Juridiken

Bristande rättssäkerhet i migrationsdomstolarna

Publicerad 2021-02-03

Det pågår en viktig rättspolitisk debatt om brottmål och de principer som gäller för rättegångar. Debatten handlar om att personer som är misstänkta för brott kan undvika straff genom att vara tysta, eftersom det bara är vad som kommer fram i rättegången som domstolarna ska döma över. Det är en konsekvens av muntlighets- och omedelbarhetsprinciperna.

Diskussionen handlar också i hög grad om avvägningen mellan att kunna straffa rätt person för rätt brott, kontra den mänskliga rättigheten att inte bidra till att utreda sin egen skuld samt att upprätthålla Sveriges höga grad av rättssäkerhet. Den handlar också om liv, människoöden och statens maktutövning.

Ett område som hamnat i skymundan i den rättspolitiska debatten är migrationsrätten, i vilket rättssäkerheten är rejält eftersatt. Eftersom samtliga delar av den svenska rättskedjan är avsedda att vara rättssäkra är detta ett allvarligt problem.

De prövningar som sker inom migrationsrätten är behäftade med många brister, vilka också drabbar liv och människoöden.

I migrationsmål ligger bevisbördan inte på staten, utan på den enskilde som söker t.ex. asyl. Utgångspunkten i asylärenden är att processen är skriftlig med ett tydligt muntligt inslag. Ofta saknas skriftlig eller digital bevisning. De gånger sådan finns avfärdas den på olika grunder.

Migrationsverket har en svår uppgift, men myndighetsutövningen de senaste åren håller inte måttet. Migrationsverkets prövningar är rättsosäkra i många avseenden.

Alltför enkel värdering av skriftliga bevis, ovilja att tro enkla verifierbara fakta, vägran att verifiera handlingar, tvivelaktiga språkanalyser, rättsosäkra medicinska åldersbedömningar och avsaknad av adekvat tillämpning av tvivelsmålets fördel är bara några brister att nämna. Listan är lång.

Hos Migrationsverket får man i regel träffa utredaren som, kanske, senare kommer bedöma ens ärende tillsammans med en beslutsfattare. Ibland är det andra personer som avgör målet.

Eftersom den sökande i regel inte kan svenska, ska tolk användas. Till skillnad från i brottmål används tolkar med olika utbildnings- och auktoriseringsgrad, vilket i sig är problematiskt och inverkar menligt på bedömningen.

Mycket ofta avslår Migrationsverket asylansökan baserat på att den skriftliga bevisning som finns inte kan tillmätas något direkt bevisvärde och för att personens muntliga utsaga bedöms icke trovärdig eller de lämnade uppgifterna inte bedöms vara tillförlitliga.

Migrationsverkets beslut kan överklagas till migrationsdomstol. Huvudprincipen där är att handläggningen är skriftlig men om den enskilde begär det kan muntlig förhandling äga rum, om detta inte anses obehövligt eller särskilda skäl talar emot det.

Även denna del av asylprocessen har på senare år drabbats av allvarliga rättssäkerhetsproblem. Till att börja med är du inte garanterad att få komma till tals muntligt eller få möta de domare som ska avgöra ärendet. Avslag på begäran om muntlig förhandling har på senare år blivit allt vanligare.

En allvarlig del är alltså att migrationsprocessen är skriftlig, och inte baserad på de principer som gäller i brottmålsprocessen. Motiveringen som ges är alltid skriven utifrån mall så det går inte att förstå i det enskilda fallet varför förhandling nekas.

Att förhandling inte är obligatoriskt i asylmål är ett problem. I övriga förvaltningsrättsliga mål är det ett krav, då det anses handla om civila rättigheter och skyldigheter. Varför är det då inte så i asylmål, där frågan handlar om folks liv i krigssituationer, i icke-demokratier eller länder med en frikostig syn på enskildas rättigheter?

Jo, detta beror på att även om det är en rättighet att få söka asyl, så omfattar inte det själva processen eller att faktiskt få asyl. Så har i vart fall migrationsdomstolarna tolkat riksdagens förarbetsuttalanden. Därför omfattas inte en asylansökan av rätten till en rättvis rättegång som det står i art. 6 i Europakonventionen.

Det är mycket märkligt att frågan om rätten till ditt liv inte ger dig rätt att träffa de domare som ska döma över det. Naturligtvis blir det svårare för domstolen att förstå sökandens situation och för sökanden att förstå domstolens avslag. Därtill är det en skev orättvisa.

Ytterligare ett problem och något som blivit allt vanligare under det senaste året, är migrationsdomstolens agerande vid de muntliga förhandlingar som faktiskt genomförs. Inte sällan möts man av en domare som i början av förhandlingen informerar att vardera part får 30-35 minuter på sig att ställa frågor.

Meningen är då att du som asylsökande ska läka de brister som tidigare påpekats i din redogörelse, som har tagit minst 3 timmar att lämna hos Migrationsverket.

Med tolk så halveras tiden du har på dig att berätta för domstolen till 17,5 minuter. Att försöka uppfylla sin bevisbörda och ge detaljerade förklaringar på den erbjudna tiden är inte möjligt.

Till det kommer att ordföranden först vid förhandlingen instruerar de närvarande om vilka delar av asylärendet som domstolen anser är relevant, alternativt att beskedet lämnas på plats om att rätten förväntar sig att frågorna enbart ska handla om en viss del i överklagandet.

Ytterligare ett problem som kommit sig smygande på under senare tid är att vissa domare inte tillåter att det rättsliga biträdet får möjlighet att hålla en sakframställan.

I vissa fall tillåts inte heller pläderingar i slutet av förhandlingen. Liknande förhållningssätt skulle aldrig accepteras i brottmål, eller andra mål, som har så stor påverkan på en människas liv som asylärenden.

Allt detta bidrar till att bristande rättssäkerhet hos Migrationsverket upprätthålls i migrationsdomstolarna. Tyvärr är det också så att möjligheten att få förhandling är större i migrationsdomstolarna i Malmö och Göteborg, än i Stockholm och Luleå.

Möjligheten att faktiskt få komma till tals varierar därtill beroende på vilken domare du träffar och hur denne sköter förhandlingen. Osäkerhetsfaktorerna är många för den som försöker göra sin rätt till skydd i Sverige gällande.

Problemen vittnar tydligt om avsaknaden av rättssäkerhet, om ointresset för att faktiskt erbjuda asylsökande en rättvis rättegång och rimliga ramar för rättegångar. Asylprocessen präglas av premisser som aldrig skulle accepteras i brottmål eller andra ärenden av något slag.

Flera av problemen skulle kunna åtgärdas genom en mer tillåtande inställning hos domstolarna, men i slutändan är det lagstiftaren som behöver stärka sökandens rättsliga ställning i själva processen. Utan förändring är rättssäkerheten i asylprocessen snart ett minne blott.

– – – – –

Sara Abdulhalim, Biträdande jurist på Alnashi Advokatbyrå
Zeinab Al Tameme, Biträdande–– jurist på Alnashi Advokatbyrå
Majeed Alnashi, Advokat på Alnashi Advokatbyrå
Cherin Awad, Advokat på Wallin Advokatbyrå
Ilhan Aydin, Advokat på Advokatfirman Codex
Emma Bardosson, Biträdande jurist på Advokatbyrån Massi
Johanna Bratt, Advokat på Advokatfirman Stockholms Asylbyrå
Nesrin Budakci Serin, Advokat på Prio Advokatbyrå
Linda Clarstierna, Biträdande jurist på Fokus Advokatbyrå
Moa Englund-Flodström, Biträdande jurist på Advokatfirman Modern Juridik
Tomas Fridh, Advokat på Fridh Advokatbyrå
Aino Gröndahl, Asylrättsjurist på RFSL
Karin Gyllenring, Advokat på Advokatfirman Stockholms Asylbyrå
Emilie Hillert, Advokat på Process Advokatbyrå
Paola Huldtgren, Advokat på Fokus Advokatbyrå
Moa Jedestav, Biträdande jurist på Advokatfirman Stockholms Asylbyrå
Hanna Johansson, Advokat på Advokatfirman Stockholms Asylbyrå
Emelie Jörwall, Advokat på Luterkort Advokatbyrå
Anton Kantor, Biträdande jurist på Advokatfirman Stockholms Asylbyrå
Neda Khanshan Scherfors, Biträdande jurist på Advokatfirman Stockholms Asylbyrå
Arash Khosravi, Advokat på Advokatbyrån Semper Fidelis
Jonas Kirschon, Advokat på Prio Advokatbyrå
Simon Kjellstrand, Biträdande jurist på Olsson Lilja Advokater
Lotta Lagnander, Asylrättsjurist på Lagborg juridik
Cornelia Larsson, Biträdande jurist på Process Advokatbyrå
Helena Lesanu, Asylrättsjurist på Lagborg juridik
Karin Lexell, Advokat på Hellex Advokatbyrå
Lovisa Lindstrand, Biträdande jurist på Prio Advokatbyrå
Anna Massarsch, Advokat på Din Advokat Massarsch
Carolina Mattsson, Biträdande jurist på Fokus Advokatbyrå
Sunita Memetovic, Advokat på Advokatbyrån Ericksson & Häggquist
Omid Moallemi, Biträdande jurist på af Jochnick Advokatbyrå
Azar Nikbakht, Biträdande jurist på Kallus Advokatbyrå
Evelina Nilsson, Biträdande jurist på Prio Advokatbyrå
Annah Nyberg, Asylrättsjurist på Nybergs Juristbyrå
Jennica Paulette, Advokat på Atlas Advokater
Emma Persson, Advokat på Advokatbyrån Emma Persson
Anna Roth, Advokat på Advokatfirman Petra Kumlin
Sabina Rzakuli-Zade, Advokat på Advokatbyrå Sabina Rzakuli-Zade
Zhanna Shlapakova, Biträdande jurist på Advokatfirman Modern Juridik
Anuta Sjunghamn, Advokat på HS Advokatbyrå
Jens Sjölund, Advokat på Prio Advokatbyrå
Frida Sundqvist, Biträdande jurist på Atlas Advokater
Dennis Tieu, Biträdande jurist på Alnashi Advokatbyrå
Melissa Toutounge Aksöz, Advokat på Advokatfirman MTA
Stefan Zebrowski, Biträdande jurist på Fokus Advokatbyrå


Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.