Kvinnan är och skall vara oslagbar

Av Börje R P Carlsson 2020-12-26

Jag ser i bladet att Centern och många med dom vill satsa hundra miljoner kronor till Kvinnojourer. Kvinnojourer hjälper varje år många kvinnor från en akut hotfull situation. Att satsa miljoner på kvinnojourer är ingen engångsföreteelse utan har pågått i många år. Kvinnojourer kan vara kvinnans sista chans och satsningen är behjärtansvärd – men är det inte dags snart att se var problemet ligger?

Var tredje vecka dödas en kvinna av sin partner och för varje dödad kvinna finns kanske 3000–4000 misshandlade och våldsutsatta kvinnor.

Är det verkligen rätt väg att gå när man satsar pengar på Kvinnojourer? För att förekomma illvilliga tolkningar vill jag här och nu klarlägga att jag inte ifrågasätter om pengarna behövs eller att de används väl.

Problemet att kvinnojourer behövs (i denna enorma omfattning) är väl männen? Det är nästan alltid en man som ligger bakom och är ansvarig för kvinnans akuta situation.

Är det inte dags att ta itu med problemet, mannen? Är det inte dags att koncentrera sig på förövaren? Oftast måste kvinnan i det akuta skedet fly hemmet medan mannen ibland under hela utredningstiden kan sitta kvar i orubbat bo.

Är det inte dags att vända på kuttingen och omgående lyfta ut mannen från bostaden och låta kvinnor och barn bo kvar? Att ge kvinnan tid att känna och inse hur hon skulle kunna ha det om mannen plockades bort.

Kvinnan ser ofta, alltför ofta, ingen annan råd än att återvända till sin misshandlande man och återtar ofta sin anmälan. Jag vet att detta brott är allmänt åtalbart om det kommer till myndigheternas kännedom men möjligheten att styrka brott minskar påtagligt om kvinnan inte fullföljer sin anmälan. Jag menar att samhället i mycket större omfattning måste värna kvinnan.

Vi har olika inrättningar för olika behov och 75 tusen misshandlade kvinnor visar behov av ytterligare en inrättning. En inrättning där mannen placeras, undervisas och fostras tills han begriper vad han håller på med.

Alltså ger mannen den fostran som ofta har missats när han växte upp. En lösning vore en organisation som AA alltså en AKM, Anonyma Kvinno-Misshandlare.

De kontakt- och besöksförbud som utfärdas måste tas på större allvar och detta kan bara ske om överträdelser skapar en stark och påtaglig reaktion.

De män som inte misshandlar måste också ta ställning i frågan och tydligt visa att detta beteende inte är okay. Kanske läge att organisera ett mer påtagligt missnöje mot de män som misshandlar kvinnor, Ett männens manifest för kvinnofrid.

Detta kan ske genom att bryta tystnaden och säga ifrån och visa kurage när någon visar dålig kvinnosyn. Att vara en förebild, att arbeta aktivt, göra polisanmälan när misstankar uppstår, samt vara stolt över kampen för kvinnofriden och våga stå upp för den.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.