Politiker hetsar och hatbrotten ökar

2018-10-19

Det är troligen lättare att få med sig väljare med ovetenskapliga angrepp på andra människor än genom att vädja till vår solidaritet. När politiker använder sig av hatets drivkrafter för att locka till sig anhängare så driver de också på en samhällsutveckling som resulterar i fler hatbrott.

   I början av hösten kom en rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som visar att de antireligiösa och främlingsfientliga hatbrotten har ökat under perioden 2005-2016.

  I den fördjupade analysen framkommer det att en person som har minst en förälder född i Afrika löper mer än fyra gånger så stor risk att utsättas för hatbrott som andra.

   När det gäller främlingsfientliga hatbrott såg man en nedgång fram till 2010 och därefter har ökningen varit tydlig. Det var nästan dubbelt så stor risk för män att utsättas för hatbrott 2016 som det var 2010.

   Religiösa hatbrott har under samma tidsperiod mer än fördubblats och här är skillnaden i utsatthet oberoende av kön.

   Vi har alltså ett växande problem med hatbrott beroende på etnicitet och religion. Och hur har då politikerna agerat för att stävja detta?

   Svaret är: Inte alls. Eller rättare sagt: De har istället underblåst hatet.

   En sak de gjorde i valrörelsen var att hetsa mot religiösa böneutrop. Förslaget om att förbjuda böneutrop kom till exempel från Sverigedemokraterna i min hemkommun Kungsbacka (som är en av rikets minst muslimtäta kommuner) och det stöttades lokalt av Moderaterna.

   Förslaget lades trots att det inte ens finns någon moské i kommunen och trots att ingen religiös grupp hade uttryckt önskemål om att få ha böneutrop. Förbudsförslaget var alltså ren populism i syfte att hetsa mot muslimer.

   Liknande utspel gjordes av Kristdemokraterna på riksplanet trots att de allra flesta svenskar aldrig någonsin hört muslimska böneutrop och trots att oerhört få församlingar uttryckt någon önskan om att införa det.

   Genom förbudsförslagen skapade man ändå en föreställning om att det på riktigt är ett problem i Sverige med högljudda moskéer. Att det bara finns två muslimska församlingar som använt sig av utrop på låg volym en gång i veckan (fram tills frågan uppmärksammades dessutom helt utan klagomål) och att de flesta svenskar aldrig någonsin hört böneutrop i landet, spelade liksom ingen roll.

   Kampanjarbetet fick effekt och opinionsundersökningar visar att en majoritet av svenska folket numer är för ett böneutropsförbud. När politiker hetsar mot religiösa och etniska minoriteter så får det genomslag.

   Andra utspel har handlat om att kriminalisera tiggeri trots att forskningen visar att kriminalisering har fler negativa än positiva effekter.

   Den mest omfattande studien som har gjorts i Norden kom 2015. Här tittade man på situationen bland EU-migranter i Köpenhamn, Oslo och Stockholm, genom intervjuer och analyser.

   I studien framkom att tiggeriet i många fall utgjorde skillnaden mellan mat eller svält, mellan skola eller inte skola och mellan sjukvård eller inte sjukvård.

   Eftersom tiggeriet är förbjudet i Danmark så har EU-migranterna där i större utsträckning sökt sig mot annan kriminell verksamhet såsom fickstölder, inbrott och snatteri. Förbudet har på så sätt varit kontraproduktivt.

   Från politiskt håll har frågan om tiggeriförbud varit betydligt hetare än frågan om hur vi kan hjälpa utsatta romer. ”Det är ovärdigt att tigga” säger en del människor som aldrig skulle säga att det är ovärdigt med ett samhälle som gör att människor känner sig tvungna att tigga.

   Som mest ondskefull är den spelade medkänslan – de som påstår att de är för ett tiggeriförbud av omsorg om de utsatta tiggarna. Eftersom vetenskapen visar att förbud inte hjälper så är de alltså antingen okunniga eller empatilösa. Sanningen är nog istället att andras fattigdom sticker i konsumtionshungriga ögon.

   Våra politiker har ett särskilt ansvar. För är det särskilt konstigt om människor hotar, kränker och trakasserar muslimer om politiker först har visat vägen? Och är det särskilt konstigt om människor hotar, kränker och trakasserar invandrare om politiker först har visat vägen? Jag tycker inte det.

För övrigt anser jag att…

   Elisabeth Massi Fritz meddelade på sitt Instagramkonto att hon efter sin klients önskemål drar tillbaka överklagan i Fittja-fallet. För att illustrera budskapet valde hon att lägga upp en bild på sig själv och därefter ett inlägg till med ytterligare en bild på sig själv.

   I det första inlägget skriver hon att klienten avstår från att överklaga av hälsoskäl och att hennes hälsa är viktigare än allt annat. I det andra inlägget berättar hon att det är synd att fallet inte kommer upp i rätten igen eftersom det finns stödbevisning som hon gärna hade velat se prövad.

   Då så. Ingenting hindrar att Massi Fritz nu delger oss denna avgörande stödbevisning. För inte kan det väl vara så att hela överklagan (som skedde trots att åklagaren ansett fallet omöjligt att vinna) bara var ett reklamjippo från en advokat som bygger sitt feministiska varumärke?

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han medarbetar emellanåt på DN Kultur. Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.