Veckans värsta

Den enfaldiga kampen mot mångfald

Av Andreas Magnusson 2019-03-02

100 gävlebor röstades fram att i en fotoutställning representera mångfalden i Gävle kommun. Det blev starka reaktioner på en av bilderna. Dessa reaktioner representerar enfalden i Sverige. På digitala skyltar längs E4:an visades bilder av dessa gävlebor och en av skyltarna har nu vandaliserats. Det handlar om ett hatbrott riktat mot en av personerna som porträtterats.

   Bilden föreställde Suzan, som trots sin cancersjukdom har bevarat optimismen och hängivet arbetat på en av skolorna i Gävle. Hon är så uppskattad för detta arbete att många människor ser henne som en god representant för Gävle kommun.

   Det finns en sak som skiljer bilden på Suzan ifrån de andra bilderna. Suzan är muslim och bär hijab. Hijab är den vanligaste muslimska huvudduken. Det gör att man ser hennes ansikte tydligt medan själva håret är täckt.

   Om Suzan istället hade hetat Kjell och burit keps som täckt håret hade skylten vid E4 varit hel idag.

   I Sverige har de religiösa hatbrotten mer än fördubblats under de senaste tio åren. Uppskattningsvis 150 000 personer utsätts varje år i Sverige för hatbrott.

   Vi har ett riksdagsparti som i senaste valet fick nästan 18% av väljarstödet vars partiledare i en debattartikel i Aftonbladet redan år 2010 menade att islam var ”det största utländska hotet sedan andra världskriget” och att han skulle göra allt som stod i hans makt för att bekämpa den religionen.  Sådana utsagor får konsekvenser.

   Flera politiska partier har på senare tid profilerat sig genom att bekämpa böneutrop – inte minst i kommuner där det inte ens finns någon moské att ha några utrop ifrån (som Kungsbacka där jag bor).

   Sammantaget finns det en hårt driven retorik vars enda syfte är att utmåla muslimer som ett hot mot samhället.

   De som vill försvara att den digitala tavlan slagits sönder – ja, det kan tyckas konstigt men det finns alltid människor som vill försvara hatbrott – vill göra ett stort nummer av att Suzan är medlem i stadens muslimska församling.

   Det finns en sunnimuslimsk moské i Gävle och de har i denna moské haft problem med salafister, det vill säga väldigt konservativa och icke-moderna muslimer. Det här innebär inte att alla muslimer som har anknytning till Gävle kommun delar dessa värderingar.

   Man kan jämföra det med de stora problem man hade i Göteborg med kvinnoprästmotståndare under 90-talet. Det innebar inte att alla medlemmar i Svenska kyrkan i Göteborg vid denna tid var kvinnoprästmotståndare.

   Det hela är väldigt enkelt. Suzan är muslim och kvinna och hon bär hijab. Människor som inte tycker att kvinnor själva ska få välja hur de vill se ut eller vilken religion de vill följa har problem med det här.

   Den digitala tavlan slogs sönder efter ett omfattande hatdrev på nätet mot Suzan. Risken finns att det inte stannar där.

   Det brukar sägas att där man bränner böcker bränner man snart människor. Samma sak kan kanske sägas om digitala tavlor. Där man slår sönder sådana slår man nog snart sönder människor också.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han medarbetar emellanåt på DN Kultur. Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.