Så blev pajasen från 80-talskomedin ett skolpolitiskt ideal

2018-06-08

Under de senaste tio åren har en kvarts miljon elever lämnat grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen. Nästan 150 000 elever har gått ut årskurs 9 utan att vara behöriga för gymnasiestudier. Det finns en enkel lösning. Avskaffa den kommunala skolan och låt friskolor ta över all verksamhet. Problemet med kommunala skolor är nämligen att de sätter betyg efter kunskap.

   Innan vi går vidare så bör jag kanske förklara vad en artikel om skolan gör i ett kriminal- och rättsmagasin. Du undrar säkert och undran är befogad.

   Samtidigt tror jag att alla som någonsin har satt eller fått betyg känner att det i högsta grad upplevs som en rättsfråga.

   Vi vill ha samma typ av rättssäkerhet där som i en domstol. Lika inför lagen – lika inför betygen. Emellanåt framförs det ju dessutom förslag på att man ska kunna överklaga betyg av just den anledningen.

   Jag vet inte om någon minns Björn Skifs karaktär Rutger Jönåker i 80-talsfilmen Strul. Han var i alla fall kemilärare och satte högsta betyg på alla elever. Den sortens lärare har blivit varje friskolekoncerns drömanställning.

   En ny forskningsrapport från Jonas Vlachos som är professor i nationalekonomi visar att friskolor genomgående sätter högre betyg än de kommunala.

   Man har jämfört kunskapsnivån på nationella prov med vilka betyg som sätts och kan konstatera att friskolor sätter väldigt mycket högre betyg än vad eleverna förtjänar enligt proven – så kallade glädjebetyg. Det är kanske inte så dumt ändå. Alla vill väl vara glada?

   Två friskolekoncerner utmärker sig extra mycket. Där är skillnaden mellan vad elever presterar och vilka betyg de får så anmärkningsvärt stora att man nog skulle kunna hävda att de har ett helt eget betygssystem.

   Eleven får ett betyg hon inte är värd och kan på så sätt vid ansökan till gymnasiet konkurrera ut en annan elev som egentligen har mer kunskaper men har gått i en kommunal skola.

   De två skolkoncerner det handlar om är Kunskapsskolan och Engelska skolan. Engelska skolan drivs av före detta Dagens Nyheter-redaktören Hans Bergström och hans fru Barbara. Hans Bergström har förresten kallat nuvarande styre i Sverige för ett kommunistvälde och uppmanat Sverigedemokraterna att fälla regeringen.

   Det är komiskt att någon med den typen av kommunistskräck driver en skola som bär ett liknande namn som en av författarna till det kommunistiska manifestet – Friedrich Engels. Det är också komiskt att koncernen gör en årlig vinst på 152 miljoner och att ägaren ändå tror att vi lever i en kommuniststat.

   I själva verket har vi världens mest marknadsliberala utbildningssystem. Tidigare var det Sverige och högerstyrda Chile som hade ett skolsystem där privata företag kan göra vinst på skattemedel. Nu står Sverige ensamma i världen med denna modell eftersom chilenarna insåg att det var en ohållbar lösning.

   Vlachos rapport är inte den enda som visar på samma sak. I höstas kom Skolverket med en egen rapport som fastslog att elever från fristående gymnasieskolor har högre betyg än elever från kommunala gymnasieskolor men att de klarar sig sämre på högskolan.

   Jag klandrar inte Engelska skolan eller de andra friskolorna det allra minsta. Jag klandrar inte heller föräldrarna till barn som väljer att sätta sina barn i sådana skolor. I Sverige konkurrerar man med betyg, inte med kunskap.

   Lite enkelt kan man säga att den svenska skolmodellen går ut på att varje elev för med sig en pengapåse. Kommunen betalar till skolan för varje elev. När det gäller de kommunala skolorna så betalar kommunen till sig själv och alla skattepengar investeras i verksamheten eller används till meningslösa administrationskostnader.

   När det gäller friskolorna så får de i uppdrag att bedriva verksamheten utifrån tilldelade medel. Om de kan snåla in någonstans så får de behålla vinsten.

   Och klart som f-n att de kan snåla in om de får behålla vinsten. På friskolor har lärare fler undervisningstimmar, vilket innebär färre timmar till för- och efterarbete.

   Alla som har arbetat som lärare förstår att det innebär att elever som lämnar in uppgifter inte kan få så mycket kommentarer och vägledning till hur det ska bli bättre nästa gång. Lektionerna som hålls måste kanske i högre utsträckning vara av arten ”slå upp sidan 27 i boken” än sådan att den utmanar elevens kunskapssökande.

   Eftersom skolors kvalité bedöms utifrån hur höga betyg de sätter så är det väldigt enkelt att bli en skola som håller hög kvalité. Det är bara att sätta höga betyg. När det dessutom finns ekonomiska incitament att sätta höga betyg så är det ännu lättare. Höga betyg är en affärsidé. För vem vill inte sätta sina barn i en skola där de får så höga betyg att de kan komma in på sin drömutbildning?

   Nu vill jag i ärlighetens namn tillägga att det finns friskolor där lärare faktiskt sätter betyg enligt Skolverkets regler. Inte minst gäller det en del så kallade religiösa friskolor som flera av våra politiska partier vill förbjuda. De bedriver inte nödvändigtvis skolor för att tjäna pengar och får ofta elever till sina skolor ändå. Då blir inte glädjebetygsmodellen lika viktig.

   Vi vänder inte PISA-resultaten genom att lägga ut all kommunal skolverksamhet på entreprenad, men görs det fullt ut så behöver vi inte längre förfasa oss över hur många elever det är som inte klarar kunskapskraven. Marknaden kommer se till att betygen blir finfina.

   Eftersom samma modell tillämpas som när Kim Jong-Un spelar golf (han sköter sitt eget scorekort) så kommer vi att kunna få se superfina Jönåker-betyg nästan överallt om vi bara gör oss av med den kommunala skolan. Den är faktiskt ett riktigt sänke just nu.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han medarbetar emellanåt på DN Kultur. Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.