Veckans miss
Foto: Dick Sundevall

Gå i fängelse, gå direkt i fängelse utan att passera GÅ

Av Börje R P Carlsson 2020-07-04

Vad är det för fel på den svenska juridiken? Har den blivit så inspirerad av USA:s lagstiftning att det glöms att svensk lagstiftning innehåller något som heter fri bevisprövning (betyder att bevis kan användas/vägas in oavsett hur de hittats) och omedelbarhetsprincip (vilket innebär att domstolen, i första hand, skall döma på det som framkommer vid rättegången).

Vid en husrannsakan anträffas ett tillståndspliktigt skjutvapen. Bostadsinnehavaren hörs om vapnet som tydligen togs i beslag. Vid den åtföljande rättegången i Tingsrätten dömdes mannen till två års fängelse. I hovrätten friades mannen helt.

För det första anser hovrätten att det inte framgår varför husrannsakan genomfördes. Hovrätten säger att det framstod som om syftet var något annat än att leta efter det anträffade vapnet. Precis som om detta skulle ha någon avgörande betydelse.

Det är väl ganska ointressant varför poliserna hamnade där. De hamnade där och hittade ett tillståndspliktigt vapen. Detta borde väl i alla lägen räcka för att skapa en brottsmisstanke och genom att beslagta vapnet inleda en förundersökning.

Det får väl i efterhand utredas om poliserna gjort fel som hamnade där. Men det har ju knappast någon bäring på det anträffade vapnet. Vakna poliser hamnar ofta på ställen/platser där vissa observationer påkallar ett omedelbart ingripande.

Om hovrättens uppfattning skulle bli legio kan vi väl också glömma både den fria bevisprövningen och omedelbarhetsprincipen.

Hovrätten reagerar mot att poliserna tydligt visar tveksamheter om det var ett riktigt vapen eller en kopia.

Detta är väl heller inget unikt eftersom det finns vapenlika replikor som först måste undersökas innan det går att fastställa om de är tillståndspliktiga eller ej. Att den misstänkte kunde knytas till vapnet får väl anses klarlagt eftersom det hittades i hans bostad och att han tydligen inte förnekade vapnet.

Den misstänkte måste ha påverkats av polisens frågor så väsentligt att han måste ha ansetts vara anklagad för brott i Europakonventionens mening och hovrätten är kritiska till att inte förhöret skrevs ner.

Härav har den misstänkte inte haft möjligheter att granska uppgifterna och invända mot eventuella felaktigheter. Dessa invändningar borde han ha fått chansen att komma med i samband med slutdelgivning jml RB 23:18.

Hovrätten är också kritisk till att uppgifterna togs och förhöret hölls under pågående ingripande. Inte heller detta är något ovanligt för det gäller att smida medan järnet är varmt.

Hovrätten säger vidare att mannen inte gavs möjligheter att biträdas av försvarare.

Det är väl möjligen här som poliserna brast i uppförandet eftersom den misstänkte borde ha delgetts misstanke om brott och vad som därvid följer om försvarare och att ta del av utredning och liknande.

Eftersom omedelbarhetsprincipen gäller vid svenska rättegångar är väl dessa brister inte så omfattande och det som framkom vid tingsrättsförhandlingen räckte till för en fällande dom hos tingsrätten.

De misstänktas uppgifter skiljer sig ofta himmelsvitt åt om vad som sägs vid förhör och vad som sägs vid rättegång. Jag håller med om att det här finns brister men knappast så att åtalet ska ogillas. Att arbeta polisiärt praktiskt får inte innebära att jurister i efterhand försöker hitta bristerna i stället för att se brottet.

Hovrätten anser att polisernas uppgifter inte är tillräckliga för att binda mannen till vapnet och han frikänns därför från åtalet för grovt vapenbrott. 

Så inte ens om ett tillståndspliktigt vapen anträffas i din bostad behöver du ta något ansvar för detta. Det är ett lite udda resonemang för anträffas narkotika i din bostad får du nog svårt att komma undan påföljd.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


  Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.