Debatt
Torgny Jönsson

Precis som i Absurdien – när banklokal blir domstolssal

Publicerad 2022-12-04

Efter min första reseskildring från den lilla nationen Absurdien där samtliga landets bagerier anammat bankernas affärsmodell beslöt jag att i en andra artikel titta närmare på hur samma modell skapat en ny underklass, det digitalt identitetslösa.

För att söka svaret på frågan hur det kunde bli så illa kan konstateras att medan bagerierna i Absurdien upphört att anställa bagare har svenska banker på samma sätt slutat att anställa bankpersonal med inriktning på service.

Istället har all nyrekrytering på såväl bagerier som inom bankerna skett till de så kallade säkerhetsavdelningarna, i Sverige för bekämpning av den grova brottsligheten och i Absurdien för bekämpning av svarthandel med det grova brödet.

Precis som i fallet med Absurdiens bagerier drivs de svenska bankernas säkerhetsavdelningar utan insyn för utomstående.

Inte ens bankens egen personal kan svara på vad som försiggår bakom de hermetiskt tillslutna utrymmen där anonyma specialister avgör vilka som fortsatt ska har tillgång till konto och rätt till BankID. Det vill säga genom EU direktiv fastslagna medborgerliga rättigheter.

Det är alltså grupper av helt anonyma personer som fattar beslut där enskildas ekonomiska liv och framtid står på spel. Ett negativt beslut motiveras inte på annat sätt än att banken inte ansett sig ha ”uppnått tillräcklig kundkännedom”.

Vad ”tillräcklig” innebär för de känsliga genier som inlåsta bakom säkerhetsavdelningarnas dörrar fattar livsavgörande beslut, är lika oklart och precist som svaret på frågan; hur långt är ett snöre.

Speciellt besvärande när inte ens landets Finansinspektion klarar definiera och kvantifiera hur mycket kundkännedom och ange vad man ska känna till om kunden för att anse att ”tillräcklig kundkännedom” är uppfylld. Ett begrepp lika tänjbart som ett tuggummi och lika luddigt och ulligt som ett oklippt får.

Det kan alltså konstateras att bankernas hemliga Stasiavdelningar drivs utan rättssäkerhet för alla de som drabbas av livslångt ekonomiskt lidande och nekas möjligheten att identifiera sig i det digitala samhället.

Beslut som i avsaknad av motivering och utan namn på beslutsfattare är reellt omöjliga att överklaga.

Det som hänt i Sverige är alltså att Finansinspektionen slagit fast att banken ska förstå syftet bakom varje enskild transaktion som kunden genomför. Något som bankerna tagit fasta på och gjort rovdrift av.

Varför ska bankerna behöva förstå bakgrunden och högst privata skäl till varför exempelvis familjemedlemmar hjälper varandra ekonomiskt? Gränsen för rätten till privatliv, rätten att förfoga över sin egen privata egendom och den personliga integriteten kränks dagligen av bankerna.

Betalkontodirektivet som jag nämnde i min tidigare artikel är en del av allas mänskliga fri- och rättigheter. När inskränkningar i så betydelsefulla rättigheter sker, ställs höga krav på rättssäkerhetsgarantier för den som inskränkningen riktar sig mot.

Samma krav som anges i artikel 6 Europakonventionen om rätten till rättvisa prövningar.  Den potentiella risken för skada som bankernas godtyckliga och i allt väsentligt rättsosäkra tillämpning av betalkontodirektivets rättigheter medför är allvarlig och nonchaleras helt av bankerna. Trots att godtycket kan förgöra vanliga medborgares ekonomier och skapa livslånga lidanden.

Ur bankernas perspektiv är det tydligen i sin ordning att stora grupper drabbas av betydande ekonomiska problem när en beslutsfattare på bankens säkerhetsavdelning haft en dålig dag på jobbet och inte lyckats förstå kundens förklaring för att tillräckligt god kundkännedom ska uppnås.

Som privatperson har du ingen bokföringsplikt och är inte skyldig att spara kvitton från transaktioner som ligger år tillbaka i tiden.

Det framgår inte heller att man som bankkund enligt betalkontodirektivet ska ha ett tillräckligt gott minne för att kunna komma ihåg varenda transaktion som genomförts flera år tidigare.

Dessutom ställs det inte heller språkkrav på bankkunder enligt betalkontodirektivet, då man för att kunna svara på bankernas kundkännedomsförfrågningar dels måste behärska språket och dels måste förstå vikten av att besvara förfrågan i tid.

Likheterna mellan de svenska bankerna och Absurdiens bagerier stannar inte vid hanteringen av deg. Beslut fattas av hemliga organisationer och slutna avdelningar som på oklara grunder och hänsynslöst avgör levnadsöden vad gäller rätten till bankkonto, att identifiera oss på internet eller som i Absurdien vårt dagliga bröd.

Av Torgny Jönsson
Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

Tidigare artiklar om samma frågeställning:

Identitetslös i Absurdien

Om svenska banker vore bagerier skulle inga bröd bakas

 


   Torgny Jönsson har i medierna kallats ”Maffians bankir”. Han har tidigare avtjänat två längre fängelsestraff och frigavs 2018  efter att ha suttit häktad 19 månader på säkerhetsavdelning med restriktioner.
Under de senaste tio åren har ett stort antal av hans artiklar rörande rättssäkerhet och kriminalvård publicerats på DN, Aftonbladet, Dagens Juridik, SVT och Paragrafs debattsidor.
Han har även beviljats prövningstillstånd och vunnit mål i Högsta domstolen.
Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.