Debatt

Över tusen fängelseår utdömda felaktigt?

Publicerad 2021-09-17

I drygt 70 dagar, under 2020, massavlyssnades omkring 60 000 EncroChat-telefoner som befunnit sig i spridda delar av världen. Vad som föregick avlyssningen är höljt i dunkel. Nationella operativa avdelningen (NOA), säger sig inte veta och hänvisar till ett av Europol publicerat uttalande på dess hemsida.

Flera tunga instanser, runt om i Europa, har underkänt bevisningen innehållande konversationer från EncroChat. Sveriges Högsta domstol är i motsats till sina brittiska, tyska och franska motsvarigheter ovillig att lämna vägledning om rättstillämpningen av sådan bevisning, som nu är aktuell i stora delar av Europa.

Så sent som den 1 juli i år har regiondomstolen i Berlin underkänt den massavlyssning av medborgare som ägt rum på tyskt territorium:

”Vid tiden för de vidtagna åtgärderna fanns det inga misstankar om brott mot användarna av EncroChat som skulle kunna motivera avlyssningarna. Mot denna bakgrund har användning av meddelanden från EncroChat-användare på tyskt territorium, utan att individen varit föremål för någon konkret brottsmisstanke, varit i strid med den tyska lagstiftningen.”

 Åtgärden som vidtagits mot omkring 60 000 EncroChat-användare väcker en rad frågetecken.

Hur ska en advokat på ett rättssäkert sätt kunna ta tillvara sin klients rättigheter och till exempel genom utfrågning av personer som vidtagit en viss åtgärd, kunna utröna vad som egentligen har hänt, när åklagare endast hänvisar till ett publicerat uttalande på Europols hemsida?

Såväl Europakonventionen som rättegångsbalken meddelar att en tilltalad har en ovillkorlig rätt att förhöra vittnen som åberopas mot denne, samt att själv få kalla vittnen och förhöra dessa, under samma förhållanden som vittnen åberopade mot den tilltalade.

Detta omöjliggörs när varken polis eller åklagare kan svara på vem som har fått tag i materialet, var det har skett, när det har skett, hur det har gått till och viktigast av allt – med stöd av vilken lagstiftning?

Svensk polis har mottagit en CD-ROM-skiva från franska myndigheter innehållande rådata med EncroChat-konversationer. Denna information har bearbetats av polisen innan den presenterats för domstolen. Advokater har begärt att få ta del av råmaterialet men nekats detta.

Eftersom den tilltalade inte ens kan verifiera om datan är korrekt, omöjliggörs en rättvis prövning. Vidare blir det i princip omöjligt att försvara sig mot åklagarens påståenden och slutsatser då endast utvalda delar av materialet redovisas. Dessutom förhindras den tilltalade att ta del av information som skulle kunna vara till fördel för denne.

Varför redovisar inte åklagaren allt material i konversationerna
Varför är det ett så stort hemlighetsmakeri gällande tillvägagångssättet?

Rättsföljden enligt svensk lag (27 kap. 21 a § rättegångsbalken), att avlyssna enheter utan tillstånd är att materialet inte får åberopas mot den som drabbats eller på annat sätt berörts av åtgärden. Regeln utgör en inskränkning av den fria bevisprövningen.

Alltså, om detta hade genomförts av svensk polis hade bevisningen inte fått åberopas i svensk domstol.

Hur kan det vara möjligt att använda bevisning i svensk domstol som tillkommit genom att främmande makt har kränkt svenska medborgares fri- och rättigheter när det skulle ha varit omöjligt om svensk myndighet utövat exekutiv jurisdiktion i andra stater.

En sådan åtgärd är en kränkning av den andra statens suveränitet och dessutom en kränkning av de utsatta medborgarnas fri- och rättigheter.

Uppgifter som cirkulerar i nyhetsmedia om att fransk polis i samarbete med nederländsk polis lyckats forcera EncroChats server, är bara spekulationer.

Något domstolsbeslut har inte redovisats som ger stöd för det påståendet. Inte heller har några förhör i domstol med nyckelpersoner kunnat genomföras för att försöka bringa klarhet i åtgärden.

Det är inte möjligt att undersöka eventuella felkällor som EFAIL eller om meddelanden manipulerats genom ett Man-in-the-middle (MITM) förhållande.

Det är omöjligt att veta om de meddelanden som presenterats är en produkt av nycklars sårbarhet, giltighet eller buffertöverskridning.

Vid genomgång av samtliga hittills meddelade domar kan man konstatera att domstolarna har pekat på att det föreligger brister i det redovisade materialet och att den åberopade EncroChat-bevisningen inte är fullständig.

Exempelvis att mastpositioneringar saknas, att tidsstämplar på meddelanden inte stämmer överens mellan olika enheter, att det saknas meddelanden i konversationer och att flera meddelanden endast finns registrerade hos den ena användaren.

Att döma ut hela 1094 fängelseår på ett så bristfälligt underlag, vilket har påtalats av både advokater och domstolar såväl i Sverige som runt om i Europa, riskerar att få enorma rättsföljder.

Då bevisbördan i brottmål åvilar åklagaren, ska i tveksamma fall oklarheter räknas till den tilltalades förmån – in dubio pro reo. När åklagare får frågor om tillförlitligheten av EncroChat-meddelanden är det entydiga svaret att ”vi får förlita oss på att våra europeiska kollegor följer de regelverk som finns” och på frågor om uppkomsten och tillvägagångssättet blir svaret ”vi vet inte”.

På bekostnad av rättssäkerheten, den personliga integriteten och de grundläggande mänskliga rättigheterna har domstolar dömt ut 1094 fängelseår.

 Enligt svensk lag är det inte tillåtet för främmande makt att avlyssna svenska medborgare på svenskt territorium, vilket har skett i det här fallet.

Trots det så har svenska domstolar runt om i landet accepterat förfarandet och dömt ut långa fängelsestraff som helt baserats på EncroChat-bevisning. Vad blir då nästa steg?

För någon månad sedan blev det ramaskri, då det uppmärksammades att programmet Pegasus som många länder använde sig av i sin lagliga avlyssningsverksamhet, hade använts för att avlyssna journalister, advokater, religiösa samfund, politiker och andra medborgare. I princip alla länder – berörda eller inte – var snabbt ute och kritiserade åtgärden.

Till skillnad från Pegasus-avlyssningen har de brottsutredande myndigheterna runt om i Europa anfört att massavlyssningen mot de cirka 60 000 EncroChat-användarna varit legitim, då var och en av dessa uteslutande använt enheterna i brottsligt syfte.

De anser alltså att det är helt legitimt att massavlyssna europeiska medborgare, utan brottsmisstanke och därmed åsidosätta rättssäkerheten, den personliga integriteten och de grundläggande mänskliga rättigheterna. Ändamålet helgar alltså medlen.

Ett år efter att avlyssningen uppdagades och därmed avslutades (den 12 juni 2020) redovisade EU-kommissionen att det i flera europeiska länder har initierats sammanlagt 1500 brottsutredningar vilket har resulterat i 1800 frihetsberövanden,

Av de cirka 60 000 användare som brukat EncroChat som kommunikationsmedel motsvarar antalet frihetsberövade således 3 procent. Därmed har 97 procent, eller drygt 58 000 användare uppenbarligen använt telefonerna för helt vanliga, i vart fall inte olagliga, ändamål.

Regiondomstolen i Berlin bekräftade också detta genom sitt uttalande nedan:

”EncroChat-telefonerna är lika attraktiva bland journalister och aktivister som räds politisk förföljelse samt företagsanställda som vill skydda sig själva från statlig förföljelse.”

Sveriges Högsta domstol måste, i likhet med sina europeiska motsvarigheter, snarast ge vägledning om bevisvärderingen av EncroChat-material. Avsaknaden av sådan vägledning kommer fortsatt att underminera rättssäkerheten för oss alla.

 

Av Namo Talani, Eddie Jobe och Max E Serwin
Fenixbunkern, Kriminalvårdsanstalten Saltvik

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribenternas.


Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.