Kriminalitet – Magasinet Para§raf

Kristdemokraterna, kriminaliteten och den moraliska fattigdomen

Under veckan som gick utbröt viss munterhet på våra sociala medier efter att någon nätsurfare besökt Kristdemokraternas Facebook-sida. Att koppla bristande moral med kriminalitet är kanske inte så konstigt i och för sig. Frågan är dock vad den bristande moralen beror på?

Bekämpa våldet med en bättre och tryggare skola

Vi läser om skjutningar, sprängningar, våld och skadegörelse dagligen numera i tidningar, på nätet och i radio och på TV. Det talas om hur gängen rekryterar allt yngre och yngre människor för sina egna tveksamma ändamål.

Så har vi då äntligen facit

Inför den polisiära omorganisationen som beslutades inför år 2015 slogs och stred jag för att stoppa denna omorganisation. Hela omorganisationen kunde bara leda till ett fiasko av sällan skådat format. Det var lätt att se hur omorganisationen skulle skapa en polisorganisation där all polisiär kraft skulle komma att hamna i administration.

Debatt

Är dagens skola en riskfaktor för kriminalitet?

När skolan organiseras utifrån en stordriftsmodell där alla elever antas ha samma förutsättningar kommer en del oundvikligen att falla utanför ramarna. Antalet ADHD-diagnoser har ökat dramatiskt sedan 2011. Det är även sedan länge känt att många intagna inom Kriminalvården har ADHD.

Vart är vi på väg?

Jag tittar/lyssnar nog alldeles för mycket på dokumentära krimprogram. Men å andra sidan så behöver man bara uppleva två-tre program om samma brott för att upptäcka hur många olika sätt det finns att berätta ”samma” historia. Ganska upplysande och lärorikt om man försöker analysera och få tag på samtiden.

Vem är alarmisten?

Ulf Kristersson, den självutnämnde vuxne i det illiberala rummet, varnar ofta om alarmism när det gäller människor som är oroliga för klimatkrisen och indikerar att till och med demokratin skulle vara i fara om vi lyssnar för mycket på miljörörelsen.

Debatt

Så kan vi få stopp på kriminaliteten bland Sveriges kommunpampar

Den kommunala kriminaliteten har brett ut sig i Sverige de senaste åren. I onsdags kom en dom i kammarrätten som fastslog en tidigare dom i förvaltningsrätten. De kriminella aktörerna är i det här fallet ansvariga politiker på Skurups kommun och Staffanstorp kommun. Kommunerna har genom sitt agerande brutit mot såväl Europakonventionen som regeringsformen.

Banditer frodas likväl i invandrarkretsar som bland de genuint svenska

Sveriges politiker går från klarhet till klarhet och inget tycks för dem vara heligt eller värt att respekteras. Nu har de sedan en tid tillbaka hittat lösningen på den grova kriminaliteten. Den ska man komma tillrätta med genom att skärpa straffen nästan in absurdum. Väl beprövad vetenskap har sedan länge konstaterat att straffets längd inte har någon avgörande inverkan på brottsligheten. I synnerhet inte om banditerna inte blir lagförda eller om brotten inte ens klaras upp.

Falsk statistik från polisen?

Fart- och rutinkontroller, för att inte tala om de koordinerade trafikkontrollerna som görs med bland andra Kronofogden, har ökat markant. En del handlar om att få fast fartsyndare och rattfyllerister, men en annan viktig del – enligt polisen – är att kriminella fastnar i kontrollerna som har skulder hos Kronofogden och att man då kan beslagta bilar eller annat av värde de bär på sig.

Den krokiga vägen ut ur kriminalitet

Hur går det till när människor försöker upphöra med brottslighet? Att lämna ett ofta våldsamt, slitsamt och destruktivt sätt att leva för något annat, något okänt, något ‘normalt’? Varför misslyckas så många med sina försök att vända på sina liv? Vilka svårigheter och kval möter de som försöker?

Debatt

Var kommer moralen ifrån?

Det har återigen blivit populärt att förklara brott med bristande moral. Sambandet mellan brottslighet och individens socioekonomiska förhållanden är inte kausalt påstår man. Att framhålla detta samband är att tycka synd om brottslingar. Men om moralen nu är så viktig, var kommer den ifrån? Detta svarar de nygamla debattörerna inte på när de obekymrat kastar ett sekels kriminologisk forskning i papperskorgen. Så låt mig göra ett nytt försök att visa på ett tänkbart scenario.

Vilar rättssäkerheten endast på journalisters axlar?

Det är ingen hemlighet att den enda erfarenhet som majoriteten av Sveriges befolkning har av grövre brottslighet erhålls via medier: deckare, kriminalserier, film, dokumentärer, alla ”true crime”-poddar och naturligtvis via nyhetsrapporteringen. Relativt få har – lyckligtvis – egna erfarenheter.

Behovet av att diskutera BRÅ

Polisforskaren Stefan Holgersson har nu kommit med en ny rapport om BRÅ, där han hävdar att vad BRÅ väljer att lyfta fram i sina rapporter och vad man inte ger sig på, måste kunna diskuteras och ifrågasättas. Det är både vad som beskrivs och vad som inte beskrivs som måste bli föremål för kritisk reflektion. Och framförallt kan det ifrågasättas att BRÅ lyder under Justitiedepartementet och därmed inte är fristående. (Länk till den nya forskningsrapporten ”Behovet av att diskutera BRÅ” biläggs artikeln.)

Främlingsfientlig skåpmat i Moderaternas idéprogram

Sverigedemokraterna har sedan de grundades av nazister på 80-talet drivit en politik som utgår från bilden av våra nysvenskar som kriminella, kostsamma och ovilliga att anpassa sig efter våra seder och bruk. Drygt trettiofem år senare paketeras samma gamla främlingsfientliga stoff i ett Moderat idéprogram.

Debatt

Har straffet ett värde i sig?

På senare tid har den offentliga debatten helt kommit att domineras av kriminalpolitik. De som hörs allra mest i denna debatt är så kallade “baksäteschaufförer”. Som namnet antyder sitter de i baksätet och ger ömsom tips, kritik eller skriker ut order till den som kör. Mest högljudda är människor med konservativa värderingar. De ser bara en enda metod för att komma till rätta med kriminaliteten; hårda repressalier.