Foto: Kriminalvården

”Lås in dem”

Av Börje R P Carlsson 2026-10-28

Massinlåsning i sig kommer inte lösa problemen med den grova kriminaliteten i Sverige. Att bli en av de länder som låser in flest personer per capita, är inget att sträva efter.

Sveriges regering är alldeles för inskränkt. Lås in dem. Är de inskränkta på fler sätt, lås in dem länge.

Våra ministrar har tappat verklighetsanknytningen. Lås in dem. Är dom helt bort i tok, lås in dom länge.

Justitieministern har lyssnat alldeles för mycket på Jimmie Åkesson. Lås in båda.

Sveriges tidigare statsminister har brutit mot ett antal lagar. Lås in honom länge, ingen mängdrabatt.

Så här skulle det kunna låta om man applicerade Tidöregeringens framtida Lås-In-strafflag mot de lagförslag som nu föreligger och där mängdrabatten diskuteras.

Beslutsfattarnas enda riktigt konkreta förslag för att komma tillrätta med Sveriges laglöshet kan sammanfattas i tre små ord. LÅS IN DEM. Det är det enda riktigt konkreta förslaget de har för att stävja brottsligheten.

Om nu missdådaren dessutom hör till ett gangstergäng, en gangsterorganisation eller regeringen skall alla påföljder dubbleras, dessutom mångfaldigas efter antalet brott. 400 års fängelse får inte bli en utopi, medan frigång efter halva tiden gärna får vara en utopi.

Sverige kommer att gå i topp av Europas länder när det gäller att ha flest fängslade per capita.
1. Ryssland
2. Turkiet
3. Sverige.
Allt enligt ett svar på nätet. Att inneha bronsplatsen i detta gäng kan bara uppskattas av de som inte förstår vad bronspengen egentligen innebär.

GRATTIS SVERIGE, vi är nu nära de stora pojkarna. NU är VI så stora att våra fängelser inte längre räcker till, utan nu får vi till skyhöga kostnader ackordera ut våra fångar till världens lägstbjudande länder. Ungefär som fattigvården i Sverige för drygt hundra år sedan då barn placerades hos lägsta anbudsgivare.

Detta kan nog lätt bli vår största budgeterade skuldpost. Det handlar just nu om en brist på 16 tusen platser. En siffra som lätt kan mångdubblas med en regering som ser silver och guld som något eftersträvansvärt.

Framräknat behov är 45-46 tusen platser. Fort och lätt räknat blir detta enligt politiska matematiker en årlig kostnad på nästan 80 000 000 000 kronor för den svenska ”lås in och mångdubbla-mentaliteten”.  Detta inkluderar byggnation av nya platser. Fem fler stora anstalter varje år. Vem ska bygga, vem ska bekosta och vem ska bevaka? 80 miljarder som bättre använt skulle kunna ge påtagligt bättre resultat.

Mycket talar dock för att den svenska brottsligheten, med de olika utackorderingarna skulle bli en mer internationell brottslighet och där eventuella språkförbistringar snart nog skulle arbetas bort.

Härliga tider, strålande tider.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.

Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.

Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.