Apropå dödsskjutningarna

2018-08-07

Det känns lite som att ha öppnat Pandoras ask, när jag har fortsatt att gräva i polismyndighetens agerande och det visar sig att myndigheten ibland är en rent livsfarlig organisation som inte varken vill eller försöker förändra felaktiga beteenden hos en del poliser. De senaste åren har polisen skjutit minst 19 människor till döds.

   Ytterligare 30 människor har dött i samband med omhändertagande av polis och väktare. Under samma tid har därutöver minst 26 människor avlidit i polisens celler. Även dödsfall i trafiken, där polisen varit den skyldige förekommer, om än inte i en mer frekvent omfattning.

   Under några år har således minst 75–85 människor avlidit i samband med polisiära ingripanden eller till följd av polisiära insatser.

   Detta är något som det varit gaska tyst om och som inte skapat någon större debatt men nu är det väl dags att också granska dessa fall och se vad som kan göras bättre.

   Polisen skall vara en lärande organisation men när alla dödsfall negligeras och urskillningslöst försvaras och förklaras, från hög till låg, blir inga slutsatser dragna. Om 10–15 människor om året ska kunna dödas genom polisiära felgrepp och felaktiga insatser måste någon få ta ansvar för detta.

   Varje polisingripande med dödlig utgång får inte bli ett nytt Lindomefall där skuldfrågan inte går att avgöra. Poliserna kanske har gjort rätt men varje avskrivet ärende skapar tvivel eftersom utredningarna oftast varken är transparanta eller särskilt väl utförda.

   Poliser ska efter ett polisiärt orsakat dödsfall/svår skada agera på samma sätt som när de kommer till en lägenhet med flera personer varav en hittats mördad. Sära på poliserna/de misstänkta och isolera dem, de får inte ges möjlighet att samtala. Ta vapnen i beslag och spärra av platsen för en teknisk utredning värd namnet.

   När poliser är inblandade är det ännu viktigare att utredningsarbetet är korrekt och väl skött. Ingen frikänd polis ska behöva höra att han frikänts för att det är omöjligt att komma åt en polis eftersom de ”ljuger och håller ihop”.

   Utredningar mot poliser får inte innehålla osanningar, tveksamheter eller glidningar. Därför ska kanske någon, en helt från polisen fristående grupp, med ett långtgående ansvar utreda polisiära övertramp och lagbrott. Jag har full och ingående kännedom om hur svårt det kan vara i vissa situationer men har under de dryga 40 år jag arbetat som polis inte upplevt en enda situation som inte gett utrymme för en viss eftertanke – innan.

   Det får inte bli några tveksamheter om polisens anseende ska bibehållas och det är inte tillfyllest att 10 till 15 människor dör varje år efter att ha haft något samröre med polisen.

  Ibland förs polisens farliga arbetssituation idag fram som orsak till de snabba skotten. Jag vill egentligen inte dra några växlar på dessa uppgifter eftersom ingen polis ska behöva bli mördad i tjänsten. Sedan 1981, alltså under 37 år, har 7 poliser dödats genom våld och den senaste för drygt 11 år sedan.

   Ryktet om polisens farliga situation ser jag som något överdrivet men de hamnar i situationer där ett snabbt agerande är viktigt – men inte ett för snabbt agerande. Under de år jag arbetade som polis dog 43 poliser i tjänsten varav 13 blev dödade av kända eller okända gärningsmän. Jag kan bara erinra mig ett fåtal fall där poliser dödade genom att skjuta någon. Dessa uppgifter syftar bara till att sätta dagens ”farliga klimat” i relation till gårdagens ”idyll”.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.