Advokater – Magasinet Para§raf

Nämndemännens vara eller inte vara

Gärna allmänhetens insyn i domstolarnas arbete och gärna beaktande av allmänna värderingar. Men helst utan nämndemän.

Är våldtäktsoffer verkligen rättslösa?

Linnéa Claeson skrev en uppmärksammad kolumn i Aftonbladet den 5 oktober. Rubriken löd ”Coola poliser skiter i våldtäktsoffer”. I kolumnen hävdar hon bl.a. att kvinnors liv och frihet inte står så högt upp på dagordningen hos polisen. Hennes slutsats var att kvinnor är lågstatus och att det är mindre coolt att utreda mäns brott mot kvinnor.

När rättssamhället ska spara pengar

Rättssamhället måste spara. Pengarna räcker inte till varken det ena eller det andra och frågan är varför eftersom anslagen har en förmåga att hela tiden skrivas upp.

När förortskillar blir provocerade

Idag börjar rättegången mot rapparen ASAP Rocky och hans två vänner. Jag behöver kanske inte traggla alla detaljer om vad som hände den där kvällen när de rök ihop med en eller flera unga killar som uppenbart provocerade dem. Det har redan skrivits spaltmil om händelsen.

Debatt

Om rättsstatens anatomi

I en tid då vissa politiker med beundran i blicken beskådar nedmonteringen av rättsstaten i Ungen, Polen och Ryssland och andra politiker i alla dess färger och ideologier, inkluderat de förment liberala, talar om allt högre straff, anonyma vittnen, kronvittnen, ökad övervakning från polis och myndigheter, då kan det vara på sin plats att påminna om definitionen av det nästan bortglömda begreppet ”rättsstaten”.

Står åklagare över lagen?

Torgny Jönsson har gett sig på ett flertal myndighetspersoner inom rättsväsendet, och förvånansvärt många gånger gått segrande ur striden. Men frågan är om han inte den här gången tagit sig vatten över huvudet, när han har valt att försöka få åklagare fällda för grovt tjänstefel. Och därtill själv drivit rättsprocessen. Para§raf fick en pratstund med honom efter det senaste bakslaget.

Stäng ner det statliga penningtvättslotteriet

En av rättsstatens hörnpelare är att kravet om förutsebarhet är uppfyllt. Principen är lika betydelsefull som oskuldspresumtionen, proportionalitetsprincipen och allas likhet inför lagen. Lagar och normer ska vara förutsebara för alla och envar. Domstolar ska givetvis tolka dessa lagar och normer på ett förutsebart sätt. Det ska med andra ord vara möjligt för den enskilde att i förväg känna till hur lagen kommer att tillämpas.

Åtalade åklagare fick landets dyraste advokater

Det finns en befogad anledning att ifrågasätta allas likhet inför lagen när det framkom att de tre åklagare som stod åtalade av mig för tjänstefel fick landets mest kostsamma försvar. Trots att en förväntad påföljd vid fällande dom motsvarar vad som döms ut vid en enkel cykelstöld. Tre specialiståklagare i Göteborg tilläts vraka fritt mellan offentliga försvarare som hämtades från landets alla hörn.

Skyldig utan rättegång – när ingen vaktar väktarna

En självklar förutsättning för att ett rättssystem ska uppfattas som fungerade är att huvudaktörerna lyckas hålla rent utanför de egna dörrarna. Kollegial nepotism och vänskapskorruption är oförenligt med en fungerande rättvisa. År efter år har Sverige skattats som ett föregångsland vid frågor som rör rättssäkerhet, trots att principen om allas likhet inför lagen satts på undantag. Jag ser det som angeläget att slå hål på myten om vårt land som rättssäkert, om domstolar som rättvisa, åklagare som hederliga och objektiva och om tron på varje medborgares möjlighet att få rätt när man har rätt.

När staten satt sig på dubbla stolar

Statliga myndigheter har en grundlagsreglerad skyldighet att agera opartiskt och sakligt. Med opartiskt menas att myndigheter ska vara objektiva och för den utomstående betraktaren även framstå som objektiva i sitt handlande. Därför är det obegripligt när Justitiekanslern, statens egna advokater, har en roll som medför att de sitter på dubbla stolar där de befattar sig med ärenden som de sedan tidigare fattat beslut i. Så definieras jäv normalt och därför är Justitiekanslern allt som oftast jävig.

Debatt

Dömer domstolar utan substantiell bevisning i sexmål?

Två erfarna advokater, Sargon De Basso och Mikael Westerlund ifrågasätter hur domstolarna dömer vid misstänkta sexbrott. De skriver ”det finns all anledning att känna oro för att vem som helst kan dömas för våldtäkt utan substantiell bevisning.”

Debatt

Överlåt inte på åklagarna att avgöra vad som ska utredas

I takt med att styrkeförhållandet mellan åklagare och misstänkta förskjuts är det domstolarnas sak att bevaka så att rättssäkerhetsgarantier under förundersökningen uppfylls. Inte minst avseende åklagarens skyldighet att objektivt utreda omständigheter och bevisning som den misstänkte begär att få utredd. Det finns allt starkare skäl att påminna rättskedjans aktörer om utredningspliktens praktiska innebörd.

Samtyckeslagstiftningen – från en försvarsadvokats perspektiv

Regeringen har nu lagt fram ett förslag om samtyckeslag, det vill säga att det ska betraktas som våldtäkt att genomföra ett samlag eller annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är att jämställa med samlag, med en person som inte deltar frivilligt.

Det måste gå att få upprättelse när det blivit väldigt fel

Varje år döms cirka 10 000 personer till fängelsestraff i Sverige. Möjligen får en eller två av dessa efter en tid resning i Högsta domstolen och får därmed sitt fall prövat på nytt. Varje gång det sker har en eller flera journalister granskat fallet och fått fram nya omständigheter. Ska rättssäkerheten bygga på enskilda journalisters arbete? Eller behövs det som Kaj Linna skrev om här på Para§raf i onsdags, ett resningsinstitut?

Åklagare polisanmäld i stort ekomål

På måndag börjar hovrättsförhandlingarna i ett omfattande mål mot flera åtalade som påstås ha lurat småföretagare. Enligt åklagaren handlar det om sammantaget flera miljoner i form av många småsummor. Men nu har en av de åtalade polisanmält kammaråklagare Magnus Pettersson för tjänstefel i samband med utredningen. En annan åtalad har JO-anmält att hans beslagtagna dator har försvunnit hos polisen.