Torgny Jönsson

Tre åklagare inför rätta – på torsdag inleds rättegången

2019-01-07

Torsdagen den 10 januari håller hovrätten i Göteborg huvudförhandling i målet där tre åklagare samtidigt åtalats för grova tjänstefel. Målet är unikt i sitt slag och skiljer sig på flera sätt från det vanligtvis förekommande. Det gör även de åtalade åklagarnas handlande som lett fram till hovrättens beslut om att låta pröva ärendet vid en muntlig förhandling.

   Vid de anklagades bänk sitter tre åklagare med specialistkompetens tillsammans med sina respektive försvarare. Vid bänken där åklagaren normalt huserar sitter jag – Torgny Jönsson. Av medierna kallad Maffians bankir.

   Frågan som hovrätten främst ska ta ställning till är om de tre åklagarna har kränkt oskuldspresumtionen genom att föregripa skuldfrågan och brustit i objektivitet och opartiskhet. Därmed även om de gjort sig skyldiga till grova tjänstefel.

   Den 23 oktober i fjol försatte hovrätten i Göteborg mig på fri fot efter en 19 månader lång häktning med fulla restriktioner på isoleringsavdelning. Utan att utredningen mot mig färdigställts och utan att åklagaren kunde ange en tidpunkt för ett eventuellt åtal.

   I samband med den häktningsförhandling där jag försattes på fri fot redovisade mina försvarare uppfattningen att utredningen generöst kunde beskrivas som halvfärdig.

   Utredningen har skett under ledning av fem olika åklagare vid Göteborgs åklagarkammare. Kommande torsdag står tre av dem inför rätta i Hovrätten för Västra Sveriges mål B 2645-18.

Oskuldspresumtionen är en våra viktigaste och generella rättsprinciper. Den omfattar alla. Principen innebär att ingen får utpekas som skyldig utan att ha fällts för brottet vid en rättvis rättegång, Europakonventionen (EKMR) artikel 6.2.

   Ett föregripande av skuldfrågan bryter mot svensk lag och kan läggas till grund för åtal om bland annat förtal och tjänstefel.

   Under juni-juli 2017 hölls huvudförhandling i ett medialt uppmärksammat mål där ett femtontal personer från huvudsakligen Biskopsgården i Göteborg stod åtalade för bland annat penningtvättbrott. Åklagarna angav då att de pengar som hanterats var brottsligt åtkomna och att det var jag (Torgny Jönsson) som begått dessa brott.

   Vid sitt slutanförande den 6 juli 2017 i penningtvättsmålet använde åklagarna ett flertal bilder som presenterades för rätten på storbildsskärm. Av dessa bilder framgick att jag begått bedrägeribrott mot ett antal namngivna personer.

   Problemet då var att jag varken hade utretts, åtalats eller fällts för något av de brott som åklagaren påstod att jag var gärningsman i. I själva verket hade utredningen av dessa brott mot mig precis inletts. Den utredningen är idag – 18 månader senare – långt ifrån färdig.

   I mitt åtal om grovt tjänstefel påstår jag att åklagaren föregrep skuldfrågan. Det är ett av skälen till varför det nu kommer hållas huvudförhandling i hovrätten Göteborg mot honom för grovt tjänstefel.

   Det som utlöste beslutet om att väcka åtal mot åklagarna var att samma åklagare den 14 juli 2017, åtta dagar efter att han i sin plädering i penningtvättsmålet påstått att jag gjort mig skyldig till bedrägeri, ogenerat gled in rättssalen vid min första omhäktningsförhandling och presenterade sig som åklagare även i min utredning!

    Trots att han bara åtta dagar tidigare stått i rätten och påstått att jag redan var skyldig till de brott som han nu skulle dra igång en utredning kring…

   Min omedelbara fråga var, hur kan en åklagare som redan offentligt redovisat och tagit ställning i skuldfrågan, därefter opartiskt och objektivt leda en utredning för att fastställa om brott begåtts och vem som är gärningsman?

   Jag påstår att endast åklagare i länder som Nordkorea, Kina eller Myanmar har ett lika oförstående förhållande till oskuldspresumtionen. Därför kommer jag agera åklagare mot åklagarna den 10 januari klockan 10 i Hovrätten för Västra Sverige.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Torgny Jönsson har i medierna kallats ”Maffians bankir”. Han har tidigare avtjänat två längre fängelsestraff och frigavs i slutet av oktober i år efter att ha suttit häktad 19 månader på säkerhetsavdelning med restriktioner.
Under de senaste tio åren har ett stort antal av hans artiklar rörande rättssäkerhet och kriminalvård publicerats på DN, Aftonbladet, Dagens Juridik, SVT och Paragrafs debattsidor.
Han har även beviljats prövningstillstånd och vunnit mål i Högsta domstolen. Sedan frigivningen använder han Facebook som en plattform för sin syn på rättssäkerhet och på de pågående processer där han är både målsägande och misstänkt.
Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.