Polisforskaren Stefan Holgersson

Behovet av att diskutera BRÅ

Av Dick Sundevall 2020-11-12

Polisforskaren Stefan Holgersson har nu kommit med en ny rapport om BRÅ, där han hävdar att vad BRÅ väljer att lyfta fram i sina rapporter och vad man inte ger sig på, måste kunna diskuteras och ifrågasättas. Det är både vad som beskrivs och vad som inte beskrivs som måste bli föremål för kritisk reflektion. Och framförallt kan det ifrågasättas att BRÅ lyder under Justitiedepartementet och därmed inte är fristående. (Länk till den nya forskningsrapporten ”Behovet av att diskutera BRÅ” biläggs artikeln.)

Den förra granskande rapporten, Kan man lita på BRÅ, fick stor uppmärksamhet och resulterade i en milt uttryckt upphetsad debatt. Nu följs den upp med rapporten, Behovet av att diskutera BRÅ.

Medan rapporten Kan man lita på BRÅ i stor utsträckning byggde på intervjuer med före detta medarbetare på BRÅ, grundar sig den nya rapporten på en omfattande genomgång av BRÅ:s forskning avseende svensk polis de senaste 20 åren. Forskningsrapporten beskrivs så här:

”Denna rapport syftar till att utgöra ett underlag till en diskussion kring en myndighet med ett strategiskt viktigt samhällsuppdrag. Kriminalpolitik är idag en av de mest diskuterade frågorna, som väcker starka känslor och där diskussionen riskerar att bli osaklig och känslodriven. Betydelsen av BRÅs uppdrag att ge allsidig kunskap kan inte överskattas och det behövs en välvillig kritik hur detta uppdrag utförs. Om sådan kritik undertrycks riskerar den att istället formuleras av krafter med en kunskapsfientlig agenda.”

Polisen och BRÅ lyder alltså under samma departement. Stefan Holgersson menar att det finns uppenbara strukturella problem inom svensk polis, något som forskare utanför BRÅ påpekat ett flertal gånger – men att man från BRÅs sida undviker att påvisa och tränga ner i dessa strukturella problem:

– Under de senaste 20 åren har det bara hänt fyra gånger att BRÅ explicit har uttryckt att det finns strukturella problem eller hinder inom polisen, säger Stefan Holgersson.

Detsamma gäller för bristande ledarskap på övergripande nivåer inom polisen, menar Holgersson:

– Även där finns det andra forskare som påvisat det här, medan BRÅ undviker hela denna viktiga fråga.

Vem är då Stefan Holgersson? Han är något så unikt som en polis som arbetar i linjeverksamheten – men samtidigt en framstående forskare. Han är professor i polisvetenskap i Oslo och docent i utveckling av informationssystem, Linköping.

Kort sagt, är han inte en av många självutnämnda experter på polisens göranden, utan tvärtom en person som definitivt vet vad han pratar och skriver om.

– Menar du att det finns en självcensur från BRÅs sida? Att man vet vad som förväntas från Justitiedepartementet och därmed anpassar såväl vad man forskar om och hur man formulerar resultatet av denna forskning? 

– I förra studien om BRÅ som framförallt byggde på intervjuer kunde vi se att det gick att dra tydliga paralleller till fenomen som iakttagits vid industrifinansierad forskning där uppdragsgivaren påverkar studier genom val av forskningsfråga och hur resultat kommuniceras ut. BRÅ vet vad uppdragsgivaren vill och inte vill höra, om vad som är politiskt känsligt. Den nya studien som utgår från en analys av 270 skrifter pekar på att viktiga förhållanden inte har belysts alls eller i begränsad utsträckning.  Och det ger bränsle till en redan polariserad debatt.

BRÅ är mån om att ha en bra relation med polisen, menar Holgersson. BRÅ undviker att fördjupa sig i frågor som skulle kunna leda till  kritik av polisen, till exempel studier av etniskt diskriminerande profilering och polisens arbete med hatbrott.

– Det är väl som med de flesta problem, att det är först när vi för upp det i ljuset och tittar närmare och djupare på det, som vi har en möjlighet att ta itu med det?  

– Ja, och eftersom man inte har gjort det så har fokus i den politiska diskussionen helt hamnat på att lösningen är fler poliser. Det har ju blivit en tävling om det här, säger Stefan Holgersson. Men polisens förmåga pratas det väldigt lite om. Och kommer den frågan upp, ser polisledningen till att fokus skiftar till något annat. Som nu med pratet om klanerna.

Stefan Holgersson menar att BRÅs sätt att inte belysa vissa fenomen och förhållanden gynnar spekulationer:

– Det gynnar konspirationsteoretiker. Och det gynnar dom som säger att BRÅ ljuger om allting. Vår ambition med såväl den här rapporten som den förra om BRÅ, var ju att på lång sikt stärka förtroendet för BRÅ, genom att man skulle kunna rätta till de här problemen.

Ett av problemen som bidrar till den polariserade debatten är att ytterst få om ens någon journalist ställer kritiska frågor till BRÅ, menar Holgersson.

– Jag får ju ofta frågor från journalister som rör ämnesområden som jag inte forskat om. Och då hänvisar jag till BRÅ och säger att dom kanske tittat närmare på det här. Men då visar det sig ofta att journalisten redan gjort det men fått till svar att någon sådan forskning har BRÅ inte gjort.

BRÅ har de senaste tio åren fått  anslag på över en miljard kronor. Och då finns det skäl att ställa frågor vad de gjort med det där stora anslaget, menar Stefan Holgersson:

– Och det är bland annat slående i hur liten utsträckning BRÅ har undersökt vilka polisära metoder som funkar och inte funkar. Det kan handla om polisens förmåga att motverka framväxten av terrorism eller polisens förmåga att agera  i konfliktsituationer och liknande. Medan polisen i sin tur, säger att dom är väldigt nöjda med BRÅs arbete.

Stefan Holgersson understryker att han inte i största allmänhet är negativt inställd till BRÅ:

– Jag refererar ju ofta till BRÅ i min forskning. Det är ju inte så att jag anser att BRÅ i det stora hela gör ett dåligt jobb. Men det innebär inte att BRÅ inte skulle kunna kritiseras och om sådan kritik undertrycks riskerar den att istället formuleras av krafter med en kunskapsfientlig agenda.

 

Forskningsrapporten i sin helhet finns att ladda ner här: Behovet av att diskutera BRÅ


Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.