Emilie Hillert

Hastverk och lapptäcken

Sverige har länge slagit sig för bröstet av stolthet för att vi anser oss föra en generös flyktingpolitik och ha ett rättssäkert asylsystem. Det är nu hög tid att rannsaka oss själva, och revidera vår självbild. Lagstiftarens hastverk de senaste åren har bidragit till ett lapptäcke av olika lagar och regler, vilket tillsammans med svenska myndigheters myndighetsutövning är två bidragande orsaker till att ordet rättssäkerhet ter sig allt mer främmande, och den möjligtvis en gång generösa flyktingpolitiken lyser med sin frånvaro.

   Regeringens avsikt att nu ändra den tillfälliga Utlänningslagen i syfte att gottgöra de ungdomar som har hamnat i kläm är därför ett välkommet initiativ. Om än för lite för sent. Och behövde det verkligen bli såhär?

   Bakgrunden är som följer. 2014 kom det många flyktingar till Sverige. Statsminister Stefan Löfven sade våren 2015 att det inte fanns någon gräns för hur många flyktingar som Sverige kunde ta emot. Några månader senare uttalade han de berömda orden ”Mitt Europa bygger inga murar”. Det var då det.

   Hösten 2015 fördubblades antalet asylansökningar. Det slutade med att Regeringen den 24 november samma år drog i nödbromsen. Därmed var Sveriges eventuellt generösa flyktingpolitik ett minne blott. Extrema situationer kan ibland kräva extrema åtgärder. Men jag är mycket kritisk till att man i ett handsvep slängde bort det asylsystem som hade byggts upp under generationer och efter noga avväganden.

   Det är en mänsklig rättighet att söka asyl. Sverige hade under många år byggt upp ett asylsystem med lagar och regler som ansågs korrekta. När saker och ting ställdes på sin spets och det skulle tillämpas i praktiken så slängde man det plötsligt över bord. Istället införde man tillfälliga regler och lagar, ihopsatta i en hast och utan det noggranna lagstiftningsarbete som krävs.

   Resultatet blev att vi utöver den normala Utlänningslagen fick en tillfällig lag att tillämpa. Lagstiftningsarbetet gick alldeles för fort och den tillfälliga lagen lämnar mycket att önska. Exempelvis skickades det ut på remiss med ytterst kort tidsfrist. Den konspiratoriskt lagda kan fråga sig om det kanske fanns en baktanke i form av en önskan av att inte få så många svar.

   Remissinstanserna satte emellertid in alla sina resurser och arbetade intensivt för att inkomma med synpunkter. Många oroliga röster hördes och många brister påvisades. Trots det gick regeringen vidare i lagstiftningsarbete och införde lagen.

   Den nya lagen och reglerna är tillkomna i en hast och lämnar många luckor i form av oreglerade områden, såväl som ett stort tolkningsutrymme. Det bidrar inte till en rättssäker och förutsebar asylprocess.

   Vid införandet av den nya lagen var man mycket tydlig med att barn skulle vara undantagna. En bedömning avseende huruvida ett barn ska beviljas asyl ska således göras enligt den ursprungliga Utlänningslagen.

   Detta syfte har man i praktiken kommit att kringgå genom myndigheternas obskyrt långa handläggningstider, många gånger kring två års tid, och genom att skriva upp barn i ålder med stöd av RMVs rättsosäkra åldersbedömningar, som trots alla de kritiska röster som hörts fortfarande tillämpas rutinmässigt.

   Man har senare sökt läka några av bristerna genom att införa nya regler i den tillfälliga lagen, vilket gör att man som jurist många gånger sitter med flera olika regelverks som ska tillämpas parallellt. Inte heller det bidrar till en rättssäker och förutsebar asylprocess. Det blir ett allt mer snårigt regelverk och en allt mer svårtillämpad lagstiftning.

   Ett tydligt bevis för detta är den tidigare så kallade gymnasielagen bestående i några paragrafer avseende ungdomars möjligheter att beviljas uppehållstillstånd på grund av studier. Syftet var att öppna upp för ungdomar som studerar att få fortsätta studera i Sverige. Dessa paragrafer tar emellertid priset när det gäller otydlighet vilket har lett till en avsaknad av förutsebarhet.

   Migrationsverkets myndighetsutövning har spretat som aldrig förr och bedömningen av ungdomens rätt till uppehållstillstånd kan snarast liknas vid ett lotteri.

   Det här är historien om hur Sverige på ett fåtal år gick från att ha varit ett av de mest öppna länderna med en generös flyktingpolitik, till att vara ett av de mest restriktiva. Dessvärre talar mycket för att det kommer att förbli så.

   Redan när den så kallade tillfälliga lagen infördes så var det många som sa att den säkerligen var här för att stanna. Det var nog aldrig avsikten att den skulle vara just tillfällig. Just nu pågår dessutom arbetet inom EU i syfte att skapa ett gemensamt asylsystem och asylprocess. Sverige deltar i detta. Mycket talar för att Sverige kommer att sänka sig till miniminivån i EU även framöver.

   Under hösten 2017 blåste det starka politiska vindar kring alla de ensamkommande flyktingbarn som kom till Sverige hösten 2015 och som har fått vänta på beslut i två års tid. Det har riktats kritik mot myndigheterna för långa handläggningstider, att det genomförs åldersbedömningar som inte är rättssäkra, och att asylprocessen i stort inte är rättssäker.

   Dessa faktorer har nu bidragit till den proposition som äntligen överlämnades till Riksdagen häromdagen. Enligt denna ska de senast nya reglerna i den tillfälliga lagen nu ändras. Ytterligare nya regler ska alltså till. Det är naturligtvis glädjande att regeringen tar ansvar och försöker läka de uppkomna bristerna så att barnen och ungdomarna inte drabbas.

   Samtidigt blir det inte direkt lättare med ytterligare en uppsättning nya lagregler, och återigen är lagstiftningsarbetet snarast ett hastverk. Lagrådet har därför återigen riktat allvarlig kritik, precis som vid alla tidigare lagändringar inom utlänningslagstiftningen de senaste åren. Men det tycks tala för döva öron. Nåväl, just denna gång kanske det är befogat.

   De nya reglerna får anses syfta till att kompensera de barn och ungdomar som har hamnat i kläm under de senaste årens bristfälliga lagstiftning och myndighetsutövning. Det är enormt glädjande att regeringen tar ansvar för den uppkomna situationen, och att förslaget verkar ha tillräckligt stöd för att gå igenom.

   Samtidigt är det hög tid för politikerna att sluta agera först och tänka senare. Det är inte acceptabelt att över en natt förkasta det asylsystem som byggts upp över decennier. Det är inte rättssäkert att på regelbunden basis införa nya lagändringar i syfte att läka brister som aldrig borde ha tillåtits från början. Det är inte rimligt att införa paragrafer med så mycket tolkningsutrymme att resultatet i varje enskilt ärende blir ett lotteri.

   De nya reglerna för ungdomar bör välkomnas med öppna armar som regeringens sätt att ta ansvar för de senaste årens allvarliga brister. Men hur vore det om politikerna fortsättningsvis agerade som de vuxna ansvarstagande människor de faktiskt kan förväntas vara, och satt lugnt i båten även när deras eget hav börjar storma? Kanske kan vi då undvika liknande missöden framöver, och istället fokusera på att återskapa den medmänsklighet vi en gång hade? Kanske kan vi då en dag återigen stå rakryggade med stolthet över en generös flyktingpolitik och ett rättssäkert asylsystem?

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Advokat Emilie Hillert arbetar i lika mån med migrationsmål som med brottmål. Hon är en av Sveriges främsta migrationsrättsadvokater och företräder dagligen sina klienter mot Migrationsverket.

   Hon har engagerat sig ideellt i migrationsfrågor för frivilligorganisationer. Idag är hon ansvarig för advokatjouren på Kungsholmens bibliotek.

   Emilie Hillert ligger även bakom JO-anmälningar som lett till att JO riktat allvarlig kritik mot Migrationsverket och hon har fått prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen för bristfällig handläggning i Migrationsdomstolen.

   Hon söker minska den enskildes underläge vid Migrationsverkets myndighetsutövning och är öppen i sin kritik mot bristerna i systemet. Mer information om Emilie Hillert finner ni på www.processadvokat.se. På sin privata Fb-sida tar hon upp rättssäkerhetsfrågor

   Nu är även Emilie Hillert en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.