Debatt Dömer domstolar utan substantiell bevisning i sexmål? Två erfarna advokater, Sargon De Basso och Mikael Westerlund ifrågasätter hur domstolarna dömer vid misstänkta sexbrott. De skriver ”det finns all anledning att känna oro för att vem som helst kan dömas för våldtäkt utan substantiell bevisning.”
Debatt Överlåt inte på åklagarna att avgöra vad som ska utredas I takt med att styrkeförhållandet mellan åklagare och misstänkta förskjuts är det domstolarnas sak att bevaka så att rättssäkerhetsgarantier under förundersökningen uppfylls. Inte minst avseende åklagarens skyldighet att objektivt utreda omständigheter och bevisning som den misstänkte begär att få utredd. Det finns allt starkare skäl att påminna rättskedjans aktörer om utredningspliktens praktiska innebörd.
Samtyckeslagstiftningen – från en försvarsadvokats perspektiv Regeringen har nu lagt fram ett förslag om samtyckeslag, det vill säga att det ska betraktas som våldtäkt att genomföra ett samlag eller annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är att jämställa med samlag, med en person som inte deltar frivilligt.
Det måste gå att få upprättelse när det blivit väldigt fel Varje år döms cirka 10 000 personer till fängelsestraff i Sverige. Möjligen får en eller två av dessa efter en tid resning i Högsta domstolen och får därmed sitt fall prövat på nytt. Varje gång det sker har en eller flera journalister granskat fallet och fått fram nya omständigheter. Ska rättssäkerheten bygga på enskilda journalisters arbete? Eller behövs det som Kaj Linna skrev om här på Para§raf i onsdags, ett resningsinstitut?
Åklagare polisanmäld i stort ekomål På måndag börjar hovrättsförhandlingarna i ett omfattande mål mot flera åtalade som påstås ha lurat småföretagare. Enligt åklagaren handlar det om sammantaget flera miljoner i form av många småsummor. Men nu har en av de åtalade polisanmält kammaråklagare Magnus Pettersson för tjänstefel i samband med utredningen. En annan åtalad har JO-anmält att hans beslagtagna dator har försvunnit hos polisen.
