Din rätt: Negativ rättskraft

Har man fått ett positivt beslut från en myndighet så ska det inte lättvindigt kunna ändras till något sämre. Men ändå görs det ibland och då bör man protestera och hänvisa till att beslutet har så kallad negativ rättskraft.

Juridiken består av en massa svåra ord med konstig innebörd och de flesta icke-jurister tycker oftast att jargongen är rena sömnpillret. Men vissa begrepp kan man ha nytta av och rent utav använda som vapen mot byråkratiska tjänstemän, negativ rättskraft är ett av dem.

Ett orubbligt beslut

Negativ rättskraft innebär att den som har fått ett visst positivt besked från en myndighet ska vara säker på att det inte helt plötsligt ändras, ett besluts så kallade orubblighet (på latin benämnt som res judicata – för att använda ytterligare ett konstigt begrepp). Negativ rättskraft handlar alltså om inom vilka ramar en myndighet själv får ändra ett bifall och har inget att göra med själva överklagandeprocessen. Om en organisation exempelvis har fått ett tillstånd att samlas på allmän plats för att hålla en demonstration så är huvudregeln att den tillståndsgivande myndigheten inte får ta tillbaka medgivandet.

Enligt samma princip kan ett beslut som man har fått delvis rätt i omprövas av myndigheten och ändras till det bättre, men inte till det sämre. En myndighet får alltså ändra ett avslag till ett bifall bara genom att göra en ny bedömning, men inte tvärtom. Begreppet negativ rättskraft är alltså något som nästan uteslutande är bra för den enskilde individen eller organisationen. Allt detta innebär även att en sökande har rätt att lämna in sin begäran gång på gång – även om man tidigare har fått avslag – och då hoppas på att en annorlunda bedömning görs än tidigare.

Sedan finns det förstås undantag från huvudregeln.

Värt att överklaga

För att ett bifallsbeslut ska kunna ändras till nackdel för den det gäller så krävs tvingande säkerhetsskäl, återkallelseförbehåll eller att beslutet uppkommit på grund av vilseledande information från den som beslutet gäller.

Ser man till exemplet ovan då det gällde ett tillstånd till en allmän sammankomst så skulle det kunna ändras om det framkom att de som fått tillståndet visar sig vara en front för en känd terroristorganisation och SÄPO har fått information om ett planerat attentat. Det skulle då innebära en konkret säkerhetsmässig risk finns för människors liv eller hälsa om inte tillståndet drogs in. Även fara för djur, brand, trafik eller liknande kan vara tillräckligt för att återkalla ett gynnande beslut.

Ett återkallelseförbehåll är när det i någon lag eller förordning framgår att vissa typer av beslut kan tas tillbaka om specifika kriterier är uppfyllda, eller att den beslutande myndigheten har rätt att vid beslut skriva in ett återkallelseförbehåll. Kriminalvården har till exempel möjlighet att i ett beslut om innehav av en gitarr villkora att den inte får lånas ut till annan intagen för då dras tillståndet in.

Sista möjligheten att ta tillbaka ett beviljat beslut gäller om den enskilde har lurat till sig ett bifall. Om man exempelvis ljuger i en ansökan till Försäkringskassan så kan de pengar som betalats ut krävas tillbaka.

Problemet med den negativa rättskraften är att den inte finns reglerad i lag, utan det är praxis som har utvecklat hur begreppet ska tillämpas. Detta innebär i sin tur att det finns en hel del tolkningsutrymme för vilka beslut som kan ändras och vilka som måste stå fast. Det är därför oftast värt att ifrågasätta och överklaga i de fall en myndighet har ändrat ett beviljat beslut till ett avslag.


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.