När någon blivit skjuten letar man inte efter en yxa Konspirationsteorier i all ära men mestadels är det mesta lika enkelt som det ser ut. På en brottsplats där någon blivit skjuten till döds skulle jag aldrig leta efter en yxa eller kniv som mordvapen. Samma sak vid Estoniakatastrofen – det som finns är vad som har hittats.
Veckans ensamma galningar En ensam galning igen? I Sverige har vi våra alldeles egna 9/11 i den mening av omskakande händelser som traumatiserat samhället. Händelser som inte riktigt fått avslut och på så vis gjort att vi som land inte kunnat sörja, resa oss och gå vidare. Tre sådana traumatiska händelser är mordet på statsminister Olof Palme, mordet på utrikesminister Anna Lindh och den återaktualiserade händelsen när m/s Estonia sjönk för 26 år sedan.
Jag blev ögonvittne till Estonias undergång, del 2 – förhören Vid förhör med överlevande var det svårt att skildra de fasor som de fått gå igenom. Den ena skildringen efter den andra visade hur människor förlorade nära och kära. Det skildrades hur människor riskerade sina liv för att hjälpa andra och hur livsgnistan kunde få människor att överleva och överlista naturens raseri.
Jag blev ögonvittne till Estonias undergång – del 1 av 2 En man iklädd bara ett par små kalsonger låg till synes död på flotten. Han stoppades om ordentligt och när det blev hans tur att firas upp såg man att han levde men var fruktansvärt medtagen. Plötsligt när jag tittade bort mot en livlös kropp som drev förbi, såg jag i ögonvrån att ytterligare en människa hade försvunnit från flotten. Någon ramlade av och försvann under ytan utan att komma upp igen.
