Torgny Jönsson

Står åklagare över lagen?

Av Para§rafs Redaktion 2019-04-04

Torgny Jönsson har gett sig på ett flertal myndighetspersoner inom rättsväsendet, och förvånansvärt många gånger gått segrande ur striden. Men frågan är om han inte den här gången tagit sig vatten över huvudet, när han har valt att försöka få åklagare fällda för grovt tjänstefel. Och därtill själv drivit rättsprocessen. Para§raf fick en pratstund med honom efter det senaste bakslaget.

   Den 23 oktober i fjol blev Torgny Jönsson försatt på fri fot efter att ha varit häktad i 19 månader med fulla restriktioner, alltså helt isolerad. Anklagelsen gällde penningtvättbrott.

   Under en rättegång där Torgny inte var åtalad hävdade åklagaren att han begått bedrägeribrott mot några namngivna personer. Problemet med detta påstående var att Torgny Jönsson vid tillfället inte ens utretts, än mindre åtalats och fällts, för något av de brott som han påstods vara skyldig till.

   Åklagaren föregick därmed den så kallade oskuldspresumtionen, som är en grundläggande del av rättssäkerheten. En person ska aldrig i en rättegång kunna pekas ut som skyldig till något denne inte dömts för.

Ifrågasätter åklagarens objektivitet

   Samma åklagare presenterade sig bara några dagar efter slutpläderingen, där han hävdat Torgny Jönssons skuld, som förundersökningsledare och därmed ansvarig för utredningen om de bedrägeribrott där han redan offentligt bestämt sig i skuldfrågan.

   En åklagare ska vara opartisk och objektiv när denne leder en förundersökning, något som Torgny Jönsson ifrågasatte med tanke på tidigare uttalanden. Vilket då ledde till att han drivit en process mot tre åklagare i tingsrätt och hovrätt, i ett försök att få dem fällda för grovt tjänstefel.

– Du har nu förlorat i både tingsrätt och hovrätt, är det inte dags att inse det omöjliga i att få åklagare fällda för tjänstefel?

– Nej, min uppfattning är att om det någonsin ska vara möjligt att få någon fälld för tjänstefel så är det i just det här målet, säger Torgny Jönsson. Jag delar naturligtvis inte slutsatserna som tingsrätt och hovrätt kom fram till.

   Framförallt menar Torgny att de gjort en fullständigt felaktig materiell prövning genom att hovrätten inte tillät honom att kalla in de vittnen som han menade var helt centrala för frågan om åklagarna verkligen hade utpekat honom som brottsling eller inte.

– Vilket ju är det som det här målet handlar om, säger Torgny. Därför tycker jag att det finns skäl för Högsta Domstolen (HD) att titta på det här och avgöra om det var rätt av hovrätten att inte låta mig få höra de vittnen som jag redan på förhand vet kommer att tala om att de har både hört, sett och uppfattat att åklagarna har föregripit skuldfrågan och utpekat mig som gärningsman.

– Fick du någon förklaring till varför du inte fick kalla dessa vittnen?

– Nej, det fick jag inte. Det var ett kortfattat beslut som inte fick lov att överklagas självständigt, så därför är det ett led i den prövning som HD nu måste göra.

Rätt till målsägarbiträde och försvarsadvokat

   När någon är ett brottsoffer så får denne, med väldigt få undantag, ett målsägarbiträde sig förordnat. Detta anses vara en långtgående rättighet. Syftet är att det ska finnas ett stöd och någon som hjälper till att få fram den drabbades röst i rättsprocessen.

   Enligt samma princip ska den som anklagas för brott ha rätt till ett försvar. Inom vissa gränser får den som åtalas välja vilken advokat de vill ha vid sin sida. En begränsning är dock att det inte får vara för lång resväg, detta eftersom kostnaderna för tidsspillan och resor skulle bli oproportionerligt hög för staten, som oftast står för notan.

   En person anklagad för brott i Göteborg får till exempel vanligtvis inte anlita en advokat från Skåne eller Stockholm.

   I det här fallet har domstolarna valt att göra sällsynta undantag från dessa regler. Torgny Jönson nekades målsägarbiträde. Och de tre åklagarna fick välja ut vilka stjärnadvokater de ville, detta trots att deras försvarare var verksamma i Helsingborg och en annan i Stockholm. Bara en var från Göteborgsområdet där rättegången hölls.

– Varför tror du att alla åklagarna fick handplocka de bästa advokaterna, medan du förvägrades målsägarbiträde?

– I samband med att åtalet väcktes mot dom satt ju jag frihetsberövad med fulla restriktioner, berättar Torgny Jönsson. Utan tillgång till omvärlden. Jag begärde ju själv att få ett målsägarbiträde, vilket det finns stöd för i Europadomstolens tidigare avgöranden. När man pratar om ”equality of arms”, så är det naturligtvis så att man inte kan ge den ena parten alla möjligheter och alla processuella fördelar och bestämma att den andra parten inte ska få någonting alls. Så jag blev ju minst sagt bestört när jag såg det. Inte minst mot bakgrund att en eventuell påföljd för de brott som jag påstår att åklagarna gjort sig skyldiga till skulle motsvara ungefär vad en cykeltjuv skulle dömas till.

    Torgny tror inte en sekund att en cykeltjuv skulle få lov att ta in advokat Thomas Olsson med den merkostnad det skulle innebära eftersom Thomas Olsson är verksam i Stockholm:

– Dessutom är det ju inte fråga om vilka tre åklagare som helst, utan det är tre specialiståklagare. Specialiståklagare blir inte vem som helst, det är ingen tjänst man söker, utan de utses av Riksåklagaren och de ska då anses vara särskilt kunniga. Och med tanke på att motparten i det här fallet, det vill säga jag, inte har någon juristutbildning utan är hundra procent lekman, är det obegripligt att de skulle behöva landets bästa advokater för att försvara sig.  Att låta dom rekrytera dessa advokater är snudd på absurt, och då blir det än mer orimligt att jag inte får tillgång till ett målsägarbiträde.

– Vad blir nästa steg, om HD inte beviljar prövningstillstånd, ger du upp eller har du en ny plan redan klar?

– Där ser jag två möjligheter, den ena är Europadomstolen och att jag riktar min klagan dit. Den andra är möjligheten är att jag på civilrättsliga grunder väcker en talan mot staten för brott mot artikel 6 i Europakonventionen och stämmer Sverige för domstolarnas hantering av det här åklagarmålet. Det handlar väldigt mycket om vad HD landar i.

– Om det skulle gå vidare till Europadomstolen väntar väl en väldigt lång process?

– Ja, så är det. Europadomstolen har en anhopning av mål, så det är verkligen ingen snabb väg att gå. Dessutom så låter inte Europadomstolen särskilt många mål bli föremål för prövning, därför ser jag en mer tänkbar väg för mig är att vända mig till en svensk domstol med en stämning mot staten. Jag når samma effekt, nämligen att få konstaterat att artikel 6 i Europakonventionen har kränkts. Och det skulle i sig utgöra en grund för resning. Och då tror jag att HD tvingas skicka tillbaka målet till tingsrätten.

   Torgny är nyfiken på att se vart det hela landar. Det problematiska är att man lagt ribban så högt för att kunna få en statstjänsteman fälld för tjänstefel, menar han:

– Du kan i stort sett, från polis och åklagarsidan komma undan med vad som helst, och det är inte ok. Många finner sig i det men jag ser ju lite annorlunda på saker och ting och finner mig absolut inte i det. Kan inte tänka mig att bemöta det här på annat sätt än att strida. Jag är så förbannad på hur det här ärendet skötts från åklagarkammarens och domstolens sida.

 

Av Nina Silventoinen och Ricard Nilsson

 


Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.