Fångars kontakt med sina barn minskar återfallen i brott

Ofta ses bara de som direkt drabbats av kriminella handlingar som brottsoffer. En viktig grupp som alltför ofta glöms bort är förövarnas barn, även de är i allra högsta grad brottsoffer. För att motverka de negativa effekterna som en förälders frihetsberövande har på barnet, så anordnar anstalten Asptuna en särskild barndag två gånger per år.

   Då arrangeras särskilda aktiviteter för de intagnas barn. Alltifrån ponnyridning och tipsrunda till hoppborg och målarhörna står på schemat under den lekdag som gör att de som drabbas hårdast, kan uppleva något positiv kring sina pappors fängelsevistelse.

   Förväntansfulla intagna står och väntar på att deras anhöriga ska passera metalldetektorn och släppas in på området. Inne på den öppna anstalten Asptuna tillåts besökarna som godkänts efter en bakgrundskontroll, röra sig fritt överallt där internerna får vistas.

   Hösten håller sakta på att övergå till vinter. Moln täcker nästan hela himlen, men solen lyckas ändå tränga sig igenom och ge denna speciella dag lite strålglans och värme. Här och var på anstaltsområdet bryter färgglada ballonger av miljön. De markerar var de olika frågorna till barnens tipsrunda finns utplacerade.

   Det är Barndagen, ett återkommande evenemang som genomförs två gånger per år. Syftet är att skapa något roligt för barn med en pappa som avtjänar ett fängelsestraff. Jenny är kriminalvårdare på anstalten Asptuna och sedan två år tillbaka även barnombudsman. Hon berättar om hur positivt alla inblandade upplever Barndagen.

– Jag har under min tid aldrig hört något dåligt från besökare eller klienter. Föräldrar och barn är väldigt tacksamma. Barnen älskar att vara i centrum och föräldrarna älskar att se sina barn kunna glädjas trots att pappan sitter i fängelse.

   Gymnastikhallen där det vanligtvis spelas badminton, innebandy eller volleyboll, har förvandlats till en liten oas för barnen. Där finns en fiskedamm, målarhörna och innebandymålskjutning. Korv med bröd delas ut gratis, likaså popcorn. Men mest populärt är hoppborgen. Därinne studsar barn i alla åldrar runt. Deras skratt fyller lokalen med värme och oförfalskad glädje.

– I somras hade vi även ponnyridning, men nu är det lite för kallt för det, berättar Jenny.

   Det krävs planering och en hel del förarbete innan en barndag kan bli verklighet, men både intagna och personal ställer upp.

– Jag behöver aldrig bära ett bord eller något annat, det finns alltid gott om hjälp att hämta bland klienterna. Alla ställer upp för barnens skull, säger Jenny.

   Ali Poureh är intagen på anstalten Asptuna. Han har tidigare suttit på slutna fängelser såsom Hall och Skänninge, men befinner sig nu i slutet av sitt straff. På besök denna dag är hans fästmö och 1,5-årige son.

– Det är så annorlunda mot där jag suttit tidigare. Där fanns inget speciellt för barnen. För mig och min familj betydde barndagen jättemycket. Min son älskade verkligen hoppborgen och den rutschkana som fanns där, när jag åkte i den så skrattade han extra mycket.

   Mammorna som annars bär det tunga ansvaret under ett fängelsestraff, fick några timmars ledigt då papporna tog över. Ali beskrev det som att anstaltskänslan försvann, nästan som en dagspermission:

– Vi var tillsammans som en familj igen, allt var så normalt. Man inser vad som är viktigast i livet. Inte pengar, utan de man älskar.

   Barnperspektivet är en viktig del av Kriminalvårdens arbete. Tyvärr är det inte alltid som barnets bästa tas hänsyn till. Genom kontakt med både vakter och interner vid flera olika anstalter, framkommer bland annat att det kan vara svårt att få tillstånd att ringa sina barn och att besöksrummen inte alltid är anpassade för lekfulla småttingar.

   Naturligtvis har en öppen anstalt som Asptuna bättre förutsättningar att ta hänsyn till barnperspektivet, då de säkerhetsmässiga hänsynen inte är lika stora som på ett slutet fängelse. Men det ska ändå kommas ihåg att det krävs engagerad personal som vill göra något bra. Och sett till barnombudsmän så skiljer sig engagemangsnivån betydligt mellan olika personer.

   Intagna som kontaktats på olika fängelser vittnar om allt från fantastiska vakter som gör sitt yttersta, till de som inte borde jobba inom Kriminalvården överhuvudtaget, än mindre som barnombudsmän.

   Jag avslutar med att fråga den entusiastiska barnombudsmannen Jenny om hon ser något som kan förbättras sett till barnperspektivet.

– Utveckla användningen av Skype. Klienter som inte har permission eller som har väldigt lång resväg, borde kunna få möjlighet att via en övervakad dator ha regelbunden kontakt med sina barn. Inte varje dag kanske, men då och då. Vi utgår ju ifrån barnets bästa och då måste vi försöka hitta lösningar.

   Verksamhet som inriktas mot att främja kontakten mellan intagna och deras barn har visat sig minska återfallen. Fångar som uppmuntras att prioritera sina barn lär sig ansvar och utvecklar en stärkt självkänsla. En förälder som väljer sin dotter eller son, väljer ofta bort kriminaliteten. Att Kriminalvården har ett barnperspektiv och anordnar barndagar medför alltså i förlängningen minskad brottslighet och därmed färre brottsoffer.

 


   Ricard A R Nilsson  är dömd till livstids fängelse för mord, men fick under 2017 sitt straff tidsbestämt till 30 år. Under åren har han hunnit beta av nio universitetsexamina och är idag Kriminalvårdens högst utbildade, generaldirektören inräknad.

Ricard har släppt böcker, bland annat ”En livstidsdömds dagbok”. I hans författande skildras ofta det brutala fängelselivet.

Följ Ricard i sociala medier:

nilsson-larancuent.com/ricards-blogg

instagram.com/nilsson_ricard

twitter.com/ricardnilsson

Ett av Para§rafs honnörsord är inifrån. Vi ska så långt det är möjligt rapportera inifrån. Komma in under ytan. Ricard A R Nilsson skriver sina krönikor inifrån fängelsevärlden.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.