam term för begångna straffbelagda handlingar. Observera – begångna straffbelagda handlingar.

   Anledningen till min fråga är att brottslighet ofta sägs vara på väg hit eller dit i antal och omfattning. Är det så? Naturligtvis är det så men vart är den på väg? Hit eller dit?

   Är den begångna brottsligheten med självklarhet den samma som den statistiska brottsligheten som beräknas genom anmälningar?

   Om den grövsta brottsligheten granskas så ligger den förhållandevis stilla statistiskt sett. När det gäller statistik på den grövsta brottsligheten stämmer den nog hyggligt men den är inte hundra procent korrekt, inte ens vad det gäller de allra grövsta brotten.

   Det finns alltid brottsliga händelser som maskerats eller dolts och därigenom blir oupptäckta. Men hur ska man räkna dessa oanmälda eller oupptäckta brott? De kan inte räknas in i statistiken eftersom denna bara handlar om anmälda brott.

   Kan de då räknas in som dold brottslighet eller är det inte brott förrän de upptäcks eller anmäls? Eller kan brottsligheten inte bli något annat än vad statistiken för anmälda brott visar? Alltså att statistiken visar brottsligheten, punkt slut.

   Om det är så enkelt, kan polisen vägra ta emot anmälningar som inte sker till ett anmälningsrum. För att få ner brottsligheten kan det vara öppet dagligen, men bara mellan klockan 08.30 och halv nio. Då skulle den anmälda brottsligheten sjunka dramatiskt – men har då brottsligheten sjunkit lika dramatiskt?

   Ta en så enkel sak som den brottslighet som utspelar sig framför fartkameror. Här fotograferas varje år ungefär 100 000 begångna straffbelagda handlingar men bara på ungefär 30 000 följer straff eller påföljd. Hur räknas brottsligheten här? 30 000 eller 100 000? Statistiken är lätt att räkna men brottsligheten – hur räknas den?

   Narkotikaförseelser handlar oftast om ett litet innehav för eget bruk. Denna brottslighet uppmärksammas oftast av alerta poliser som mestadels arbetar på gatulangningsgrupper. Om dessa grupper tas bort sjunker den anmälda brottsligheten dramatiskt men sjunker brottsligheten?

   När medborgare har allt svårare att nå polisen, som är ute på gator och torg i allt mindre utsträckning, slutar göra olika typer av anmälningar sjunker statistiken på anmälda brott – men minskar verkligen brottsligheten?

   Om polisen tar ett sjunkande anmälningsinflöde, i en tätort utan polis, som intäkt för att det är lugnt och tryggt i denna lilla tätort blir det ett moment 22. Detta eftersom medborgarna i allt större utsträckning inte kontaktar polis eftersom dessa ändå inget gör. Och polisen som inte får några indikationer om vad som verkligen sker i orten tror att det är lugnt och det är således bäst att låta det förbli så genom att inte störa.

   När medborgare, som i allt större utsträckning saknar försäkring, drabbas av inbrott i bostad, källare eller förråd görs ofta ingen anmälan eftersom den nyttjar föga och det inte finns något försäkringsbolag som ställer krav.

   Häromdagen träffade jag en medborgare som varit och köpt en cykel till sin dotter. Dottern hade på ett år blivit av med cyklar vid fem tillfällen. Den senast stulna cykeln var samma cykel som nu köpts tillbaka från en handlare som sålde begagnade cyklar.

   När de hittade dotterns senast stulna cykel påtalade de detta för cykelhandlaren som bara ryckte på axlarna och sa att ”då får ni väl kontakta polisen då”. Polis kontaktades men hade inte tid att hjälpa till varför medborgaren slutligen köpte tillbaka dotters stulna cykel. De tre första cyklarna anmäldes men eftersom polisen ”bara la ner anmälningarna” gjordes inga anmälningar på de två senaste.

   Är det fortfarande någon som tror att brottsligheten sjunker bara för att de anmälda brotten minskar. Det enda som sjunker är anmälningsbenägenheten. Jag tror att brottsligheten ökar eftersom den anmälda brottsligheten bara förändras någon procent hit eller dit samtidigt som anmälningsbenägenheten sjunker av allt fler olika skäl.

   Om polisen effektiviserades skulle den statistiska brottsligheten öka men är detta något att eftersträva?

   Svar ja. Eftersom också statistiken över redovisade brott skulle öka och kanske då också anmälningsbenägenheten skulle öka, eftersom medborgaren ser att polisen gör skillnad och bryr sig. Dessutom skulle polisen få bättre grepp om den totala brottsligheten.

   Eller blir svaret på frågan tvärtom nej, eftersom ökad brottslighet kan tolkas som att polisen misslyckats i sitt jobb med att vidmakthålla ordning och säkerhet samt utreda och lagföra brottslingar.

   Så frågan kvarstår ökar eller minskar brottsligheten? Och vilket är bäst?

   För att få svar på denna oerhört viktiga fråga borde en seriös och genomtänkt undersökning göras där de polisiära och politiska inslagen lyser med sin frånvaro. Frågan är viktig eftersom det kanske måste till en attitydförändring i hela samhället beroende på svaret.

 


   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.