Skolmördaren hyllade rasistiska massmördare

Det dröjde inte länge innan skolmördarens TikTok-profil spreds som en löpeld bland svenska ungdomar. Jag gick själv in och tittade på mördarens videoklipp. Flera av dem innehöll hyllningar till den nazistiska skolmördaren Anton Lundin Pettersson, som dödade tre personer i en rasistisk skolattack i Trollhättan 2015. Minst en video innehöll även hyllningar till Anders Behring Breivik, som mördade 77 människor i Oslo och på Utøya den 22 juli 2011.

Det råder ingen tvekan om vilken politisk miljö Fagerstamördaren har sökt sig till. Hyllar man rasistiska massmördare är man högst troligt högerextremt radikaliserad, oavsett vad högerns troll försöker insinuera på sociala medier.

2007 gav Reinfeldt-regeringen nya regleringsbrev till Polismyndigheten. Där försvann de tidigare tydliga formuleringarna om polisens arbete mot hatbrott, och under de följande åren nedprioriterades kampen mot den högerextrema miljön. Det är en utveckling som måste vändas. När staten förändrar sina prioriteringar påverkar det också vilka typer av hot som polisen har möjlighet och skyldighet att prioritera.

Sedan dess har ett tiotal personer mördats av nazister och andra högerextremister. Räknar man även in skolattacken i Örebro, där Richard Andersson riktade in sig på människor med invandrarbakgrund, landar siffran på omkring 20-22 dödsoffer sedan 2007.

Det är helt uppenbart att det rasistiska och högerextrema våldet ser annorlunda ut idag jämfört med förr. Under 1980- och 1990-talen skedde våldet framför allt på fyllan. Mördarna var ofta skinheads eller personer som ingick i den politiska subkultur som brukar kallas för den nationella rörelsen. Radikaliseringen skedde genom vit makt-musik och sociala sammanhang. Man träffades, söp, umgicks och drogs gradvis längre in i miljön.

Idag sker radikaliseringen allt oftare framför en datorskärm. En person kan sitta ensam hemma och konsumera rasistisk propaganda, våldsvideos, memes och material som glorifierar tidigare massmördare. Man behöver inte längre vara medlem i organisationer eller ha rätt kontakter för att få tillgång till en hel värld av högerextrem propaganda.

Forskaren Peter Neumann har beskrivit hur högerextrem radikalisering i allt högre grad har digitaliserats, samtidigt som ensamagerande gärningsmän fått större betydelse. Även forskning av Jacob Aasland Ravndal visar hur digitala miljöer kan spela en viktig roll i radikaliseringen av ensamagerande högerextrema våldsmän. Det är en fundamental förändring. De gamla manifesten har delvis ersatts av memes. De organiserade nazisterna har delvis ersatts av ensamma högerradikala influencers. Och där tidigare generationer av högerextremister försökte bygga organisationer och politiska rörelser kan dagens gärningsmän i vissa fall istället vilja begå ett spektakulärt våldsdåd och sedan bli en del av den digitala mytologin kring tidigare massmördare.

Breivik är ett exempel. Lundin Pettersson är ett annat.

När nya gärningsmän hyllar gamla massmördare skapas en digital kedjereaktion där tidigare terrorister och skolmördare förvandlas till förebilder för nästa generation.

Det går inte att bekämpa den nya tidens radikaliserade nationalister med gamla metoder från 1990-talet. Samhället behöver nya metoder och nya tillvägagångssätt för att identifiera, fånga upp och eventuellt lagföra radikaliserade nationalister innan de hinner mörda. Exakt hur kan inte jag svara på. Jag är varken polis, psykolog, kriminolog eller sociolog. Men jag har däremot själv befunnit mig i den radikala nationalismens träskmarker och förstår så mycket som att det behövs förändringar. En första förändring kan vara regeringens regleringsbrev till Polismyndigheten. Staten måste återigen tydligt prioritera kampen mot högerextremism, rasistiskt våld och våldsbejakande nationalism.

Samhället och myndigheterna måste förstå de digitala miljöer där dagens radikalisering sker och bli betydligt bättre på att reagera när människor börjar glorifiera politiskt motiverade massmord. I Storbritannien har polisen börjat göra hembesök hos människor som riskerar ligga i riskzonen för att begå rasistiska och misogyna våldsdåd. Kanske bör svensk polis ges liknande befogenheter.

Oavsett är det dags att samhället börjar slå tillbaka mot högerextremismen och den våldsbejakande nationalismen igen.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.