”Ofattbart att det kunde bli fällande domar”

Statsåklagare Nils-Eric Schultz har läst Bergwallkommissionens rapport ingående och är entusiastisk över vad kommissionen har åstadkommit. Det här är den första av en serie intervjuer om rapporten. I morgon kommer nästa, med författaren till den prisbelönta boken, Mannen som slutade ljuga, Dan Josefsson.

– Jag har ju läst många betänkanden, lagförslag och liknande genom åren, säger Nils-Eric Schultz. Den här rapporten var bland det bästa jag har läst. Den är bra strukturerad och skriven på ett begripligt sätt.

– Jag hade förväntat mig att det skulle vara mer av att försöka dämpa det hela och gjuta olja på vågorna.

– Ja, så brukar det ju vara här i Sverige. Det brukar inte framföras någon riktig kritik och inte utkrävas något ansvar, men här fick ju de olika aktörerna kritik. Bitvis väldigt hård sådan.

– Har du några invändningar? Något som du är kritisk mot i rapporten?

– Nej, faktiskt inte. Det känns hur bra som helst att rapporten har lagts fram i det här skicket.

Systemfel eller inte

Det har diskuterats om det här handlar om systemfel eller om att ett antal personer har gjort fel. I sina förslag till åtgärder föreslår kommittén bland annat några lagändringar, eller i varje fall tillägg till befintliga lagar. Varför gör man det om det inte handlar om systemfel?

[-]– Det är ju lite kluvet det där, säger Schultz. Det var ju en olycklig kombination av människor som drev den här utredningen. Både en åklagare och en polis som inte hade någon tidigare erfarenhet av mordutredningar. Dom klarade inte av att hålla distansen till psykologerna, som fick för stort inflytande över utredningarna.

– Hur tog sig det uttryck, menar du?

– Psykologer satt med vid förhör och mer eller mindre styrde vallningarna på brottsplatserna. Det är ju helt absurt! Och sedan blev dom sakkunniga vid rättegångarna. Det är så jäkla mycket som har gått snett här.

– Tillbaka till systemfel eller inte?

– Ja, föreslår man lagändringar så tyder ju det på att det handlat om systemfel. Men jag är lite oklar över vad dom menar, för det finns ju redan en jäkla massa förordningar för poliser om hur olika saker ska gå till. Men det kanske behövs lagändringar för att understryka objektivitetsprincipen.

– Menar du att man har brutit mot det regelsystem som redan finns?

– Ja, i och med att man lät Sven-Åke Christiansson få ett alltför stort inflytande över hur vallningarna skulle gå till, så har man helt enkelt struntat i att följa det regelsystem som finns.

Det som gjort Nils-Eric Schultz speciellt upprörd är påståendena om att Quick skulle ha börjat mörda för att han hade utsatts för våld och sexuella övergrepp av sina föräldrar:

– När man då hörde syskonen där dom klargjorde att det inte alls var så, så togs inte dom förhören med i förundersökningen, utan dom gömdes undan. Man skulle ha gått till botten med det här, och hört skolan, soc, kompisar och grannar. Om det då inte kom fram något som styrkte det här påståendet så skulle det ju falla. Då det finns nedskrivet i personutredningarna om Quick så utgör det ju grunden för alla dom här mordåtalen. Och det är ju oerhörda anklagelser mot familjen.

De utpekade ”medbrottslingarna”

En annan sak som Schultz engagerat tar upp handlar om de påstådda medbrottslingarna:

– Dom här pekades ju ut med namn som sexgalningar, som har våldtagit och betett sig. Varför har inte domstolarna efterfrågat dom här personerna? För mig är det helt ofattbart att det kunde bli fällande domar.

– Tror du att det här får några konsekvenser för kommande utredningar och rättegångar?

– Ja, det kan bli en skärpning från vissa åklagares sida vad gäller objektivitetskravet. Åklagarna måste kunna ha en professionell distans mot poliser, psykologer och andra som trycker på, vilket kan vara svårt för unga oerfarna åklagare. Jag kan tänka mig att man i åklagarutbildningen framöver tar upp delar av den här rapporten.

– Är teorin om bortträngda minnen begravd nu, en gång för alla?

– Ja, det får vi verkligen hoppas, säger statsåklagare Nils-Eric Schultz. 

 

Nedan biläggs kommissionens rapport i sin helhet

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev
Framöver är det bara prenumeranterna som kommer åt att läsa samtliga artiklar.

I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat.

Du prenumererar här.

 


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.