Svek och könsmaktsordning

Nu har akademien hamnat i en härdsmälta där svek och könsmaktsordningen styrt hela akademien till avgrundens rand. Akademiens hela existensberättigande och trovärdighet har ställts på sin spets. Inte ens en institution som funnits sedan 1700-talet kan förbli opåverkad av enskilda ledamöters agerande. Om dessa dessutom bildar små kotterier och agerar i grupp blir deras påverkan av akademien ännu större.

   Att vara respekterad och ha ett osvärtat anseende och förtroende har till och från varit Svenska Akademiens signum. Det har förekommit svackor och nedgångar men då har det oftast handlat om enskilda ledamöters agerande och tillkortakommanden men ibland har akademien kollektivt tagit beslut som kan ifrågasättas.

   Akademiens rykte är nu sådant att de inte ens kommer att kunna utse en nobelpristagare i litteratur utan att vi, iakttagare utifrån, kommer att undra vilka bevekelsegrunder som finns utöver den banala motivering som brukar följa när pristagarens namn offentliggörs.

   Att de oftast hittat en vinnare som den vanlige bokläsaren aldrig hört talas om har nog ofta varit en medveten taktik för att ge intryck av kompetens och oväld.

   En gång har litteraturpriset utdelats postumt. Här handlade det om en medlem i akademien som vid sin död innehade stol nummer 11. Denna ledamot tillhör en av de stora inom svensk litteratur men det blir en liten besk eftersmak när det postuma priset, det enda i akademiens historia, delas ut till en akademiledamot.

   En akademiledamot som dessutom stod i ekonomisk skuld till de flesta övriga akademiledamöterna och där dödsboets förmåga att återbetala dessa skulder påtagligt förbättrades med det postuma priset. Möjligheten att postumt få priset togs bort 1974.

   Historiskt är det intressant att se hur denna akademi har utvecklats och besatts. Men det kan vara svårt att skilja på orsak och verkan. Ibland ser det ut som om det inte är litteraturen som lett dessa in i akademin utan helt andra grunder. Läser man namnet på ledamöterna tycks de första generationerna hämtade ur adelskalendern.

   Därefter följer förhållandevis många som fortfarande är kända av gemene man för sina litterära verk. Fram till ungefär 1980-talet tycks författande ha varit grund till att de blivit invalda.

   Därefter är författarna färre (i varje fall för mig och kanske ibland gemene man okända som författare) och nu ser det i allt större utsträckning ut som en herrklubb som stannat till i utvecklingen mot ett modernt synsätt på tillvaron.

   Akademien har under sin existens haft nästan 200 ledamöter varav bara ett tiotal kvinnor. Litteraturpriset har under årens lopp tilldelats sammanlagt 14 kvinnor varav de 8 fått prisen efter 1990. ”Herrklubb” är väl därför knappast ett felaktigt epitet.

   Ledamöter i svenska akademien har ingen ersättning för det de gör. Varje möte innebär att de som ersättning får en silverjetong som knappast har annat än symboliskt värde (enligt akademien). De har dock ersättning för ”direkta kostnader i samband med de möten” som sker 30–35 gånger per år.

   Dessa uppgifter kommer från akademien och jag funderar över hur mycket som är sant. Med den minimala insyn som finns kan det nog ske både ett och annat där. Här finns också ett antal olika stipendier som delats ut till olika akademiledamöter och här vore det ”riktiga skälet och motiveringen” intressant.

   Även de ”direkta kostnaderna” vore intressanta att ta del av. Den förmån som det innebär att tillhöra Svenska Akademien kan det nog också vara svårt att värdera i kronor och ören.

   Till detta tillkommer ett antal ledamöter som via akademien tilldelats attraktiva lägenheter med exklusivt läge i Stockholm. Som ledamot i Svenska Akademien har du således ingen ersättning utöver silverjetonger, olika former av stipendier, direkta kostnader vid möten och i ett antal fall ett exklusivt boende. Med dessa förmåner skulle också jag vilja vara en ledamot i denna herrklubb.

   Därför klamrar de mest oseriösa ledamöterna sig fast vid sina stolar. Ett avhopp skulle betyda att gå från champagne, limousiner, ersättning för direkta kostnader och attraktiva lägenheter till ett mer vardagligt liv. Även jetongerna kan nog ha ett högre värde än det nominella.

   Enligt den nye tillfälligt ständige sekreteraren, Anders Olsson, har akademin bara tre (?) problem att ta itu med. Jag undrar vem som är det tredje problemet utöver Horace Engdahl och Sture Allén. Är det kanske, i jämställdhetens namn, Katarina Frostensson som efter vad jag förstått bara gjort en högst tillfällig timeout.

   Jag tror att den nye tillfälligt ständige sekreteraren, Anders Olsson, har fel – väldigt fel – om han tror att akademin bara har tre problem. Min uppfattning är att problemen nog är närmre dussinet fullt.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.