Torgny Jönsson – Magasinet Para§raf

Debatt

Swedbank gör banklokalen till rättssal

Den äldre kvinnan med några nummer före mig letar febrilt i väskan efter något som kan besvara de frågor som ställs av den bestämda mannen bakom disken. Jag ser henne i ögonvrån och står tillräckligt nära för att höra något av den diskussion som pågår. Banken vill och banken kräver att få veta var de 11 500 kronor i kontanter som hon lagt vid kassan kommer ifrån och varför hon ska sätta in det på sitt barnbarns konto.

Står åklagare över lagen?

Torgny Jönsson har gett sig på ett flertal myndighetspersoner inom rättsväsendet, och förvånansvärt många gånger gått segrande ur striden. Men frågan är om han inte den här gången tagit sig vatten över huvudet, när han har valt att försöka få åklagare fällda för grovt tjänstefel. Och därtill själv drivit rättsprocessen. Para§raf fick en pratstund med honom efter det senaste bakslaget.

Debatt

Nämndemannasystemet utgör ett brott mot Europakonventionen

Dagligen höjs röster och framförs nya argument mot systemet med partipolitiskt tillsatta nämndemän vid landets domstolar. Nämndemän anklagas för att sovande ta sig igenom rättegångar, sverigedemokratiska nämndemän påstås döma si medan vänsterpartistiska nämndemän sägs dömer så. Sammantaget ges bilden av en skock sovande medelmåttor vars dömande styrs av partitillhörighet. Men nämndemannasystemet borde avskaffats för att det bryter mot Europakonventionen och därmed mot svensk grundlag.

Stäng ner det statliga penningtvättslotteriet

En av rättsstatens hörnpelare är att kravet om förutsebarhet är uppfyllt. Principen är lika betydelsefull som oskuldspresumtionen, proportionalitetsprincipen och allas likhet inför lagen. Lagar och normer ska vara förutsebara för alla och envar. Domstolar ska givetvis tolka dessa lagar och normer på ett förutsebart sätt. Det ska med andra ord vara möjligt för den enskilde att i förväg känna till hur lagen kommer att tillämpas.

Åtalade åklagare fick landets dyraste advokater

Det finns en befogad anledning att ifrågasätta allas likhet inför lagen när det framkom att de tre åklagare som stod åtalade av mig för tjänstefel fick landets mest kostsamma försvar. Trots att en förväntad påföljd vid fällande dom motsvarar vad som döms ut vid en enkel cykelstöld. Tre specialiståklagare i Göteborg tilläts vraka fritt mellan offentliga försvarare som hämtades från landets alla hörn.

Skyldig utan rättegång – när ingen vaktar väktarna

En självklar förutsättning för att ett rättssystem ska uppfattas som fungerade är att huvudaktörerna lyckas hålla rent utanför de egna dörrarna. Kollegial nepotism och vänskapskorruption är oförenligt med en fungerande rättvisa. År efter år har Sverige skattats som ett föregångsland vid frågor som rör rättssäkerhet, trots att principen om allas likhet inför lagen satts på undantag. Jag ser det som angeläget att slå hål på myten om vårt land som rättssäkert, om domstolar som rättvisa, åklagare som hederliga och objektiva och om tron på varje medborgares möjlighet att få rätt när man har rätt.

När staten satt sig på dubbla stolar

Statliga myndigheter har en grundlagsreglerad skyldighet att agera opartiskt och sakligt. Med opartiskt menas att myndigheter ska vara objektiva och för den utomstående betraktaren även framstå som objektiva i sitt handlande. Därför är det obegripligt när Justitiekanslern, statens egna advokater, har en roll som medför att de sitter på dubbla stolar där de befattar sig med ärenden som de sedan tidigare fattat beslut i. Så definieras jäv normalt och därför är Justitiekanslern allt som oftast jävig.

Tre åklagare inför rätta – på torsdag inleds rättegången

Torsdagen den 10 januari håller hovrätten i Göteborg huvudförhandling i målet där tre åklagare samtidigt åtalats för grova tjänstefel. Målet är unikt i sitt slag och skiljer sig på flera sätt från det vanligtvis förekommande. Det gör även de åtalade åklagarnas handlande som lett fram till hovrättens beslut om att låta pröva ärendet vid en muntlig förhandling.

Anno horribilis – de kallhamrade begränsningslinjernas år är passerat

Inför sammanfattningen av det år som nu ligger bakom oss återvänder tankarna till begreppet som vi påtvingades under sommaren då Sverige stod i brand – begränsningslinjer. Men det är inte skog som brinner utan människoliv som släcks när de som ska rädda och skydda istället svär sig fria från ansvar.

Debatt

Populisters nedmonterade rättssäkerhet löser inte problemen

Hot mot vittnen och andra typer av övergrepp i rättssak ska bemötas med skärpa. Det är brott som ska utredas och lagföras. Lösningen är inte att låta populister leda rättsutvecklingen och avveckla grundläggande rättssäkerhetsgarantier. En stark rättsstat värnar medborgarnas rätt till rättvisa rättegångar där åklagare och försvar ges samma möjligheter i en offentlig process. En stark rättsstat medger inte anonyma vittnen eller kronvittnen där väsentlig bevisning undanhålls ena parten.

Debatt

Överlåt inte på åklagarna att avgöra vad som ska utredas

I takt med att styrkeförhållandet mellan åklagare och misstänkta förskjuts är det domstolarnas sak att bevaka så att rättssäkerhetsgarantier under förundersökningen uppfylls. Inte minst avseende åklagarens skyldighet att objektivt utreda omständigheter och bevisning som den misstänkte begär att få utredd. Det finns allt starkare skäl att påminna rättskedjans aktörer om utredningspliktens praktiska innebörd.

”Jag kan ta en konkurs om jag får Lexbase nedlagt.”

Dagens Nyheter, Dagens Juridik och andra har rapporterat om att den famösa sajten Lexbase har försökt sätta Torgny Jönsson i personlig konkurs för att han försöker stoppa Lexbase verksamhet. Vad handlar det om? Kan den här åtgärden stoppa försöken att stänga ner Lexbase?

Torgny Jönsson fick rätt i Högsta domstolen

Två studenter hade hängt ut Torgny Jönsson i en uppsats som Linköpings universitet spred på nätet. Tingsrätten fällde studenterna för förtal medan hovrätten frikände dem. Men idag slog Högsta domstolen fast att det var förtal. – Domen bör få följder för vår strävan att lägga ner Lexbase, säger Torgny Jönsson.

Grova rättegångsfel

– Jag inser det osannolika i att det svenska rättssystemet klarar av att rätta sig själv, och därför kommer det här att hamna i Europadomstolen till slut, säger Torgny Jönsson. En överklagan är inlämnad där Jönsson hävdar att Tingsrätten gjorde sig skyldig till grovt rättegångsfel när de dömde till statens fördel, och att målet därför i första hand ska återförvisas till tingsrätten.