Jag är ingen sexualbrottsling – del 2

Av Ricard A R Nilsson 2016-02-11

Dzuliana Bobowicz var 13 år när hon hade sex med den 32-årige Robert Fyrlöv första gången. Eftersom hon var under 15 år dömdes Robert till fängelse. Han har hela tiden hävdat att han varit ovetandes om hennes unga ålder. Han hade själv varit med när hon körde bil och visade upp ett körkort för en polis och fick köra vidare. Nu kämpar de tillsammans för att den fällande domen ska upphävas.

Enligt två rättsinstanser är Dzuliana Bobowicz ett brottsoffer, medan hon anser själv att Robert Fyrlöv är offret. I inledande polisförhör och i tingsrätten sa hon att han kände till hennes ålder, vilket var en starkt bidragande orsak till de fällande domarna.

När det blev dags för hovrätten ändrade hon sig och sa att hennes verkliga ålder inte var något Robert hade kännedom om. Eftersom hon ändrat sig vid flera tillfällen ansågs hennes nya vittnesmål inte tillräckligt för ett frikännande. I hovrättens beslut framgår att det inte är bevisat att Robert kände till att hon var under 15 års ålder, men att han borde haft skälig anledning att anta det.

Hennes ändrade inställning bedömdes enligt domslutet “med mycket stor försiktighet”. När jag frågar Dzuliana varför domstolen nu i resningsansökan borde tro på henne, blir hon frustrerad.

– Domstolarna bör tro på mig av den enkla anledningen att även den dummaste kan se att han är oskyldig. Att utbildade domare inte kunde eller kanske inte ville se att han är oskyldig, är vidrigt.

Var stressad och rädd

– Varför ljög du i de inledande polisförhören?

– Min och Roberts relation började med att jag uppvaktade honom och vi träffades sen i smyg. När det kom ut att vi hade ett förhållande blev min far tokig. Han var aggressiv, både verbalt och fysiskt, så jag försökte lugna ner honom genom att göra allt han sa, bland annat att göra en falsk polisanmälan. Jag var stressad och rädd. Han sa till mig att “nu ser du till att han åker in för det här”. Jag gjorde som han sa eftersom jag trodde att det bara kunde leda till ett förhör för Robert, om ens det.

Dzuliana och Robert fortsatte att ha sex efter anmälan, berättar hon:

– Men jag berättade aldrig om polisanmälan, för jag trodde ju inte att den skulle leda någonstans. Tills en dag då vi skulle träffas och han inte hörde av sig. Kommer ihåg att jag sms-ade honom och undrade om vi skulle ses och ha sex eller inte. I efterhand fick jag reda på att förhörsledaren läste detta. När jag såg att han inte släpptes samma dag, gick jag till polisen och sa som det var eftersom jag inte ville att han skulle sitta oskyldigt inlåst i flera dagar. Att dagarna blev 18 månader tär på mig tills den dag jag dör.

– Du berättade alltså för polisen hur det egentligen var, men i tingsrätten vittnade du mot Robert, vilket var en stor anledning till att han dömdes. Varför ändrade du dig?

– Jag blev uppmanad av min far som hotade med att slänga ut mig ur huset om jag sa sanningen. När det efter tingsrätten gick upp för mig att min far inte fick närvara och även resultatet av den romska rättegången, gjorde att jag inte bistod åtalet mot Robert.

Romsk rättegång – Romani Kris

Vad är då en romsk rättegång? Att lösa problem internt har varit en tradition som tvingats fram av romernas levnadsvillkor genom historien. Eftersom gruppen under århundraden varit utstött av både samhället och kyrkan, tvingades de skapa sina egna rättsprocesser. För att kollektivet skulle fungera krävdes ett system som gjorde att alla följde ungefär samma regler. Den romska rättegången, Romani Kris, vilar på en gemensam värdegrund och har funnits i hundratals år.

Det handlar dock inte om en riktig rättegång, utan snarare en metod för konfliktlösning. I första hand behandlas frågor som rör olika relationer inom familjerna eller ekonomiska tvister. Det kan vara äktenskapsproblem, skilsmässor eller vårdnadsansvar för barnen. När parterna inte kan komma överens överlåter de till de äldste i församlingen att avgöra vem som har rätt eller fel. Oftast handlar det om fredsmäkleri. Då avgör skiljedomarna vad som är rättvist. Domarna är alltid äldre respekterade män, vars familj har ett fläckfritt rykte.

Mycket blandade känslor

– Hur är relationen med din far idag, speciellt med tanke på att du nu försöker få Robert friad?

– Jag hyser stor respekt för honom, men håller samtidigt ett agg mot honom eftersom han fick mig att agera på ett sätt som fick Robert dömd. Han är min far och det är klart jag håller honom kär, speciellt nu när min mor gått bort så har våra band stärkts. Men det går upp och ner. Det är mycket blandade känslor. Min far har gjort mitt liv minst sagt komplicerat, speciellt eftersom Robert har dömts i samhällets ögon. Men absolut inte i det romska samhällets ögon. De såg rakt igenom det hela och det tog inte mer än 15 minuter att göra det.

Dzuliana avser den romska rättegång som hölls efter tingsrätten. Där fastställdes att hon skulle berätta sanningen och därmed även gå emot sin fars vilja. Detta var ett viktigt skäl till att hon vågade gå emot sin far i hovrätten och att hon nu fortsätter kämpa för att Robert ska få resning och frias.

En gudagåva eller en förbannelse?

– Insåg du inte att Robert kunde få problem på grund av din unga ålder och den stora åldersskillnaden?

– Visst var åldersskillnaden stor, men jag är inte den första eller sista som gjort detta. Jag var mogen för min ålder, det har jag alltid varit. Killar i min egen ålder är inte av intresse för mig, då de är för barnsliga. Mina föräldrar försökte få ut mig ur grundskolan 2008 på grund av att jag var fysiskt välutvecklad. Vet inte om min överutveckling är en gudagåva eller en förbannelse? Det kanske inte är värt något, men min far sa till mig att klä mig annorlunda inför tingsrätten och ha på mig en vinterjacka och inte sminka mig. Det tog mig nåt år innan jag kom på varför. Det var för att ge ett yngre intryck än vad jag normalt ger. Om jag insåg att Robert skulle få problem, både ja och nej. I värsta fall trodde jag böter, aldrig fängelse. När jag gjorde polisanmälan trodde jag knappt det skulle bli förhör. Jag insåg egentligen inte att det vi gjorde var olagligt. Nästan alla jag kände hade pojkvänner som var betydligt äldre.

“Jag är inte ett brottsoffer”

– Du arbetar idag aktivt med att få Robert friad. Det är ovanligt att ett brottsoffer gör detta. Förklara varför du engagerar dig och dina känslor inför att han dömdes.

– Jag är inte ett brottsoffer på grund av Robert. Men han har blivit ett offer på grund av domstolarna som vägrar göra rätt fast underlaget finns. Jag sover dåligt, kan inte sluta tänka på att jag bidragit till att en oskyldig person dömts. Jag vet att han inte håller mig ansvarig, men mitt samvete gör ont. Robert är en bra person och jag ska fortsätta kämpa för att sanningen ska komma fram.

En patriarkalisk romsk kultur

Dzuliana Bobowicz är numer engagerad för romska kvinnors rättigheter och försöker förändra sådant som hon anser vara fel. Hon framstår som en ung intelligent kvinna, väl medveten om sin egen sexualitet och de val hon gjort i livet. Samtidigt är hon påverkad av en patriarkalisk romsk kultur. Något som skulle kunna förklara att utsagorna angående Roberts kännedom om hennes ålder har skiftat. Beroende på faderns inställning har svaren anpassats, först när en romsk rättegång fastställt att sanningen ska fram, har hon vågat trotsa sin far.

Detta är enligt experter på romsk kultur inget konstigt. Rädslan för hedersrelaterat våld och respekten för män, gör att agerandet hos den enskilda individen anpassas till den rådande ordningen. Är detta då något som ska påverka hur en domstol gör sin bedömning?

Antiziganism påverkar rättsprocessen

Romer har på ett eller annat sätt varit förföljda och diskriminerade under lång tid. Länge har de ansetts vara mindre värda, under andra världskriget försökte nazisterna utrota dem. I Tjeckoslovakien har det i modern tid förekommit tvångssteriliseringar. Även om Sverige numera erkänt romerna som en nationell minoritet, så anser många att det fortfarande finns diskrimineringsproblem, som exempel brukar nämnas polisens olagliga registrering.

Den 29 januari publicerade Dagens Nyheter en debattartikel skriven av Kommissionen mot antiziganism, med rubriken “Polisen måste agera mot antiziganistiska hatbrott”. Att det funnits, och fortfarande finns, problem med diskriminering av romer är enligt romska företrädare ostridigt. Robert Fyrlöv hävdar att detta indirekt har påverkat hans fall, genom att domstolarna inte har förstått hur det fungerar i romska kretsar. Experter håller med honom.

Riskerade att utsättas för hedersvåld

En central del i Roberts fall var Dzulianas vittnesmål mot honom och att hon ändrade sig vid mer än ett tillfälle. Dessutom hade det inte blivit en rättsprocess överhuvudtaget om hon inte gjort en polisanmälan. Detta är något som Tanja Hagert, ordförande i föreningen romani och del av regeringens referensgrupp för romska frågor, inte ser som särskilt konstigt.

Enligt henne handlade Dzuliana på det enda sätt hon kunde. I det sakkunnigutlåtande som tidigare nämnts förklaras hur Dzuliana var kulturellt betingad att ljuga om sin ålder för att blidka sin far, annars riskerade hon att utsättas för hedersvåld. Även Robert riskerade att utifrån kulturella aspekter bli ett våldsoffer, något som också realiserades. Inför hovrättsförhandlingen slog fadern honom, något som ledde till en fällande dom för misshandel.

Tanja Hagert hävdar även att “Kulturella skillnader kan påverka domstolarnas möjligheter att presumera huruvida en misstänkt har haft skälig anledning att anta att målsägande inte har fyllt 15 år. Det är vedertaget att kulturella faktorer kan ha betydelse för möjligheten att göra en adekvat åldersbestämning av en flicka i puberteten”.

Domstolarna har otillräcklig kunskap

Soraya Post, numera EU-parlamentariker tillika ledamot av Kommissionen mot antiziganism, ingav ett videoinspelat yttrande till stöd för Roberts argument i samband med första resningsansökan. Hon framhöll att frågor om en flickas ålder ses som respektlöst inom den romska kulturen. Inte heller ansåg hon att svenska domstolar har tillräcklig kunskap om romsk kultur, något som bidrar till felaktiga domar, exempelvis mot Robert Fyrlöv.

Om man inte tar hänsyn till kulturella faktorer, är såväl tingsrättens som hovrättens slutsatser rimliga. I synnerhet när det beaktas att Dzuliana ändrade sin utsaga vid flera tillfällen. Den fria bevisvärderingen som gäller i svensk domstol innebär att rätten kan ta till sig eller förkasta i princip vilka omständigheter som helst.

I juridisk mening kan alltså en rätt välja att ta hänsyn till kulturella aspekter, eller inte. Om utgången blivit annorlunda vid ett ställningstagande till den romska kulturens inflytande kan man inte veta, men Robert är övertygad att det hade friat honom. Möjligen får han en andra chans om Högsta domstolen beviljar resning. Och kanske en ny prövning kan lätta Dzulianas tyngda samvete.

 

Av Ricard A R Nilsson

 


Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.