Tino Sanandajis tvärsäkra felprognos om gymnasielagen

2018-10-10

Ni minns hur det lät och hur tyst det blev sen. Den nya gymnasielagen var så dålig att den inte gick att tillämpa påstods det. Opinionsbildare på den yttersta högerkanten agerade som om de var juridiskt sakkunniga och visste minsann bättre än lagtextförfattarna.

   Men invandringshatarna var inte ensamma. Migrationsdomstolarna i Stockholm och Malmö, som rimligen hade mer kunskap i ämnet, menade också att lagen var så dåligt skriven att de vägrade tillämpa den.

   Kritiken mot lagen från juridiskt håll gällde framförallt det minskade kravet på hur de asylsökande skulle kunna styrka sin identitet. Lagen skrevs på det här sättet eftersom det inte finns rimliga möjligheter för människor som kommer från länder med bristfällig dokumentation att kunna få fram dokument som inte finns.

   En del menade att de sänkta beviskraven skulle strida mot EU-rätten, men Migrationsöverdomstolen har i sitt utlåtande efter två prejudicerande domar förklarat att så inte är fallet och att lagen kan tillämpas fullt ut. Så här skriver de:

”Migrationsöverdomstolen anser att stadgad ordning inte har satts åt sidan i något väsentligt hänseende när bestämmelsen kom till. Bestämmelsen om sänkt beviskrav för sökandens identitet får därför tillämpas.”

   Det innebär att Migrationsverket äntligen har kunnat börja tillämpa lagen efter en paus i väntan på Migrationsöverdomstolens beslut. Tidigare har man bara fattat beslut i de fall där man bedömt skälen till att få stanna som uppenbart ogrundade.

   Syftet med lagen var att människor som kommit i kläm på grund av Migrationsverkets långa handläggningstider inte skulle få sina liv förstörda av byråkratins långsamhet. Tanken är att mänskliga rättigheter är viktigare än svensk byråkrati.

   Man kan tycka vad man vill om det där. En del i och utanför SD-garderoben hatar byråkrati när den drabbar infödda svenskar med ljust hudpigment och är förtjusta i byråkrati när den drabbar människor med annan hudfärg än vit. Rättssäkerhet för alla och konsekvent logik står inte högt i kurs för dessa människor.

   En hårt kraxande olyckskorp var pessimistekonomen och den självutnämnde juridikexperten Tino Sanandaji som kallade den tillfälliga gymnasielagen för ”Afghanamnestin” och menade att den var ogiltig men att Stefan Löfven och Annie Lööf skulle se till att den hann tillämpas innan domstolarna hann ogiltigförklara den.

   Så här skrev han i mitten av juli:

”Eftersom uppehållstillstånd inte kan överklagas kommer alla 4 000 troligen hinna få amnesti innan lagen slutligen rivs upp! Löfven och Lööf kommer att få igenom sin amnesti genom att driva igenom en olaglig lag strid mot lagrådet och sen passa på att snabbt dela ut uppehållstillstånd under tidsluckan det tar innan domstolarna hinner ogiltigförklara den. Det är vad regeringen menar med ordning och reda i asylprocessen, att styra Sverige som en bananrepublik utan bananer.”

   Det var inte så mycket som blev rätt i Sanandajis prognos. I själva verket blev allt precis tvärt om. Lagen trädde i kraft men två av fyra Migrationsdomstolar vägrade tillämpa den, vilket innebar en paus i hela asylprocessen.

   Dessutom har de allra flesta som hunnit prövas mot gymnasielagen hittills nekats asyl – tvärt emot Sanandajis tvärsäkra felprognos där Annie Lööf och Stefan Löfven skulle kuppa igenom en ogiltig lag för att fuska kvar människor i landet.

   Migrationsverket fick sammanlagt in nästan 11 000 ansökningar om uppehållstillstånd enligt den tillfälliga gymnasielagen, vilket är något fler än prognostiserade 9000. Det troliga är att många av dem kommer att få avslag. Det viktiga är dock att de får en rättvis prövning i enighet med demokratiskt fastställda lagar.

   Sverige är trots allt ingen bananrepublik även om sådana som Tino Sanandaji gör sitt bästa för att kasta bananskal på demokratins trottoarer.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han medarbetar emellanåt på DN Kultur. Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag, onsdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.