Husdjur i fängelse

Varje år återkommer ett antal änder till flera anstalter runt om i Sverige. För vissa långtidsdömda har de blivit som familjemedlemmar.

Går man tillbaka tjugo år så kunde det finnas husdjur inne på landets fängelser som vi intagna tog hand om. Det var framförallt katter och fåglar. Idag är allt sådant borta, men omtanken för djur i allmänhet finns kvar. Något som en del änder har lärt sig. År efter år återkommer de nämligen till olika anstalter eftersom de intagna ger dem lite bröd och tillgivenhet.

Änderna på Hinseberg

Jag kom att tänka på intagna och den omtanke som visas för djur när jag läste en artikel i senaste numret av Runt i Krim om just änder. Det rapporterades att en gräsand under de senaste åren återkommit till kvinnoanstalten Hinseberg för att lägga sina ägg. Problemet med detta var att de nykläckta ungarna måste få tillgång till ett vattendrag för att klara sig och något sådant fanns inte inne på anstaltsområdet. Så både intagna och personal försökte i år att lokalisera boet och när det var gjort så höll de koll på när äggen skulle kläckas. Därefter så lotsade anstaltspersonal mamma and med sina elva ungar ut från anstaltsområdet till en närliggande sjö där pappa and väntade.

Änderna på Tidaholm

Här på Tidaholm finns också två speciella änder som verkar vara ett par. Även om honan inte brukar lägga ägg inne på anstaltsområdet så återkommer ”make” och ”maka” varje sommar. Dessa två har blivit så hemtama att när de inte får sina brödsmulor så brukar honan vagga fram och ställa sig i ingången till avdelningen för att visa att hon är där och är hungrig. Speciellt en intagen tycker de två änderna särskilt om. De står oftast och väntar vid avdelningens ingång samma tid varje dag och så fort den intagne kommer ut så följer de efter honom fram till den plats där de brukar matas med lite överblivna brödsmulor. Det är ganska fantastiskt att se hur intagna som av sensationslystna journalister utmålas som känslokalla odjur tar hand om små försvarslösa varelser på detta sätt.

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.