Om samtliga invandrare ska prata svenska, bör samtliga i Sverige bidra till det Varje fredag lägger SVT Play ut nya filmer under rubriken ”Senaste”. Inte så sällan är dessa filmer betitlade på utländska. Jag har svårt att förstå varför? I går (2023-04-14) var det 10 filmer som bar utländskt namn. En av filmerna heter Papicha. Kan någon förklara vad denna titel betyder och vad den utlovar?
Att tillfredsställa alla är inte bara omöjligt – det är inte ens önskvärt Det kommer alltid finnas människor som kommer kommentera ens funderingar med den ogenomtänkta och självupptagna kommentaren, ”var är poängen?” och ”Det finns tydligen ingen gräns för hur mycket trams man ska behöva läsa”.
Det 15-åriga geniet kunde använda det svenska språkets meningsbyggnad – grattis! Både läs- och skrivkunnighet tillhörde de privilegierade klasserna. I dag finns det cirka en miljard vuxna analfabeter i världen, och det trots att rätten till primär utbildning och därmed läs- och skrivkunnighet, tillhör bland dem av FN fastställda mänskliga rättigheterna.
Den 18 april har Valdemar och Volmar namnsdag i Sverige ”Vladimir är ett vanligt slaviskt mansnamn, främst i Ryssland. Det har lånats in i svenskan som Valdemar” upplyser svensk Wikipedia. Så rubriken på denna betraktelse skulle kunna vara, den 18 april, har Vladimir namnsdag.
Det enda verkliga måttet på en förälders framgång är hur mycket deras barn överträffar dem Många, oroande många, undrade varför jag förväntade mig att mina barn blir bättre på det som jag gör och varför jag tycker att motsatsen vore otänkbar. Så måste det vara. Varje ny generation överträffar den föregående på något vis.
Mina barn pratar och skriver ojämförligt bättre svenska än vad jag gör – något annat vore otänkbart Förslag: Sälj pins med franskättlingen kung Carl XVI Gustaf och vår tysk-brasilianska drottning Silvia Sommerlath. Inte som en hyllning till monarkin utan som ett kampanjmärke mot diskriminering av dem som stavar dåligt och som talar med säregen ordföljd och kraftig brytning.
Den som är stor och stark får tydligen våldta vem den än vill Astrid Lindgrens föräldrar var bosatta på gården Näs, där de arrenderade prästgårdens jordbruk. Och det är där bäbisen som fick namnet Astrid Anna Emilia Ericsson föddes.
April april din dumma strömming – en kunskapslyftspaus Den första april försöker många institutioner och ännu fler människor överträffa varandra med vitsar, absurditeter och practical jokes av varierade underhållnings- och surhetsgradsvärde. Jag tycker att det är en trevlig tradition som piffar upp vardagen och skänker den en liknande omväxling som aprilvädret.
De och dem vs dom, samt andra oumbärliga vardagsklokheter ”Jag har inget som helst problem att skilja subjekts- och objektsformerna ’jag’ och ’mig’ åt”. Detta hörde jag i mina hörlurar medan jag cyklade till en synnerligen trevlig middagsbjudning. Denna upplysning satte myror i huvudet på mig. Att sätta myror i huvudet på någon, betyder att förbrylla densamme.
You Are Either With Us, Or With the Terrorists Det här framfördes av president George W. Bush några dagar efter 11 september-attackerna 2001. Resonemanget har en lång historia. Det finns både i gamla som nya testamentet, Lenin predikade det, George Orwell skrev en variant på det i sin essä Pacifism and the War, Hillary Clinton och hennes politiska motståndare Sarah Palin, alla dessa spred detta tankesätt om än inte i samma ordalag.
Jag – en miljöbulimiker Jag jobbade på en stor statlig institution som under en alldaglig arbetsonsdag, plötsligt drabbades av uppjagat miljömedvetande. Då skulle de som tog en cykel till jobbet få en klotformad, i rött vax indränkt ost, en edamerost. Denna ystade mjölkprodukt blev belöning för de anställdas miljömedvetenhetssträvan.
Bussförarens dag År 2014 blev 18 mars utnämnd till Bussförarens dag, som en officiell temadag i Sverige. Jag vet inte varför det är just bussförare som är så unika att de behöver en egen temadag. Som om de var en ägghalva, som har sin temadag den 8 februari. Ja, 8 februari är Ägghalvans dag, yes, så är det.
Bränn alltihop! Jag lyssnade på P1, man diskuterade Franz Kafka. För tvåhundrafemtonde gången. Detta hände för flera månader sedan. Nu i början av mars 2023, råkade jag lyssna på Sveriges radios program kallat ”Att sätta punkt – vad ska vi göra med alla oavslutade verk?”
Mobbarnas och mutmottagarnas territorier Sedan jag blev hedersmedborgare i min födelsestad, blev jag kontaktad av kanske 20 personer vilka jag inte haft någon som helst kontakt med sedan slutet av 1960-talet, tiden då jag flydde Tjeckoslovakien. De ringde från Wien, Zürich, New York, Bratislava och några få andra städer därtill.
