Slutet på mitt livstidsstraff!

2019-01-02

År 2018 har varit en berg- och dalbana av känslor. Insikten om att mitt livstidsstraff faktiskt börjar ta slut har varit och fortsätter vara surrealistiskt. Men samtidigt som jag upplevt mycket positivt, så verkar det samhälle som jag är på väg ut till, ha fastnat i en nedåtgående spiral.

   På ett personligt plan har 2018 bestått av 12 månader då mycket lossnade. Flerdygnspermissioner, minimuck till halvvägshus och bäst av allt är att jag träffade min stora kärlek.

   Familj, vänner och kollegor har stöttat mig på alla tänkbara sätt, min tacksamhet till alla dessa underbara personer är gränslös.

   På ett mer allmänt plan så har det gångna året varit fullt av dumheter och idioti. En riksdag som i skrivande stund ännu inte lyckats ena sig kring en ny regering.

   Poliser som tycks tro att de är i vilda västern och lever enligt devisen ”skjut först och fråga sen”. Donald Trumps fortsatta maktmissbruk där han vantolkar den amerikanska konstitutionen utifrån vad som är bäst för honom själv.

   För att inte tala om Metoo-rörelsen, som i grunden var en fantastisk framgång för de flesta kvinnor, men som tyvärr även medförde att det blev jaktsäsong på många män som ansågs skyldiga till motsatsen bevisats – oavsett hur lösa anklagelserna var.

   Rätten att få sin sak prövad slängdes i flera fall ut med badvattnet och ersattes med en mobbmentalitet där ett vagt påstående om en eventuell händelse som kanske skedde för många år sedan, ansågs utgöra fakta.

    Nej, det gångna året har verkligen inte varit det bästa sett till lag och rätt.

   Förhoppningsvis blir nästa år bättre, jag är åtminstone hoppfull. Men oavsett om riksdagspartierna kan sluta bete sig som bortskämda barn och börjar fatta beslut som är i Sveriges bästa intresse. Eller om Donald Trump ställs inför riksrätt, så kommer en sak vara central för mig när kalendern vid midnatt på nyårsafton slagit om till 2019. Då kommer jag nämligen kunna säga en mening som aldrig tidigare varit möjlig: ”I år muckar jag!”

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 

 


   Ricard A R Nilsson dömdes till livstids fängelse för mord, men fick under 2017 sitt straff tidsbestämt till 30 år och avtjänar nu sista året på ett halvvägshus. Under åren i olika fängelser har han betat av nio universitetsexamina och är idag kriminalvårdens högst utbildade, generaldirektören inräknad.

   Ricard har släppt flera böcker, bland annat ”En livstidsdömds dagbok”. Följ honom i sociala medier:

nilsson-larancuent.com/ricards-blogg  
instagram.com/nilsson_ricard
twitter.com/ricardnilsson

   Ricard har medarbetat på Para§raf sedan vi startade magasinet. Ett av Para§rafs honnörsord är inifrån. Vi ska så långt det är möjligt rapportera inifrån. Komma in under ytan. Ricard har rapporterat inifrån fängelsevärlden. Nu fortsätter han att skriva utifrån sina insikter om fängelser och den undre världen.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.