Veckans värsta

Nu attackeras grundlagarna.

Av Börje R P Carlsson 2019-11-09

Vi har inte något som helst behov att låta en enskild åklagare ta tillfälliga beslut som strider mot grundlagen. Vi måste slå vakt om grundlagarna eftersom dessa är de enda lagar som skyddar medborgarna mot ”överheten”.

   Grundlagarna är medborgarnas skydd mot kortsiktiga och långfingrade politiker och riksdagsmän. För att ändra en grundlag behövs två riksdagsbeslut med ett fritt val däremellan.

   Det ska vara svårt att ändra en grundlag eftersom dessa lagar är medborgarens skydd mot övergrepp och inskränkningar i den personliga friheten.

   Ibland kan det föreslås en ny brottsparagraf, ett brott med i stort sett samma straffskala som snatteri och helt plötsligt står detta brott över grundlagen. Ett brott där ”godtycke och tro” är grundläggande för att kunna inleda en förundersökning.

   Nu har åklagarmyndigheten kommit med just ett sånt förslag som skulle urholka medborgarnas grundlagsskydd i vissa delar.

     Åklagarmyndigheten har meddelat att myndigheten anser att det ”behövs ett antal ändringar i lagstiftningen om hemliga tvångsmedel för att öka möjligheterna att utreda och lagföra framförallt grova våldsbrott och förmögenhetsbrott som begås i organiserade former.”
(Här skriver åklagarmyndigheten grova våldsbrott och organiserade förmögenhetsbrott. Det är gott så, men de vill ha bestämmelser som ger dem frihet att leta och rota i helt andra kretsar, hos småbrottslingar, som möjligen kan ge ett halmstrå i kampen mot de grova brottslingarna)

Så här ser förslagen ut:

  • Möjlighet att använda hemlig avlyssning vid flerfaldig brottslighet när brottslighetens samlade straffvärde överstiger två år,
  • Bättre möjligheter att använda hemlig rumsavlyssning (så kallad buggning), bland annat en möjlighet för åklagare att fatta interimistiska – det vill säga – tillfälliga beslut,
  • Möjlighet till hemlig avlyssning i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott, och ett förtydligande av att hemlig övervakning även kan riktas mot en målsägande i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott.

    Av pressmeddelandet framgår att Tullen, Ekobrottsmyndigheten och Polisen har varit med och tagit fram förslaget.

   Det är fullständigt självklart att Tullen, Ekobrottsmyndigheten och Polisen ser stora vinster med detta förslag. Men redan idag finns långtgående möjligheter att genomföra de aktioner som åsyftas ovan vid de grövsta brotten. Och redan idag överträder myndigheterna grundlagarnas bestämmelser i sina tolkningar för att få till hemliga avlyssningar, hemlig övervakning samt söka misstänkta med metoder som saknar lagstöd.

   Medborgarna har inget behov av att tillåta de brottsbekämpande myndigheterna hemlig telefonavlyssning vid brott med framräknade straffvärden. Det är alldeles för lätt att hävda att ett antal skitbrott har ett samlat straffvärde som skulle medge åtgärden men som senare visar sig vida överstiga det utdömda.

   Redan idag genomförs olika spaningsmetoder på olagliga grunder men eftersom svensk lag tillåter fri bevisprövning kan det tydligen vara värt dessa övertramp, eftersom ansvar aldrig utkrävs för felaktiga spaningsmetoder. Ibland verkar det som att ändamålen helgar medlen.

   Att få tillgång till hemliga spaningsmetoder för att möjligen kunna få fram en skälig misstanke mot någon betyder att dessa åtgärder inte ens kräver den lägsta misstankegraden ”kan misstänkas”. Att dessutom kunna få hemlig avlyssning av en målsägare förefaller magstarkt. Det borde kunna lösas på annat sätt.

   Vi har inte något som helst behov att låta en enskild åklagare ta tillfälliga beslut som strider mot grundlagen. Vi måste slå vakt om grundlagarna eftersom dessa är de enda lagar som skyddar medborgarna mot ”överheten”.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


    Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.