Veckans värsta

Förväntar vi oss mer av 15-åringar än av högerväljare?

Av Andreas Magnusson 2021-05-15

En nyligen publicerad studie fick stor spridning i svensk press. Budskapet var hårt. Mer än varannan svensk femtonåring kan inte skilja på fakta och åsikter. I studien konstaterade man också att den digitala tekniken tycks försämra läsförmågan. Enkelt uttryckt: Ju mer eleverna använder digital teknik i skolan desto sämre blir de på att läsa.

När Pisa-chefen intervjuades i Lärartidningen var han osäker på om det var fel på digitala hjälpmedel eller om allt var lärarnas fel. Än så länge har, mig veterligen, ingen föreslagit att det är invandringens fel, men det kommer snart.

Låt oss stanna upp för ett ögonblick och reflektera lite kring 15-åringar. Min erfarenhet är att 15-åringar inte sällan har svårt att skilja på en tom och en full diskmaskin, på en obäddad och en bäddad säng, på läggtid klockan tio och läggtid klockan tolv eller på lektionstid och rast.

Alla som har sett filmklippet på en grötmyndig 16-årig Carl Bildt som upprördes över en skolstrejk skrattar gott åt att han redan i unga år var som en liten farbror.

Vi skrattar därför att vi vet att vanliga tonåringar pratar på ett annat sätt och tänker på ett annat sätt. De är under utveckling och det går snabbt. Som gymnasielärare får jag ofta vara med och se den här resan från barnslig naivitet till vuxen analysförmåga.

Själv förvånas jag över att nästan hälften av alla 15-åringar klarar av något som väldigt många vuxna inte kan.

Ni vet alla de där som tuggar på om att Aftonbladet är en sossetidning och att PK-media mörkar invandrares brottslighet. De har inte ens fattat att en tidnings politiska färg endast syns i ledartexter och opinionstexter.

Ja, det gäller givetvis inte för Fria Tider, Nyheter idag, Bulletin och andra publikationer med en uttalad propagandistisk agenda. De ser till att styra nyhetsurvalet så att det ska stödja den politiska agendan. Det var ingen slump att Bulletins första publicerade nyhet handlade om ett veckogammalt förnedringsrån med invandrare som förövare.

Men, om vi tittar på seriösa, ”riktiga” publikationer så är man mån om att hålla isär fakta och åsikter. Tyvärr är den ambitionen inte lika tydlig i rubriksättning och ingresser.

Man spetsar till för att locka läsare. Vi gör likadant på Para§raf med våra opinionstexter, men det är skillnad på vad man kan förvänta sig av åsiktsjournalistik och nyhetsrapportering.

I nyhetsrapporteringen om 15-åringarnas bristande källkritik nämns det bara i förbifarten att Sverige befinner sig på genomsnittlig OECD-nivå och att studien således säger mer om 15-åringar i allmänhet än den säger om svensk skola.

Lite tillspetsat kan man förresten fråga sig om det är fakta eller en åsikt att 15-åringar inte kan skilja på fakta och åsikter. Är en enstaka studie tillräcklig för att fastställa något som en sanning?

Källkritik är superviktigt, inte minst i en tid då rena lögner sprids av våra högsta beslutsfattare.

Som när Nyamko Sabuni i TV-debatten hävdade att Annie Lööf ”vill att alla ska komma hit” eftersom Centerpartiet till skillnad från Liberalerna inte ser något problem med att Sverige under 2020 har låtit 148 personer få uppehållstillstånd av särskilt ömmande omständigheter.

Eller som när Ebba Busch påstod att Löfven hade mördat drygt 5000 pensionärer, eller när Ulf Kristersson påstår att han aldrig har sagt att partiet inte ska samarbeta med Sverigedemokraterna.

Eller som när Jimmie Åkesson låtsas som att det är massinvandring i Sverige trots att vi har årtusendets lägsta asyltryck och rekordmånga avslag.

Man skulle kunna säga att väldigt många politiker antingen är djupt okunniga eller ljuger för en del de säger är helt fel, men det vanligaste är att de tycks leva i fel tid.

När Ebba Busch i en partiledardebatt 2019 sa att ”bostadsinbrotten är på en all time high” så låg hon 35 år fel i tiden eftersom 1984 var det år då vi hade flest bostadsinbrott per 100 000 invånare. Fakta visar att bostadsinbrotten har minskat stadigt sedan mitten av 90-talet och att det var väldigt få bostadsinbrott 2019.

När Moderaterna i april publicerade sitt program med 100 förslag för en ny integrationspolitik blev det tydligt att de har blandat ihop 2021 med 2015. De vill ha ett volymmål för att minska mängden asylsökande trots att vi just nu befinner oss på årtusendets lägsta nivåer och har haft lågt asyltryck sedan 2016.

Samma sak kan sägas om den totala invandringen. Den ökade under perioden 2006-2016 men sedan dess har den minskat. Invandringen 2020 var den lägsta på femton års tid.

När Nyamko Sabuni i den senaste partiledardebatten påstod att man inte kunnat bygga en ICA-butik i Täby på grund av elbrist liknande den man hade i hennes hemland Burundi på 70-talet så hade hon hamnat 50 år fel och i fel världsdel.

På Moderatstyrda Täby kommuns hemsida fick man gå ut med ett meddelande för att upplysa människor om att det Sabuni hävt ur sig var rent hittepå:

”Elförsörjningen i landet är en fråga som har diskuterats flitigt den senaste tiden, men i sammanhanget ska det dock nämnas att Täby kommun varken har mer eller mindre tillgång till el än någon annan kommun.”

De beskriver sedan i detalj hur elbolaget konstaterade att byggnationen av den aktuella ICA-butiken krävde en utbyggnad av elnätet, vilket också gjordes. Det är nämligen så här det fungerar. Vi bygger ständigt ut elnät i takt med att behoven ökar och det sker i dialog mellan nätleverantörer och politiker.

Är det konstigt att människor har svårt att skilja på fakta och åsikter när många av våra politiker medvetet ljuger för att locka väljare? Är det rimligt att förvänta sig att hormonstinna 15-åringar ska vara bättre att se igenom lögner än vuxna högerväljare?

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver You Tube kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.