Får hela Sverige leva?

Av Börje R P Carlsson 2021-11-25

Hela Sverige ska leva är en paroll som ofta används av politiker och beslutsfattare. Men jag undrar ibland vad de åsyftar för i samma andetag förändrar de Sverige till att bli alltmer mångfacetterat och uppdelat i fragment där en stor del av befolkningen ska ha allt och det varje dag medan andra får nöja sig med ”smulor från den rike mannens bord” varannan dag eller glesare.

Den förändring som delar Sverige är inget nytt utan har pågått under många år men som nu blir allt tydligare. Skillnaden mellan stad och land har aldrig varit större men klyftan fortsätter trots det att växa.

Dessutom beskattas de som bor på landet betydligt hårdare än stadsborna. Detta har sin grund i att skatten beräknas på samma sätt oaktat var du bor eller jobbar. Kommunalskatten skulle ju kunna utjämna detta men så sker ej eftersom de välbärgade oftast bor i kommuner med låg kommunalskatt.

Nästan inget av det som kräver tillgång av människor eller kontor finns på landet medan de större orterna har ett överflöd av det begärda.

Jag börjar med en nära tillgänglig polis. Denna myndighet fanns representerad, för ett halvsekel sedan, på över 600 orter. Idag finns det polis på kanske ett 40-tal orter.

Detta är en sanning som ofta förvanskats då beslutsfattarna anser att en skrivbordsplats som är avsatt för en polis någon timma per vecka eller fjortondagarsperiod ger en nära och tillgänglig polis.

Vård och omsorg med tillhörande apotek svämmar de större orterna över av medan de som bor på landet har långt till samma tjänster.

Arbetsförmedling och Försäkringskassan får allt färre kontor. Detta kan väl gå an för Arbetsförmedlingen som ändå inte förmedlar några jobb men varefter sjuktalet ökar så borde Försäkringskassan finnas mer tillgänglig också för personliga besök.

Kommunikationerna blir allt sämre för de på landet boende. Detta åskådliggörs bäst genom att påvisa hur sällan tågen stannar vid allt färre småorter. Detta betyder att på landsbygden är bilen ett måste och Sveriges ohemula fordonsskatt slår väldigt snett.

Regeringen försöker med ena handen utlokalisera myndigheter och statliga verk. Med andra handen tillåts dessa verk att behålla ett mindre kontor i Stockholm, oftast.

I samma ögonblick som verket eller myndigheten öppnar på landsorten börjar en omvänd flytt där Stockholmskontoret omgående börjar växa på landsortskontorets bekostnad som redan samma dag börjar minska.

Nu vill Postnord bara dela ut post varannan dag på landet och med detta följer att morgontidningarna förmodligen också bara kommer varannan dag men sannolikt blir prenumerationsavgiften den samma. Det vore bättre om regering och riksdag gjorde en översyn av verksamheten.

Idag kommer morgontidningen med tidningsbudet, ett par timmar senare kommer en postbil från Bring med företagspost och ytterligare några timmar senare kommer Postnord med övrig post.

Någon dag i veckan körs reklamen ut. Varför inte göra en tur varje dag och då dela ut både post och tidningar. Det är inte rimligt med tre/fyra turer varje dag och sedan helt plötsligt låta den viktigaste turen, postutdelningen, bli varannandagstur.

Stadsborna värnar om rovdjuren som bara måste få finnas men den som står för kostnaden är djurhållare som föder upp får/getter och kreatur. Visst ska rovdjursälskarna få ha sina vilda djur men då får de också ta kostnaderna för djurhållarnas stängsel.

Det är en himmelsvid skillnad på att hålla tamdjur instängda mot att stänga ute rovdjuren. Det är dessutom arbetskrävande och dyrt att vidmakthålla det stängsel som ska hålla rovdjuren ute.

Så här kan man granska det mesta och därvid också inse vilka som står för kostnader, besvär och övrigt arbete. Ska hela Sverige leva på samma villkor krävs stora förändringar.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


     Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.