Ökad invandring kan stoppa bränderna

2018-07-27

Det brinner som aldrig förr i de svenska skogarna, men samtidigt har skogsbränder varit något vanligt förekommande i Sverige i alla tider. Enligt myndigheten för samhällsskydd och beredskap har vi normalt i genomsnitt 4800 skogsbränder om året och under de mest eldfängda månaderna uppstår det cirka 32 bränder om dagen. Det finns ett sätt att få stopp på skogsbränderna och det är att öka invandringen.

   Sverige är ett land med ungefär 10 miljoner invånare och en areal på 447 435 kvadratmeter. Det gör Sverige till världens ytmässigt 56:e största land. Tittar man istället på befolkningstäthet, är Sverige så glest befolkat att vi hamnar vi på plats 158 av 196 på världslistan. Det är gott om plats i Sverige.

   Den här platsen finns framförallt i norra Sverige och utgörs av skog. Vi har mer skog än vi kan hantera. Tillväxttakten är just nu klart större än avverkningstakten. Det blir helt enkelt mer och mer skog i landet. Vill man vara lite drastisk kan man påstå att Sverige är på väg att växa igen.

   En skillnad mellan Sverige och till exempel Finland är att de har ett mer utbyggt vägnät i skogsområden. Detta vägnät skapar naturliga brandstopp vid skogsbränder. I Sverige har vi inte lika mycket vägar vid våra skogsområden därför att det bor för lite människor i dessa områden.

   I en intervju med danska Politiken uttryckte sig dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt så här år 2014:

”Jag flyger ofta över den svenska landsbygden och det skulle jag vilja råda fler att göra. Där finns oändliga fält och skogar. Där finns mer plats än man kan föreställa sig. De som hävdar att landet är fullt, de bör visa var det är fullt.”

   Till skillnad från Reinfeldt vill jag inte uppmana fler människor att flyga över den svenska landsbygden. Det finns så många andra betydligt miljövänligare sätt att ta sig fram, men i sak hade han givetvis alldeles rätt och just därför provocerade orden människor nästan lika mycket som när han talade om att öppna våra hjärtan. Vi har gott om plats i Sverige.

   Glesbygden utarmas men på många platser har affärer och annan social service kunnat räddas tack vare tillströmning av utländska medborgare. Laxå är ett exempel på en extremt fattig svensk kommun som i princip inte hade klarat sig utan invandringen. Det finns många fler exempel.

   När det börjar brinna i en avlägsen skog så tar det tid innan det upptäcks just för att platsen är avlägsen. Det gör att elden hinner sprida sig rejält innan den uppmärksammas. En eld som fått sprida sig ordentligt är betydligt svårare att stoppa. Glesbygden behöver befolkas.

   Om de stora skogsområdena i norr skulle bebyggas och befolkas så skulle vi få naturliga brandstopp i form av vägar och naturliga brandvakter i form av människor. På egen hand klarar vi inte av att täcka upp den svenska landytan. Det krävs tillskott av människor från andra länder för att det ska bli möjligt.

   För att klara släckningsarbetet just nu har vi varit beroende av hjälp från EU-länder. På egen hand är vi väldigt sårbara men på samma sätt som vi kan hjälpa Tyskland eller Polen vid omfattande bränder så hjälper de just nu oss. Det känns förmodligen fint för Polen som är nettobidragstagare i EU att kunna betala tillbaka lite av den obalansen till Sverige som är nettobidragsgivare.

   För att i framtiden ha god beredskap mot bränder behöver vi fortsatt satsa på samarbeten med andra EU-länder. Vi behöver också se till att återbefolka glesbygden och bebygga områden som idag står folktomma. För att det ska vara möjligt kan vi behöva ge fler människor asyl och öka arbetskraftsinvandringen. Det blir då väldigt viktigt att vi satsar ordentligt på glesbygden och att vi aktivt arbetar för bättre integration av alla nya medborgare. Sverige kan på sikt bli ett rejält tillväxtland där omfattande skogsbränder är ovanliga.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han medarbetar emellanåt på DN Kultur. Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag, onsdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.